Det finns problem när det gäller att definiera vad en sexuell eller sexig bild är och detta bör finnas i åtanke då ungas sexuella expo- nering på internet diskuteras. När man undersökt hur vanligt det är att unga exponerar sig sexuellt har man bland annat ställt frågor kring huruvida unga har lagt upp sexiga bilder av sig själva, men man har ingen kunskap om bildens innehåll, bara att respondenten själv uppfattar bilden som sexig. Inte heller vet man om publice- ringen av bilden skett på grundval av frivillighet eller om personen känt sig påverkad av någon att lägga upp den. Lite förenklat kan man säga att exponeringen är frivillig då man själv publicerat bil- den.
I olika studier publicerade i Ungdomsstyrelsens skriftserie (2009:9), undersöks förekomsten av sexuell exponering bland unga på inter- net (Svedin & Priebe 2009; Ungdomsstyrelsen 2009; Daneback & Månsson 2009). Definitionsproblemet givet, visar dessa studier att det är en förhållandevis liten del som har publicerat sexuella bilder. I Svedin & Priebes studie bland tredjeårsgymnasister hade drygt fyra procent gjort det under det senaste året och här fanns ingen skillnad mellan män och kvinnor. Ungdomsstyrelsens egen under- sökning (16-25 år) visade att åtta procent gjort det någon gång över huvud taget, men att det var något vanligare bland de unga kvinnorna än bland männen. I Danebacks och Månssons studie bland unga personer, 18-24 år, var förhållandet det motsatta; det var dubbelt så vanligt bland männen som bland kvinnorna att ha publicerat sexuella bilder eller filmer av sig själv på internet – tolv procent respektive sex procent. Hur som helst konstaterar man att inom vissa communityn, där användarna kan publicera sexuellt explicit innehåll, går det en bild av en kvinna på tio bilder av män som exponerar sig sexuellt. Detta tycks främst gälla communityn som har en mer pornografisk inramning och inte i första hand är riktade mot ungdomar. I den stora undersökningen om unga och sexualitet, UngKAB09, fanns en fråga inkluderad som inbegrep fri- villig sexuell exponering på internet, här formulerad som ”om man lagt ut nakenbilder på sig själv”. Sex procent av kvinnorna och sju procent av männen hade gjort det under det senaste året, vilket lik-
nar resultatet från de övriga studierna (Tikkanen, Abelsson & Forsberg 2011). Ett resultat skiljer sig dock från andra. Det gäller en del av Ungdomsstyrelsens undersökning där respondenterna re- kryterats från ett ungdomscommunity med särskilt bildfokus.10
Bland dessa unga (13-19 år) är det en betydligt högre andel som rapporterar att de lagt ut sexuella bilder eller filmklipp på nätet; det gäller en dryg fjärdedel (Ungdomsstyrelsen 2009).
I en dansk rapport bland femtonåringar som Red Barnet (Rädda Barnen) tagit fram är siffrorna betydligt lägre. Den visar att två procent av pojkarna och en procent av flickorna lagt ut sexuella bilder av sig själva på internet (Leicht & Sørensen 2011). I EU-Kids Online är barnen mellan nio och sexton år och här framgår att tre procent lagt ut sexuella bilder, vilket också utgör en liten andel. Barnen (och deras föräldrar) intervjuades i sina hem i denna under- sökning, vilket kan ha föranlett en underrapportering (Livingstone et al 2011). Det finns inga svenska siffror med representativitet att jämföra med på denna punkt, då undersökningarna i Sverige främst har avsett något äldre tonåringar eller unga vuxna.
Jämfört med andra ungdomar har hbt-gruppen (homo-, bi- och transsexuella) i mycket högre utsträckning exponerat sig sexuellt via digitala medier. En tredjedel hade lagt ut sexuella bilder på sig själv. Männen i denna grupp är dock kraftigt överrepresenterade bland de som exponerat sig sexuellt, där exempelvis över femtio procent lagt ut sexuella bilder, jämfört med kvinnornas sexton procent (Svedin & Priebe 2009).
Siffrorna är högre när det gäller om de unga har blottat sig via webbkamera eller mobiltelefon, vilket alltså inte innebär en publi- cering av en sexuell bild (eller film). I Svedin & Priebes (2009) stu- die hade tolv procent av männen gjort det, medan kvinnorna i det- ta fall var överrepresenterade med sexton procent. Här kan man tänka sig att det skett i relation till en för individen känd person, som till exempel en partner. (Jämför med Olssons undersökning nedan). Färre hade onanerat framför webbkamera. (Fem procent av kvinnorna och sex procent av männen.) Endast några få procent hade haft sex med någon framför webbkamera eller via mobiltele- fon, men det var vanligare bland männen än bland kvinnorna. Bland hbt-ungdomarna hade knappt hälften blottat sig eller onane- rat och visat upp detta via webbkamera eller mobiltelefon. I den
danska studien bland femtonåringar hade åtta procent bland båda könen visat upp sig via webbkamera (Leicht & Sørensen 2011). I en undersökning från 2010 bland unga mellan 15 och 23 år, hade dock så stor andel som tre fjärdedelar erfarenhet av webbkamera- sex (Olsson 2010). Det gällde fler män än kvinnor, men inga stora skillnader mellan könen förekom. Här handlar det dock inte enbart om att ha haft sex framför webbkameran, utan också om att ha ut- fört sexuella handlingar som onani, eller om att ha tittat på någon annan som agerat sexuellt. Majoriteten hade inte själva visat upp sig. En tredjedel av kvinnorna hade enbart tittat på andra, medan det var betydligt fler män som själva hade visat upp sig. Respon- denterna var rekryterade från samma community som den del av Ungdomsstyrelsens (2009) studie där en större andel än i övriga studier lagt ut sexuella bilder.
I en nationell undersökning med ett representativt urval av unga mellan tolv och sjutton år i USA hade fyra procent (av de som äger en mobiltelefon) skickat sexuella bilder (”sexually suggestive nude or nearly nude images”) på sig själva till någon via textmeddelan- de. Denna undersökning visar dock att de äldre tonåringarna i mycket större utsträckning än de yngre har skickat sådana bilder – vid 17 års ålder är det åtta procent som gjort det (Lenhart 2009). Sådana siffror ligger i linje med svenska undersökningar, men frå- gorna är ställda på något annorlunda sätt, eftersom de svenska även avser internet.
Attityder
Då unga i undersökningar svarar på om de har exponerat sig sexu- ellt, så är det alltså i regel få som anser att de själva har gjort det. I mycket större utsträckning anser man att andra har gjort det. Ung- domar i fokusgrupper uppskattar att mellan 50 och 90 procent av de unga har lagt ut sexiga bilder (Ungdomsstyrelsen 2010). I Iko- nomidis Svedmark och Nybergs (2009) studie om teknikens bety- delse och ungas risktänkande kring sexuell exponering observeras ett hundratal olika ungdomsbloggar. Uppfattningen är att det är relativt vanligt att dessa innehåller en lägre eller högre grad sexuell exponering, från förekomsten av sexuella undertoner, till mer por- nografiska uttryck i bildspråk och övrigt innehåll.
Sådana skillnader mellan ungas egenrapportering och observatio- ner av sexuell exponering som gjorts problematiserar antingen sanningshalten i de enskilda ungas svar i enkäterna (de kan ha un-
derrapporterat), och/eller att det är fråga om definitionen av vad en sexig eller sexuell bild är. (Anser andra att min bild är sexig?) Men det säger också något om sexuell exponering och normalisering. Uppfattningen bland unga att en sådan stor andel publicerat sexu- ella bilder antyder alltså en normalisering av fenomenet. Det un- derstryks också genom att unga i fokusgrupper uppger att det är så vanligt förekommande att de inte längre reagerar på sexuell expo- nering som fenomen. Samtidigt är de unga ibland kritiska och kan vara fördömande mot framför allt de flickor och unga kvinnor som exponerar sig sexuellt. De uppfattas som ”tragiska och patetiska”, endast ute efter uppmärksamhet och kan etiketteras med könsned- sättande ord som ”slampor” och ”bimbos”. Pojkar bedöms inte lika hårt och deras avklädda bilder uppfattas inte heller i samma utsträckning som sexuella (Ungdomsstyrelsen 2010; Ikonomidis Svedmark & Nyberg 2009; Lenhart 2009).