Medierna är självklart en medverkande faktor i ungas identitetsutveckling. Men exakt i vilken grad medierna påverkar skapandet av kön och sexualitet bland unga och hur en sådan effekt ser ut är som jag tidigare nämnt inte givet. Det har bedrivits mycket forskning kring medier- nas påverkan på unga, men den är inte sam- stämmig. De flesta forskare menar dock att representationerna av kön i medierna är tradi- tionella och inte ifrågasättande till sin karak- tär.
Men hur anser ungdomar själva att de påver- kas av pornografikonsumtion? I Sverige har det gjorts ett antal undersökningar som behandlar frågan. Det finns en tydlig uppfattning om att pornografin påverkar andra personer i högre grad än man upplever att man själv påverkas. En undersökning av tredjeårsgymnasister visar till exempel att 71 procent tror att andra perso- ner påverkas av att titta på pornografi, medan endast 29 procent menar att de själva påverkas, 15 procent kunde inte bedöma om de själva påverkas (Häggström-Nordin, Hanson & Tydén 2005). Unga män tror dock att de i högre grad än unga kvinnor påverkas själva av pornogra- fin (Rogala & Tydén 2003, Tydén & Rogala 2004). Detta kan bero på att män konsumerar pornografi i större utsträckning än kvinnor och att pornografin i första hand tilltalar män. Där- emot uppfattar en större andel unga kvinnor än unga män att pornografi generellt sett på- verkar på ett negativt sätt, att den till exempel kan leda till en förvriden uppfattning om kvin- nors och mäns sexualitet. Ungdomar är mind- re benägna att tro att pornografin påverkar än vad vuxna personer är (Carlsson 2005).
Det finns ett samband mellan pornografi- konsumtion och praktiserandet av olika sexu-
ella aktiviteter som ofta förekommer i porno- grafin, till exempel analsex, men det går inte att fastställa ett orsakssamband häremellan – att pornografikonsumtion skulle ge upphov till utövandet av analsex. Det kan i stället röra sig om att man har en bred sexuell repertoar och utför en rad olika sexuella aktiviteter och att pornografikonsumtion och analsex är ett par av dem (Forsberg 2006). Däremot finns det forskning som visar att en femtedel av gym- nasieungdomarna, med de unga männen kraf- tigt överrepresenterade, har provat sådana sexu- ella handlingar som de fått uppslag från i por- nografin (Priebe, Åkerman & Svedin 2007).
Man pratar ofta om något som kallas för tredje- personeffekter av mediernas påverkan. Det be- tyder att man tror att andra personer påverkas mer än man själv gör av massmedier, och mycket forskning har visat på denna effekt. I studier menar kvinnor att de inte direkt tar in- tryck av mediernas stereotypa bilder – men att man tror att andra personer gör det och då i synnerhet män. Därför kan det vara svårt för många kvinnor att helt värja sig från medier- nas påverkan (Choi, Leshner & Choi 2008, Milkie 1999).
Tidigare studier visar att självobjektifiering bland kvinnor leder till ångestkänslor kring utseende och kropp, vilket i sin tur kan med- föra en sämre kroppsbild och låg självkänsla. Strelan och Hargreaves (2005) undrar om den person som självobjektifierar löper större risk att objektifiera andra. Studien visade inte ovän- tat att kvinnor objektifierade sig själva i större utsträckning än vad män gjorde. Denna själv- objektifiering var intressant nog relaterad till missnöje med sin kropp bland kvinnor, men inte bland män. Kvinnornas objektifiering av andra kvinnor skiljde sig inte i någon högre grad från objektifieringen av män. Detta var ett
302 oväntat resultat eftersom man hade förväntat sig att kvinnor i större utsträckning skulle objektifiera andra kvinnor till följd av de olika könsidealen.
Resultatet visade också att män objektifierade kvinnor mer än vad kvinnor gjorde, medan kvinnor objektifierade män mer än vad män gjorde. Kvinnor objektifierade oftare andra kvin- nor än sig själva. Likaså visade det sig att högre självobjektifiering bland både kvinnor och män relaterades till ökad objektifiering av andra kvinnor och män, men sambandet var starkare för kvinnor. Huvudresultatet i studien var att kvinnor även objektifierar andra kvinnor, men inte till den grad som män objektifierar kvin- nor.
Löfgren-Mårtenson & Månsson (2006) har intervjuat ungdomar mellan 14 och 20 år i fokusgrupper om deras användning av och atti- tyder till pornografi. Ungdomarna uttrycker att det är ganska normalt att konsumera porno- grafi, åtminstone om man är ung. Det uppfat- tas inte som något avvikande eller konstigt. Här kan vi identifiera en förändring i ungdomars attityder till pornografi, eftersom pornografi- konsumtion bland något äldre ungdomar upp- fattas som skambelagd (Nigård 2007). Internets genomslag ligger säkerligen bakom en sådan attitydförändring, tillsammans med porno- chic-utvecklingen i övrigt. Men dessa ungdo- mar köper inte pornografins könsstereotypa budskap ovillkorligt, utan de förhåller sig reflexiva och kritiska till pornografin. Killarna är generellt sett positiva till pornografin i de tidiga ungdomsåren men de tenderar att bli mer kritiska till pornografin ju äldre de blir. Denna ställning tydliggörs i takt med att de tillägnar sig egna sexuella erfarenheter. För tjejernas del tycks det vara det omvända förhållandet, att man är kritisk i början men att man efter hand
och med stigande ålder börjar uppskatta porr. Det ser alltså ut som att unga kvinnor och män ”möts” på halva vägen. Detta är ett resultat som är synnerligen intressant för den här studien.
Löfgren-Mårtenson & Månsson (2006) tar också upp olika funktioner som ungdomarnas pornografikonsumtion kan syfta till att fylla. För det första är det vanligt att pornografin an- vänds som ”onanimaterial”, det vill säga att den syftar till att intensifiera den sexuella upplevel- sen vid onanin. Detta är den kanske mest väl- kända och uppenbara funktionen pornografin fyller. I övrigt uppger ungdomarna att porno- grafikonsumtionen syftar till att ge kunskap om sex. Det kan till exempel röra sig om att man lär sig hur män och kvinnor ser ut eller att man får uppslag till olika samlagsställningar. En tredje funktion är att pornografin kan använ- das som argument för att utveckla olika nor- mer i kamratgruppen.
303