F ö r k l a r i n g : Statsrådet har med stöd av lotterilagen (1047/2001) beviljat Penningautomatföreningen pennings-pelstillstånd som ensamrätt för tillhandahållande av penningautomater, anordnande av kasinospel och bedrivande av kasinoverksamhet. Genom den på penningspelstillståndet baserade verksamheten skaffar Penningautomatföreningen medel till allmännyttiga sammanslutningar och stiftelser med rättsförmåga för främjande av hälsa och social välfärd.
Medlen fördelas i form av understöd enligt prövning på basis av ansökningar.
Penningautomatföreningen behandlar ansökningarna om understöd, gör upp ett fördelningsförslag och administrerar utbetalningen av understöden och övervakningen av användningen av dem i enlighet med lagen om penningautoma-tunderstöd (1056/2001) och statsrådets förordning om vissa tidsfrister som skall tillämpas på penningautomapenningautoma-tunderstöd (1170/2001). På basis av Penningautomatföreningens styrelses förslag beviljas understöden av statsrådet på föredrag-ning från social- och hälsovårdsministeriet. Detta sker i regel en gång om året.
Av Penningautomatföreningens avkastning beviljades år 2004 i understöd 308 miljoner euro till allmännyttiga sam-manslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd. Då Statskontoret dessutom med stöd av 22 § 2 mom. i lotterilagen anvisades 59,7 miljoner euro för driftskostnader för krigsinvalidernas inrättningar, 35,8 miljoner euro för rehabilitering av frontveteraner och 2,45 miljoner euro för rehabilitering av personer som tjänstgjort i vissa uppdrag under Finlands krig, uppgick användningen av Penningautomatföreningens avkastning till sammanlagt 405,9 miljoner euro. Av avkastningen år 2003 blev 23,8 miljoner euro över för senare bruk.
Av Penningautomatföreningens vinst för räkenskapsperioden 2004 beräknas att 399 miljoner euro skall delas ut och beloppet av föråldrade och återburna understöd beräknas uppgå till 2 miljoner euro. Då den avkastning som blivit över från tidigare år uppgår till 23,8 miljoner euro, beräknas den avkastning som kan disponeras 2005 uppgå till 424,8 miljoner euro.
Avsikten är att sammanlagt ca 423,4 miljoner euro av Penningautomatföreningens avkastning skall användas år 2005.
Härav delas i understöd ut 313 miljoner euro från moment 33.92.50. Dessutom anvisas Statskontoret 59,7 miljoner euro för driftskostnader för krigsinvalidernas sjukhem, 47,8 miljoner euro för rehabilitering av frontveteraner och 2,95 mil-joner euro för rehabilitering av personer som tjänstgjort i vissa uppdrag under Finlands krig. Av avkastningen år 2004 blir 1,4 miljoner euro över för senare bruk. Motsvarande inkomst, 423,445 miljoner euro, har antecknats under moment 12.33.92.
50. Understöd till samfund och stiftelser för främjande av hälsa och socialt välbefinnande (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 313 000 000 euro.
Anslaget får användas för ändamål som nämns i 17 § 2 mom. och 22 § 1 och 3 mom. i lotterilagen (1047/2001).
F ö r k l a r i n g : Avsikten är att informationssamhälls-programmet skall finansieras med anslaget.
Social- och hälsovårdsministeriet har tillsammans med Penningautomatföreningen preliminärt kommit överens om följande resultatmål för understödsverksamheten i all-mänhet och resultatområdesvis år 2005:
Understödsverksamheten följer två huvudlinjer: 1. un-derstöd anvisas för problemförebyggande verksamhet och 2. stöden till och servicen för dem som har det sämst ställt tryggas och aktiviteter på klienternas eget initiativ främjas.
Tyngdpunkten för den förebyggande verksamheten är förlagd till förebyggandet av de stora folkhälsoproblemen och brytandet av den tilltagande utslagningen. Understö-den riktas till hälsofrämjande verksamhet, främjande av arbets- och funktionsförmågan samt på åtgärder genom vilka skapas förutsättningar att upptäcka förfördelning, på förebyggande av utslagning och på involverande av redan passiverade medborgare och familjer i service- och stöd-systemen.
Vid tryggandet av stödet till och servicen för de befol-kningsgrupper som har det sämst ställt är de viktigaste målgrupperna de grupper där sociala och ekonomiska svå-righeter, långtidsarbetslöshet, rusmedelsproblem eller mentala problem, osäkerhet och otrygghet, fattigdom och överskuldsättning, handikapp eller svåra kroniska sjukdo-mar hopar sig. Till målgrupperna hör också äldre medbor-gare som behöver mycket hjälp och stöd. Allt större vikt fästs vid barnens och de ungas levnadsförhållanden och trygghet samt vid främjandet av familjernas möjligheter att klara sig. Genom understöden utvecklas verksamhets-modellerna så, att dessa allt bättre motsvarar behoven när det gäller medborgare och familjer med många problem, bidrar till att förhindra eller avbryta anhopningen av pro-blem som leder till utslagning och skapar förutsättningar för familjerna att klara olika livssituationer på egen hand.
Vid övervägandet av understöd i anslutning till olika serviceformer beaktas det offentliga servicesystemets
pri-mära ansvar när det gäller att tillhandahålla service. Un-derstöd riktas framför allt till områden där flyttningsrörel-sen, befolkningsstrukturen eller andra lokala omständig-heter är särskilt problematiska. Genom understöden kommer man i olika delar av landet att stöda projekt som syftar till en effektivering av samordningen och special-kunnandet när det gäller social- och hälsovårdstjänsterna på lokal och regional nivå. Samarbetet mellan organisa-tionerna och kommunerna främjas för åstadkommande av tillräckligt heltäckande och enhetliga helheter vad gäller service- och stödnätverket. Det är angeläget att utveckla kvaliteten och tillgången på service samt flexibla service-kedjor. De omständigheter som hänför sig till utvecklandet av det privata serviceutbudet beaktas vid fördelningen av understöd inom olika servicesektorer.
Medborgarorganisationsverksamhet
Med understöd för medborgarorganisationernas verk-samhet tryggas organisationernas centrala verkverk-samhets- verksamhets-betingelser på områdena intressebevakning, utvecklings-verksamhet, sakkunniga och övrig påverkningsverksam-het samt serviceverksampåverkningsverksam-het, stödpersonsverksampåverkningsverksam-het och frivilligarbete. Regionalt och lokalt samarbete främjas både organisationer emellan och mellan organisationer och andra aktörer.
— Sådana funktioner och utvecklingsprojekt som hän-för sig till hän-förebyggandet av problem i anslutning till de stora folksjukdomarna och människornas livsföring samt utslagning stöds särskilt.
— Verksamhet och projekt som främjar de familjer som har det sämst ställt stöds.
— Utvecklingsprojekt som utnyttjar informationstek-nik främjas i syfte att förbättra tillgången på infor-mation och kommunikationsförmågan för äldre, personer med handikapp och personer som bor i glesbygden.
Service- och stödboende
Med hjälp av understöd främjas utvecklandet av projekt och verksamhetsmodeller som tryggar boendet för spe-cialgrupper. Understöd anvisas för grupper vars boende eller möjlighet att klara sig själv, antingen på grund av att bostad saknas eller på grund av bristfällig boendebered-skap, kräver särskilda investeringslösningar eller
lösning-ar när det gäller verksamhetsmodell. Vid fördelningen av understöd beaktas de ändringar gällande finansieringsar-rangemena för bostäder för specialgrupper som gjorts i regeringens bostadspolitiska program
— Stödboendet för specialgrupper är föremål för sats-ningar i form av bidrag både för anskaffning av bostäder och till stöd för boende samt utveckling av stödet. Målgrupper är i synnerhet personer med rus-medelsproblem, personer med psykiska problem samt handikappade och långtidssjuka.
— För åldringar, rehabiliteringsklienter inom mental-vården, personer med rusmedelsproblem och han-dikappade som behöver mycket hjälp finansieras servicebostäder med sådana lösningar som är möj-liga med hänsyn till konkurrenslagstiftningen och övriga författningar. Utvecklandet av och försök med nya lösningar och verksamhetsmodeller inom serviceboende främjas.
— Verkställandet av programmet för att minska bo-stadslösheten i huvudstadsregionen stöds genom understöd för anskaffning och byggande av både service- och stödbostäder. Understöd anvisas för funktionella projekt som utvecklar den service som hänför sig till boende.
Rehabilitering
Med understöd stöds möjligheterna till rehabilitering i synnerhet för sådana grupper av missgynnade vars behov inte i tillräcklig mån beaktas i det lagstadgade rehabiliter-ingssystemet. Funktioner som förbättrar funktionsförmå-gan ökas även för specialgrupper som inte har tillräcklig tillgång till sådan rehabiliteringsservice som gruppen är i behov av. Sådana grupper är personer med psykiska pro-blem, familjer som lider av psyksiska problem och rus-medelsproblem och småbarnsmödrar, familjer med många problem samt personer som till följd av långvarig arbets-löshet förlorat sin funktionsförmåga.
— Upprätthållandet av funktionsförmågan hos den åldrande befolkningen och den sociala rehabiliter-ingen av barnfamiljer utvecklas.
— Verksamhetsmodellerna för den öppna rehabiliter-ingen och utvecklrehabiliter-ingen av servicehelheterna stöds.
— Understöden ökas för undersöknings- och utveck-lingsprojekt gällande effekterna och resultatet av rehabilitering.
Stöd till personer som klarar sig hemma och stöd till anhöriga
Möjligheten att klara sig självständigt för anhöriga eller familjer som vårdar en åldring, handikappad eller
lång-tidssjuk stöds. Inom den verksamhet som stöder självstän-digt boende betonas organisationernas speciella kunnande och koordineringen av stödpersonsverksamheten inom fri-villigarbetet för åstadkommande av flexibla och heltäck-ande servicehelheter. Organisationernas stödpersonsverk-samhet och verkstödpersonsverk-samhet på frivillig basis utökas i synnerhet då målgrupperna utgörs av närståendevårdare, familjer med många problem, unga som riskerar att bli utslagna, personer med psykiska problem och rusmedelsproblem, personer med drogproblem, ensamma åldringar och han-dikappade eller invandrarfamiljer.
— Utvecklande av stödformer för familjer och åld-ringar som behöver mycket hjälp, verksamhet med s.k. byamedhjälpare i glesbygderna och nattvakts-verksamhet som främjar serviceproducenternas samarbete stöds.
— Gruppfunktioner, arbetsledning och utbildning som främjar funktionsförmågan och orken hos närståen-devårdare stöds.
— Det barnskyddsmässiga, uppsökande familjearbete som erbjuds familjer med många problem utveck-las.
Dagverksamhet och arbetsterapi
Meningsfulla verksamheter dagtid för personer med mentala problem eller rusmedelsproblem och för handi-kappade och åldringar stöds. Dagverksamheten utvecklas på ett sätt som främjar förbättrandet av klienternas funk-tionsförmåga. Åtgärder och projekt som främjar handi-kappade och andra grupper som lätt blir förbigångna på arbetsmarknaden stöds. Lättillgängliga lokaliteter där medborgarna kan få hjälp och träffa andra människor och till vilka tröskeln är låg understöds framför allt i områden där det finns mycket barnfamiljer samt invandrar- och flyktingfamiljer som är i behov av hjälp.
— Dagverksamhet och arbetsterapi som främjar funk-tionsförmågan utvecklas.
— Dagverksamhet som förebygger att barn blir utslag-na och som stärker familjerutslag-nas möjligheter att klara sig stöds.
— I fråga om handikappade, ungdomar och personer som länge varit utanför arbetsmarknaden stöds ar-betsterapi, allaktivitetshus, verkstäder och syssel-sättningsprojekt.
Kurs-, läger- och semesterverksamhet
Utöver den lägerverksamhet som ordnas av organisa-tioner för ungdomsfostran samt den semester- och kurs-verksamhet som arrangeras av handikapp- och patientsor-ganisationer ordnar riksomfattande
semesterorganisatio-ner understödda semesterperioder för enskilda medborga-re och familjer som inte annars har möjlighet till ledd semesterverksamhet av ekonomiska, sociala eller andra skäl. Kurs-, läger- och semesterverksamheten inom olika sektorer utvecklas allt mer målmedvetet och på ett sätt som förbättrar familjernas möjligheter att klara olika livssitua-tioner.
— Anknytandet av kurs-, läger- och semesterperioder-na till de helheter gällande andra funktioner som främjar förmågan att klara sig på egen hand effek-tiveras.
— Social semesterverksamhet anvisas i synnerhet för de befolkningsgrupper som har det sämst ställt.
Kristjänster
Tillgången på kristjänster och beredskapen att reagera i många slags akuta problemsituationer främjas, såsom vid
familjekriser, överkonsumtion av rusmedel eller läkeme-del, psykiska störningar, akuta sjukdomsfall eller en närs-tåendes död, ensamhet, olyckor och situationer där någon blivit utsatt för brott, våld eller våldshot. Utvecklandet av det krisarbete som förebygger självmord samt av det fö-rebyggande och vårdande arbetet i samband med kriser i anslutning till misshandel främjas.
— Utvecklandet av hjälpsystem som utnyttjar modern datateknik utvecklas.
— När kristjänsterna utvecklas betonas ett utökat mul-tiprofessionellt samarbete över de administrativa gränserna inom social- och hälsovården.
— Verksamhet gällande läkar- och räddningshelikopt-rar stöds.
Användningen av understödsanslaget åren 2001—2005 (mn euro)
2001 2002 2003 2004 2005
Medborgarorganisationsverksamhet 77,5 85,1 94,2 105,9 106,0
Service- och stödboende 58,5 64,3 64,4 60,2 60,0
Rehabilitering 43,8 50,2 53,0 45,5 46,0
Stöd till personer som klarar sig hemma och stöd till
anhöriga 20,8 22,8 26,4 29,1 32,0
Dagverksamhet och arbetsterapi 18,1 19,3 23,7 25,1 26,0
Kurs-, läger- och semesterverksamhet 19,8 19,8 19,8 19,8 20,0
Kristjänster 16,0 18,0 21,3 22,4 23,0
Sammanlagt 254,5 279,5 302,8 308,0 313,0
2005 budget 313 000 000
2004 budget 308 000 000
2003 bokslut 302 800 000
55. Statlig ersättning för driftskostnader för krigsinva-lidernas inrättningar (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas 59 707 000 euro.
Anslaget får med stöd av 22 § 2 mom. i lotterilagen (1047/2001) och 6 d § i lagen om skada, ådragen i mili-tärtjänst (404/1948) användas till betalning av statlig er-sättning för driftskostnader för krigsinvalidernas rehabili-terings- och vårdinrättningar.
F ö r k l a r i n g : Anläggningskostnaderna för krigsinva-lidernas inrättningar samt de av dessa år 2005 föranledda amorteringarna och räntorna på lån finansieras med un-dantag av huvudmannens självrisk på i regel 10 procent
med understöd som beviljas av Penningautomatförening-ens avkastning.
Det beräknas att sammanlagt 1 563 vårdplatser finns att tillgå vid krigsinvalidernas inrättningar och att samman-lagt 408 000 vårddagar fördelas mellan krigsinvaliderna och deras makar. Avsikten är att genom anbudstävlingar dämpa stegringen när det gäller priserna för vårddagar och vårdbesök vid inrättningarna samt att sörja för att de mål som hänför sig till kvaliteten på rehabiliterings- och insti-tutionsvårdsservicen uppnås. Ersättningen för driftskost-naderna betalas på basis av ett avtal om priserna för vårddagar och vårdbesök.
Målet är att trygga institutionsvårds- och rehabiliter-ingstjänster för krigsinvaliderna enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst.
Verksamhetens omfattning 2002—2005
2002 2003 2004 2005
utfall utfall uppskattning uppskattning Antalet inrättningar, vårdplatser och vårddagar för
krigsinvalider
— vårdplatser 1 563 1 563 1 563 1 563
— institutionsvårddagar 297 904 269 914 299 586 300 736
— rehabiliteringsdagar 132 055 121 524 115 213 107 270
2005 budget 59 707 000
2004 budget 59 707 000
2003 bokslut 59 707 000
58. Vissa utgifter för rehabilitering (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas 2 950 000 euro.
Anslaget får användas till betalning av utgifter för re-habilitering med stöd av 22 § 2 mom. lotterilagen (1047/2001) och lagen om rehabilitering för personer som tjänstgjort i vissa uppdrag under Finlands krig (1039/1997).
F ö r k l a r i n g : I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om rehabilitering för personer som tjänstgjort i vissa uppdrag under Finlands krig (1039/1997) fr.o.m den 1 januari 2005 så, att villkoren för rehabilitering utvidgas till att omfatta även partisa-nangreppsoffer och män som deltagit i evakuering av boskap från krigsområden. Vid dimensioneringen av an-slaget har som tillägg beaktats 500 000 euro. Härvid har även beaktats den ändring av förordningen om rehabili-tering av frontveteraner som nämns i förklaringsdelen i motiveringen till moment 33.92.59.
Rehabiliteringen ordnas i form av institutionsrehabili-tering eller öppen rehabiliinstitutionsrehabili-tering, i allmänhet vid samma rehabiliterings- eller vårdinrättning där veteranrehabiliter-ing ordnas. Rehabiliterveteranrehabiliter-ingens kvalitet och kostnaderna för den ligger på samma nivå som för veteranrehabiliteringen.
Det beräknas att 3 000 personer får rehabilitering år 2005.
Avsikten är att genom anbudstävlingar dämpa stegringen när det gäller priserna för vård och vårdbesök vid
inrätt-ningarna samt att sörja för att de mål som hänför sig till kvaliteten på rehabiliterings- och institutionsvårdsservi-cen uppnås.
2005 budget 2 950 000
2004 budget 2 450 000
2003 bokslut 2 450 000
59. Utgifter för rehabilitering av frontveteraner (reser-vationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas 47 788 000 euro.
Anslaget får med stöd av 22 § 2 mom. lotterilagen (1047/2001) och lagen om rehabilitering av frontveteraner (1184/1988) användas till betalning av utgifter för rehabi-litering av frontveteraner. Anslaget får också användas till betalning av undersöknings- och utvecklingsutgifter inom rehabiliteringen av frontveteraner.
F ö r k l a r i n g : Rehabiliteringen av frontveteraner ut-vecklas så, att de frontveteraner som så önskar får rehabi-litering varje år. Rehabirehabi-literingspraxis ändras så att den öppna rehabiliteringens andel utökas från att ha omfattat ungefär en tredjedel till att omfatta minst hälften av dem som får rehabilitering. Antalet rehabiliteringsdygn inom anstaltsrehabiliteringen begränsas från nuvarande 13 dygn till 10 dygn. Ändringen förutsätter att förordningen om re-habilitering av frontveteraner ändras.
Anslaget minskar i motsvarande grad behovet av anslag under moment 33.22.59.
2005 budget 47 788 000
2004 budget 35 788 000
2003 bokslut 35 628 000