Jag vill redan här ge en definition av begreppet aktörskap, liksom en förklaring till begreppet sexuell exponering. Aktörskap handlar om att tolka, reflektera, göra val och agera utifrån nu- varande situation och de möjligheter och be- gränsningar som är kända (Närvanen & Näs- man 2006). Jag skulle dock vilja tillägga att det även kan finnas möjligheter och begränsningar som är okända. Här menar jag att vi inte alltid är medvetna om vilken inverkan vår omgiv- ning har, till exempel olika förutsättningar som finns mellan könen.
Sexuell exponering är svårare att definiera och behöver därmed förklaras. Det kan vara att man visar upp hela eller delar av sin kropp med syf- tet att framstå som sexuell eller som erotiskt intressant ur betraktarens ögon. Situationen eller arenan för handlingen är central för om exponeringen ska uppfattas som sexuell. Att klä av sig hos doktorn eller på en badstrand hand- lar oftast inte om sexuell exponering. Det är inte heller alltid så att personen själv uppfattar det som att den vill ge ett sexuellt budskap eller att man exponerar sig för att man är sexuellt intresserad. Här kan det finnas en diskrepans mellan betraktarens ögon och den som utför handlingen. Hur handlingen ska definieras är därmed beroende av om det rör sig om aktör- ens eget perspektiv eller betraktarens perspek- tiv. Det här illustrerar komplexiteten i fenome- net och det är alltså svårt att ge en entydig defi- nition av vad sexuell exponering är. Det man kan säga är att själva handlingen, aktörens in- tention med den, situationen och betraktarens tolkning avgör om en handling är att betrakta som sexuell exponering.
Metod
Metodval
Utifrån mitt syfte och mina frågor har det varit mest lämpligt att göra kvalitativa forsknings- intervjuer (Kvale 1997). Avsikten med intervju- erna har varit att få djupgående information av informanterna om den mening de tilldelar olika handlingar och erfarenheter som rör de- ras sexuella exponering. Jag har inte haft för avsikt att ta reda på hur vanligt det är med sexu- ell exponering, eftersom det kräver en kvanti- tativ ansats.
För att komma i kontakt med intervjuper- soner skaffade jag medlemskap på olika sexu- ella exponeringswebbplatser – först Porrigt.se och BodyContact.com och sedan Klubb6.se. På så sätt kunde jag också röra mig på webbplats- erna och lära känna de olika miljöerna som informanterna rekryterades ur. Jag besökte dessa mellan januari och maj 2009. Valet av just dessa webbplatser bottnar i många timmars surfande på ungdoms- och sexwebbplatser. Det som för- enar dem är att de är communityn, virtuella mötesplatser som oftast kräver medlemskap, och just dessa bygger på att medlemmarna har sexuella intressen av olika slag. Möjligheten finns att interagera med andra personer och på så sätt befinner man sig i ett tydligt socialt sam- manhang. Det är intressant med tanke på den respons informanterna får utifrån den sexuella exponeringen och vilken betydelse den får. Dessa tre communityn är dessutom bland de största i Sverige inom sexualitetens område. Porrigt är kanske dock i första hand en utpräg- lad ungdomswebbplats där man har möjlighet att exponera sig sexuellt, medan Klubb6 och BodyContact utgår från mer direkta sexuella syften och inte har någon ungdomsprägel.
295
Urvalet av informanter
Mina profiler på webbplatserna har innehållit sparsamt med information om mig själv och jag har inte angivit i dessa att jag utför forsk- ning. Genom att skicka personliga meddelan- den i olika omgångar till andra medlemmar på Porrigt (ett hundratal meddelanden till tjejer) och på Klubb6 (ungefär 50 meddelanden till killar och 10 meddelanden till tjejer) har jag i stället varit aktiv och sökt upp medlemmar som exponerar sig sexuellt och som befunnit sig i rätt åldersgrupp för studien. På BodyContact svarade jag på ett tiotal annonser under rubri- ken ”Modell finnes”, för att hitta informanter. På Porrigt sökte jag i synnerhet upp medlem- mar som verifierats av administratörerna som den person som ligger bakom profilen. Däre- mot ansåg jag att Klubb6 hade för få personer med en sådan verifiering medan BodyContact saknar funktionen, därför utgick kriteriet på dessa webbplatser. På Porrigast.se gjorde jag slumpmässiga sökningar på bilder och skickade e-post till dem som angett sin e-postadress i samband med bilden.
De som har svarat på mina meddelanden och visat intresse för studien har fått utförlig infor- mation och därefter kunnat bestämma sig för om de velat medverka. Slutligen kom infor- manterna att utgöras av sex tjejer från Porrigt, två tjejer från BodyContact, två tjejer och åtta killar från Klubb6 och två killar från Porrigast. De två killar som jag funnit genom Porrigast är till exempel både medlemmar på Klubb6 och BodyContact.
Jag har eftersträvat att informanterna ska be- finna sig i närheten av den nedre åldergränsen (18 år för webbplatserna) – flertalet är mellan 18 och 20 år. Alla informanter är mellan 18
och 25 år. Flera informanter har erfarenhet av att visa upp sig sexuellt på internet även när de var minderåriga. Genom att informanterna har en längre tids erfarenhet av sexuell exponering är det lättare att studera en process – man kan- ske på grund av vissa upplevelser valt att skärpa eller lätta på sina gränssättningar.
Inte alla exponerar sig sexuellt på dessa webb- platser bara för att möjligheten finns. För att kunna ingå i studien skulle medlemmarnas pro- filer eller presentationer innehålla åtminstone någon bild där de exponerat bröst, kön eller rumpa eller där de varit helt avklädda (till ex- empel en nakenbild tagen bakifrån). Att jag har betraktat medlemmarnas profiler som att de innehåller sexuell exponering behöver inte nödvändigtvis betyda att de själva gör det.
Även det omvända förhållandet har uppkom- mit, det vill säga att jag varit osäker på om en person visat sig ”tillräckligt” för att klassa det som sexuell exponering, men här har perso- nen själv i fråga menat att det är sexuell expo- nering. Det sistnämnda förfarandet blev aktu- ellt när en kille endast visade överkroppen.
Informanternas sociala profil
Jag har inte systematiskt undersökt infor- manternas sociala bakgrund och var de kom- mer ifrån. Den bild som har framträtt är att de har och har haft goda hemförhållanden och en god uppväxt, några har berättat att familjen haft en mycket god ekonomi under uppväxten. Dessa uppger även att de har en bra kontakt med föräldrar och andra anhöriga. Men detta gäller inte för samtliga, några beskriver mer problematiska hemförhållanden med knappa ekonomiska resurser där föräldrarna har miss- bruksproblem eller inte finns med i bilden.
296 Dock har jag inte kunnat se att det är personer som särskilt befinner sig i ”riskzonen” som ägnar sig åt sexuell exponering, även om några informanter beskriver att de inte mår bra. Tan- ken har varit att informanterna själva ska be- skriva hur de mår utifrån sin sexuella expone- ring, inte att jag ska värdera deras hälsa.
Intervjuerna
Informanterna har själva fått välja hur de velat bli intervjuade – genom möte ansikte mot an- sikte, över telefon eller via instant messenger (msn messenger) eller e-post. Detta för att äm- net för studien kan uppfattas som känsligt. Ti- digare erfarenheter visar att informanter i stor utsträckning har valt att bli intervjuade via instant messenger när det handlat om ämnen som rör sexualitet (Daneback 2006). Flertalet tjejer har dock blivit intervjuade över telefon, medan killarna i regel valt att bli intervjuade via instant messenger. Inte någon har blivit intervjuad ansikte mot ansikte.
Telefonintervjuerna har försett mig med en mer djupgående information av informanter- na än vad i synnerhet intervjuerna via instant messenger kunnat bidra med eftersom de inne- håller färre ord. Dessa svar är mer koncentre- rade, vilket inte nödvändigtvis behöver betyda att de innehåller knapp information. Eftersom tjejerna oftast har valt alternativet att intervjuas över telefon har de därmed gett mer målande citat än killarna som huvudsakligen intervjuats via instant messenger (bilaga 7.1 på www.ung domsstyrelsen.se/semig).