De forskningsetiska principer vi har att följa i Sverige är informa- tionskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjan- dekravet.14 Mina studier följer de etiska riktlinjer som har utarbe-
tats och de har godkänts av en lokal etikprövningsnämnd.
Genom ett informationsblad har informanterna fått upplysning om studiens innehåll, användning och kontaktpersoner. De har medde- lats att det är helt frivilligt att delta i studien och att de när som helst kan bestämma sig för att avbryta sin medverkan. Ansikte- mot-ansikte-informanterna har fått underteckna en blankett där de gett sitt samtycke till medverkan. I samband med telefonintervjuer- na har jag frågat om informanterna samtycker till att medverka i studien. Detta har spelats in. Vid de skriftliga intervjuerna har jag skrivit ner frågan och på så sätt försäkrat mig om samtycke. Ljud- upptagningar och utskrifter har förvarats i låsta utrymmen vid Malmö högskola. Informanterna har givits möjlighet att kontrolle- ra citat före publiceringen av studierna och de har fått information om var den kommer att publiceras. Vid behov har jag kunnat er- bjuda samtalskontakter med kurator och/eller psykolog.
I min forskning har etiska frågor dykt upp särskilt då jag rekryterat intervjupersoner från communityn med sexuella teman. Hur ska internetmiljöerna uppfattas? På internet finns det mer eller mindre offentliga miljöer. Ett community där det krävs medlemskap med lösenord och medlemmarna har vissa karaktäristika kan uppfattas som en relativt privat miljö, som kanske endast ett fåtal av inter- nets användare har tillgång till. Ett exempel på webbplatser med (än så länge) fullständigt öppen åtkomst är dagstidningars inter- netversioner, vilka utgör en helt och hållet offentlig miljö.
Ågren (2000) uppger att det är tillåtet att beforska offentliga sam- tal, utan att det krävs samtycke från de personer som involveras. Men när är webbplatser offentliga? Frågan aktualiseras i synnerhet när det gäller olika forum där samtalen kan uppfattas som mycket privata. Det finns olika sätt att betrakta dessa forum. Forumets ka- raktär kan avgöra om det är en offentlig eller privat plats. Krävs det till exempel en särskild bedömning av personen eller kan vem som helst bli medlem? Den virtuella mötesplatsen Porrigt kan upp- fattas som en privat miljö eftersom den har sexuell prägel och det krävs medlemskap, men samtidigt kan vem som helst över 18 år kan bli medlem och en del av webbplatsens innehåll är en offentlig miljö som kan nås av alla och envar. Ur etisk synpunkt finns det därmed inga hinder för att ta del av innehållet i forskningssyfte. Communityn har ofta vissa regelverk som har utarbetats av de an- svariga för sajten. När det gäller Porrigt är det till exempel inte till- låtet att använda webbplatsen för ”eget kommersiellt syfte”.15 Jag
uppfattade inte att jag bröt mot regelverken, då jag blev medlem och rekryterade informanter till studien om sexuell exponering. Min undersökning skulle inte ske i kommersiellt syfte. En medlem anmälde dock min profil för missbruk av webbplatsen (abuse). Jag blev kontaktad via communityt och en administratör bad mig av- sluta rekryteringen. Jag ringde upp administratören och talade med honom om min undersökning, men han accepterade inte fortsatt rekrytering genom Porrigt. Vid det laget hade dock redan sex kvin- nor tackat ja till att medverka i studien. Ingen kommunikation skedde sedan via Porrigt. Hädanefter bad jag, oavsett regelverk, administratörerna om lov och jag fick tillåtelse att rekrytera infor- manter genom BodyContact och Klubb6. På Porrigast fann jag e- postadressen till de två unga män som medverkar i studien, utan att jag själv hade några inloggningsuppgifter.
Då man genomför kvalitativa forskningsintervjuer online har man direktkontakt med informanten och det blir därmed inga svårighe- ter att inhämta samtycke (Daneback & Månsson 2008). Man kan dock diskutera vem det är som ska samtycka till att medverka i en
studie. Administratören på Porrigt accepterade inte att jag rekryte- rade intervjupersoner från communityt, vilket betydde att jag inte kunde tillfråga potentiella informanter om deras medverkan. Men hur reagerade då de personer som jag ändå fick kontakt med via
Porrigt? De flesta svarade inte alls. Några tackade nej utan vidare förklaring. Någon enstaka blev mycket irriterad och kallade mig för ”moraltant”. Andra svarade och skrev att det var mycket posi- tivt att en undersökning om sexuell exponering skulle genomföras, men att de själva inte var intresserade av att delta. Informanter från båda delstudierna har i efterhand påpekat att de uppskattade att bli intervjuade, då de menar att det har bidragit till att de har blivit mer uppmärksamma på och medvetna om sitt eget förhåll- ningssätt i relation till pornografi och sexuell exponering.
Dataanalys
Min analys av intervjumaterialet kan sägas bestå av olika moment såsom meningskategorisering, meningskoncentrering och menings- tolkning; begrepp hämtade från Kvale (1997). Jag har läst igenom materialet ett flertal gånger. Därefter har jag grupperat det utifrån olika egenskaper och erfarenhetsnära begrepp som till exempel citat. Lite förenklat kan man säga att egenskaperna motsvarar olika rubri- ker i mina texter. Hur detta har gått till redovisar jag här med ex- empel från studien om unga mäns förhållande till pornografi. Under rubriken ”Porr och sex – samma sak?” tar jag upp hur de unga männen uppfattar pornografi i relation till intim sexuell samvaro.
Jag jämför aldrig sex med pornografi. Det är två helt skilda världar för mig. Jag tänder på pornografin så som den är, men jag tycker inte ens att den liknar det riktiga sexlivet.
Att man vill ha något nytt liksom… på något vis. Jag har min flickvän där hemma, men det är ju samma sak liksom. Samma utseende, samma kropp… Ja, lite såna grejer… och att man då vill se på något nytt fast man då inte gör det i verkligheten så att säga.
Även om det också förekom uttalanden som ”Jag vill ha äkta vara i stället för fröken höger”, så tog jag fasta på att de unga männen såg på användningen av pornografi som något annat än en kroppslig sexuell samvaro. För en del av männen fanns det ett syfte med att titta på pornografi som inte kunde uppfyllas genom att ha sex. De intervjuerna kunde i den bemärkelsen beskrivas som typfall (Miles & Huberman 1994). Ett sådant mönster kan beskrivas i en me- ningskoncentrering: ”Pornografin har ett egenvärde.” Därefter har jag försökt att ta meningskoncentreringen till en högre abstraktions- nivå, genom att expandera den och förena den med de teoretiska ut- gångspunkterna som jag har haft. På så sätt har fler dimensioner kommit fram. Detta utgör alltså meningstolkning och motsvarar de teman som beskrivs i studiernas analyser. I exemplet med studien om unga män och pornografi har jag satt samman ”pornografins egen- värde” med senmoderna teorier och kommit fram till temat ”Rädsla för den rena relationen”. På så sätt har jag utvecklat nya beskriv- ningar och teoretiserat kring unga mäns pornografianvändning. Samma förfarande gäller för studien om sexuell exponering.