Det som är speciellt med senmoderniteten är som nämnts att den reglerar tid och rum. Liksom Giddens (1996; 1997) diskuterar den polsk-brittiske sociologen Zygmunt Bauman (2003) denna föränd- ring som skett i takt med att samhället industrialiserats. Internet är ett exempel på hur tekniken förenar olika företeelser virtuellt och dessa upplever vi känslomässigt som om de ägde rum i vår närhet, trots att den fysiska distansen är större än någonsin. Samtidigt som vi människor bor allt tätare inpå varandra, isolerar vi dock oss allt mer. Bauman menar att det är ett resultat av den osäkerhet som präglar ett sådant samhälle, där ingenting är beständigt. Det är med hans beteckning ett flytande samhälle. Bland alla val att göra och beslut att fatta finns ingen egentlig slutdestination, enbart jäm- förande mellan olika alternativ. Vi är upptagna av att konsumera och följden blir att vi inte investerar mer än vi ”har råd” att förlo- ra. Det gäller livets alla olika aspekter, också mellanmänskliga rela- tioner. Ovissheten måste alltså minimeras för att mänskliga band ska knytas – vi vill veta vad vi får tillbaka för den insats vi gör. På denna punkt ger internet stora möjligheter (Daneback 2012 efter Bauman 2003).
I en allt större utsträckning lever vi våra liv genom internet, vilket kanske är särskilt uppenbart bland unga personer. Vi är ständigt uppkopplade då dator eller mobiltelefon för de flesta finns inom
räckhåll. Tidigare tydliga gränser mellan att vara online och offline har raderats med teknikens utveckling och en betydande del av vår kommunikation sker elektroniskt. Detta gäller i särklass frågor som rör kärlek och sexualitet. Daneback (2012) diskuterar kom- munikationen i dessa avseenden, som med senmoderniteten skiftat från sykron i fysisk miljö till asykron i virtuell miljö. Tidigare för- klaringar till internets attraktionskraft när det gäller kärlek och sexualitet har framför allt varit av psykologisk karaktär, men Da- neback ser på fenomenet också utifrån ett sociologiskt och social- psykologiskt perspektiv. Han beskriver hur nätet används som buf- fertzon för mänskligt handlande. Baumans idéer om den flytande moderniteten och Goffmans dramaturgiska perspektiv står i cent- rum för analysen, samt förändringar av sexuella script.
Vi tänker oss livet som en teater i vilken vi, beroende på situation, spelar olika roller. På scen försöker vi styra intrycken av oss själva så att vi framställs på ett önskvärt och trovärdigt sätt inför andra. Bakom scenen kan vi däremot koppla av, dra oss tillbaka eller för- bereda oss inför nästa uppträdande (Daneback efter Goffman 1959/2009). Daneback menar att internet ger möjlighet att samti- digt befinna sig på och bakom scenen, till skillnad från i möten an- sikte mot ansikte, där antingen den ena eller den andra positionen är dominerande. På så sätt ger han ytterligare perspektiv till den teoretiska modellen the-quin-A-engine, som ofta används för att förstå internets fördelar när det gäller kärlek och sexualitet. På svenska motsvarar dessa fem a; anonymitet, approximation, till- gänglighet, låg kostnad och acceptans.
Anonymiteten som internet erbjuder har stor betydelse för vad människor kan ägna sig åt när det gäller sexualitet. Exempelvis kan man besöka sexuellt explicita platser utan att själv synas och kon- trolleras av andra. I interaktionen med andra personer går det i den virtuella närheten att spela roller som utanför internet kan upple- vas som svåra att iscensätta. Det sexuella handlingsutrymmet upp- levs på internet därför som större och det kan vara möjligt att göra sådant som annars känns obekvämt. Att undersöka olika scener och experimentera med olika roller kallas för approximation. Det unika med internet är att det ges tillfällen att agera utanför ramar-
na för annars gällande sexuella script och normer, utan att drabbas av stigmatisering. Den goda tillgängligheten till internet ligger i lin- je med den flytande modernitetens lockelse att konsumera, då be- hov av olika slag omedelbart kan tillfredsställas. När det exempel- vis gäller att söka en partner, pornografiskt material eller informa- tion om sex kan exakta kriterier bestämmas. I många fall är det också möjligt att få ett kvitto på hur man själv framstår i relation till andra – det går att definiera sitt eget marknadsvärde. Det är enkelt och det går snabbt att ta del av eller medverka i diskussioner som rör sexuella ämnen, till exempel olika problem. Det mesta går att finna. Tillgängligheten och anonymiteten underlättar för de sexuella handlingarna och till detta hör den låga kostnaden för uppkopplingen och nätets olika tjänster. Detta stimulerar viljan att utvärdera alternativ och konsumera. I takt med att allt fler perso- ner använder internet för kärleksrelaterade och sexuella syften växer acceptansen för detta. Det är numera varken ovanligt eller konstigt att träffa en partner via nätet eller att, åtminstone som ung, ha tittat på pornografi.
De sexuella scripten är under förändring som en konsekvens av in- ternets genomslag. Exempelvis kan kvinnor ta del av ett sexuellt in- nehåll på nätet utan att styras av könsspecifika script och utsättas för stigmatisering (även om mycket av det pornografiska materialet riktar sig mot män). Könen kan därför i större utsträckning än tidi- gare ägna sig åt liknande sexuella aktiviteter. Det kan i sin tur kom- ma att utvidga den sexuella repertoaren inom bland annat hetero- sexuella parförhållanden. Med hjälp av sökverktyg går det att ”skräddarsy” våra partner och på så sätt söker vi garanti för att fin- na de ”rätta”; det går att finna likasinnade avseende till exempel sexuella identiteter och intressen. Interaktionen genom internet ser i sådana fall annorlunda ut än i motsvarande situationer utanför nä- tet. I den virtuella närheten samsas en uppsjö av olika sexuella ut- tryck, som inte känner av geografiska avstånd och det finns ingen definitiv norm som i alla lägen dominerar. Internet har således inne- burit förändringar av scripten på en individuell, mellanmänsklig och kulturell nivå.
Det flytande samhället medför att vi känner oss reserverade och osäkra inför främlingar, men internet ger alltså möjligheter att un- der upplevt skydd och i egen takt testa och utvärdera oss själva och andra personer, samtidigt som vi befinner oss på avstånd. Det ska- par en trygghet att på detta sätt närma sig och möta främlingar. Men blir vi, såväl i som utanför den virtuella närheten, inte till- fredsställda fort nog, fortsätter sökandet efter nästa alternativ. Re- lationer får inte avkräva individen för stora ansträngningar eller svårigheter, då vi är konsumenter även på detta plan. På så sätt får fenomen som onani och pornografi en särskild betydelse då det är ”sex” som överensstämmer med individuella behov. Och det är inte alltid vår omgivning och de närmsta som vi anförtror då det gäller vår sexualitet; det har vi ”inte råd” till och det känns inte all- tid möjligt. Men genom internet kan vi gå utanför de sexuella script och normer som (fortfarande) gäller i ansikte-mot-ansikte- situationer. På dessa sätt utgör internet en buffertzon.