F ö r k l a r i n g : Momenten 30, 31 och 36 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social-och hälsovården (733/1992). Dessutom finansieras moment 35 i detta kapitel på det sätt som bestäms i ovan nämnda lag. Uppgifter om omfattningen av den verksamhet som berörs i moment 30 ingår i tabellen nedan.
Målet med den förebyggande verksamheten är att skapa omständigheter och miljöer som stöder människors hälsa, sociala trygghet, förmåga att behärska sin livssituation och klara sig självständigt, att främja människors arbets- och funktions-förmåga, förbättra deras livskvalitet, förebygga utslagning, minska hälsoskillnaderna mellan olika befolkningsgrupper samt förbättra verksamhetsförutsättningarna för miljöhälsovård. Målen eftersträvas genom utveckling av ledningen av och strukturerna för främjande av välfärd och hälsa samt genom lokal och regional verksamhet för främjande av sunda levnadsvanor och stärkande av det sociala stödet. Välfärdspolitiska program görs upp, bedömningen av de sociala och hälsorelaterade verkningarna utnyttjas, och försöket med regional samverkan inom miljöhälsovården genomförs.
Inom social- och hälsovårdsservicen är målet att säkerställa en heltäckande tillgång på sådana fungerande som det allmänna skall ordna och som huvudsakligen betalas med skattemedel samt att garantera en grundläggande utkomst i hela landet.
För att säkra kvaliteten på social- och hälsovårdstjänster har följande kvalitetsrekommendationer utfärdats åren 2001
—2004 och kommer att utfärdas 2004, vilkas verkningar följs upp och i fråga om vilka det vid behov skall kunna vidtas lagstiftningsåtgärder eller andra åtgärder för att tjänsternas minimistandard skall kunna tryggas:
— kvalitetsrekommendation om vård och tjänster för äldre
— kvalitetsrekommendation för mentalvårdstjänsterna
— kvalitetsrekommendation för missbrukarvården
— kvalitetsrekommendation för boendeservice för handikappade människor
— kvalitetsrekommendation för hjälpmedelstjänster
— kvalitetsrekommendationer om handledd hälsomotion för äldre personer
— en riksomfattande kvalitetsrekommendation om boendeservice för personer som får mentalvårdsrehabilitering inom den öppna vården
— kvalitetsrekommendationer för skolhälsovården
Social- och hälsovårdsministeriet har inlett följande utvecklingsprojekt som vart och ett för sig stöder kommunerna att vidta preventiva åtgärder inom social- och hälsovården i enlighet med de uppställda målen och framställa social- och hälsovårdstjänster för kommuninvånarna:
— Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 drar upp riktlinjerna för den nationella hälsovårdspolitiken på lång sikt. För-utom hälso- och sjukvården deltar även andra förvaltningsområden i verkställigheten av programmet, eftersom befolkningens hälsa till stora delar bestäms av yttre faktorer, såsom livsföringen, miljön och produktkvaliteten.
År 2005 bereds och verkställs utvärderingen av hälsoeffekterna inom de olika förvaltningsområdena och på kommunnivå, tas kvalitetsrekommendationerna för främjande av hälsan i bruk och produceras modeller till stöd för kommunernas verksamhet. En interimistisk utvärdering av programmet bereds utgående från valda indika-torer.
— Det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet 2003—2007, vars centrala utvecklingsområden är att främja hälsa och förebyggande arbete, trygga tillgången till vård, förbättra personalens kunnande och personaltillgången, modernisera hälso- och sjukvårdens funktioner och strukturer samt stärka hälso- och sjukvårdens finansiering.
År 2005 verkställs åtgärder inom utvärderingen av vårdbehovet på enhetliga grunder och tryggandet av tillgången på vård, en stegvis avveckling av den nuvarande specialavgiftsklassen, genomförandet av samarbets- och ar-betsfördelningsplanerna inom specialsjukvården, stärkandet av primärvårdens ställning inom hälsovårdens servicesystem och utvecklandet av de regionala datasystemen.
— Utvecklingsprojektet för det sociala området 2003—2007, vars centrala utvecklingsområden är säkerställande av tillgången på social service och dess kvalitet, utveckling av servicestrukturen och funktionerna, gynnande av ingripanden på ett tidigt stadium, tillgången på personal, utveckling av kunnande och arbetsförhållanden, inle-dande av ett långsiktigt utvecklingsarbete på det sociala området och tryggande av finansiering av och resurser för den sociala sektorn. År 2005 verkställs stegvis utvärderingen av servicebehovet inom äldreomsorgen, lagstiftas om fortbildning och fortgår utvecklings- och revideringsarbetet då det gäller regionala servicestrukturer och kommunala servicefunktioner.
— Mål- och verksamhetsprogrammet för social- och hälsovården för åren 2004—2007, där det ges åtgärdsrekom-mendationer för utvecklande av den kommunala social- och hälsovården. I programmet betonas i synnerhet utvecklingen av ett integrerat samarbete inom social- och hälsovårdsförvaltningen, tryggandet av service, om-besörjandet av att social- och hälsovårdspersonalen är tillräckligt stor, upprätthållandet av personalens arbets-och funktionsförmåga arbets-och dess möjligheter att utveckla sin yrkesskicklighet, stärkandet av klienternas arbets-och patienternas delaktighet samt främjandet av den lokala och regionala välfärdspolitiken.
— Alkoholprogrammet 2004—2007, vars mål är att minska alkoholens skadeverkningar, i synnerhet sådana som inverkar på barns och familjers välfärd och som ansluter sig till riskbeteenden i samband med alkoholanvänd-ningen. Verksamheten bygger på samarbete mellan statsförvaltningen, kommunerna, kyrkosamfunden, olika organisationer och näringslivet. År 2005 fortsätter social- och hälsovårdsministeriet utvecklandet och spridningen av aktionssätt som förebygger skadeverkningar, stödandet av sina samarbetsparter och uppföljningen av verk-samheten. År 2005 sammanställs uppföljningsmaterialet för en mellanrapport som våren 2006 presenteras för riksdagen som en del av regeringens social- och hälsovårdsberättelse. I slutet av år 2005 framställs ett engelsk-språkigt presentationsmaterial som bygger på alkoholprogrammet med tanke på Finlands EU-ordförandeskap.
— Det narkotikapolitiska åtgärdsprogrammet för åren 2004—2007, som presenterar statsrådets riktlinjer för rege-ringsperioden då det gäller åtgärder som skall minska skadeverkningarna av narkotikabruk. Målet för verksam-heten är att åstadkomma en bestående lindring av situationen då det gäller narkotikamissbruk. Åtgärderna i programmet för samarbete mellan förvaltningsområdena ansluter sig till koordinering av narkotikapolitiken, minskad efterfrågan och minskat utbud på narkotika, lindring av skadeverkningarna av narkotika, internationella aktioner samt forskning och uppföljning. År 2005 trycks en engelskspråkig version av narkotikaprogrammet upp.
Dessutom förbereder Finland sig för EU-ordförandeskapet och utvecklar samarbetet med Ryssland och närom-rådena.
— Det familjepolitiska målprogrammet 2004—2007, i vilket presenteras riktlinjerna för de familjepolitiska måls-ättningarna och planerade åtgärder för det praktiska genomförandet under regeringsperioden. Målet för pro-grammet är att ge barnen en trygg uppväxt och trygga familjernas välfärd, ge en ny generation möjlighet att föda barn och uppfostra dem genom utvecklande av barn- och familjecentrerade tjänster och till familjer riktade in-komstöverföringar. År 2005 höjs stödet för hemvård och privat vård av barn och genomförs utvecklingsprojekt i syfte att revidera servicen för barn och barnfamiljer.
Det statsbidrag som får disponeras för social- och hälsovårdsprojekt används i första hand för att utveckla och effektivera verksamhet som främjar uppfyllandet av målen i det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet, utvecklingsprojektet för det sociala området och Alkoholprogrammet och för revidering av verksamhetssätten för att genomföra projekt av stor regional eller riksomfattande betydelse eller som annars är till nytta i stor utsträckning.
Uppgifter om omfattningen av den social- och hälsovård som kommunerna ordnar
2002 2003 2004 2005
utfall uppskattning uppskattning uppskattning
Kommunalt utkomstskydd
Utkomststöd, antal hushåll under året 262 570 260 000 260 000 260 000 Utkomststöd, antal mottagare under året 429 806 420 000 420 000 420 000 Förebyggande utkomststöd, antal hushåll under året 19 245 19 500 22 000 22 000 Underhållsstöd, antal mottagare den 31 december 106 858 106 500 106 000 106 000
Socialservice
Barndagvård, antal platser den 31 december 193 089 191 000 188 000 186 000 Stöd för hemvård av barn, antal mottagare den 31 december 69 640 68 900 67 500 66 100 Stöd för privat vård av barn, antal mottagare den 31
de-cember 11 068 10 900 10 800 10 700
Hemvårdshjälp, antal hushåll under året 117 000 118 000 119 000 120 000 Stödservice, antal mottagare under året 124 900 126 000 127 000 128 000 Ålderdomshem, antal platser den 31 december 19 000 19 000 19 000 19 000 Stöd för närståendevård, antal mottagare under året 26 000 28 000 29 000 30 000 Serviceboende för åldringar, antal bostäder den 31
decem-ber 22 600 24 000 25 000 26 000
Serviceboende för utvecklingsstörda, antal klienter i
ge-nomsnitt 7 700 8 000 8 500 8 500
Institutionsvård för utvecklingsstörda, antal platser den
31 december 2 700 2 700 2 600 2 500
Transportservice för svårt handikappade, klienter under
året 74 000 75 000 77 000 77 000
Folkhälsoarbete
Antal bäddplatser (kalkylerat) 20 300 20 600 20 800 21 200
Antal vårddagar (mn) 7,4 7,5 7,6 7,7
Antal besök inom öppenvården (mn)
— Hos läkare 9,6 10,0 10,1 10,2
— Hos annan yrkesutbildad person 15,3 15,3 15,4 15,5
— Tandvård, antal besök 5,0 5,2 5,3 5,3
— Hemsjukvård, antal besök 3,6 3,7 3,8 3,9
Specialiserad sjukvård
Antal bäddplatser (kalkylerat) 15 400 15 100 14 800 14 800
Antal vårddagar (mn) 5,6 5,5 5,4 5,4
Avslutade vårdperioder 890 000 870 000 860 000 850 000
Genomsnittlig vårdtid (dgr) 6,9 6,9 6,9 6,8
Antal besök inom öppenvården (mn) 6,6 6,7 6,8 6,8
De uppgifter om driftskostnaderna för kommunal social- och hälsovård som ligger till grund för statsan-delskalkylerna
2002 2003 2004 2005
utfall utfall utfall uppskattning
Kalkylerade kostnader för socialvård
0—6-åringar, euro/invånare 4 145,46 4 214,16 4 290,02 4 532,41
7—64-åringar, euro/invånare 295,94 301,46 307,91 320,30
65—74-åringar, euro/invånare 553,89 561,64 571,75 592,40
75—84-åringar, euro/invånare 3 242,81 3 288,21 3 492,29 3 618,73
85 år fyllda, euro/invånare 9 159,27 9 287,50 9 757,32 10 110,22
Enligt antalet arbetslösa euro/arbetslös 379,05 384,36 391,28 403,75
Enligt arbetslöshetsgraden euro/invånare 34,61 35,09 35,72 36,86
Kalkylerade kostnader för hälso- och sjukvård
0—6-åringar, euro/invånare 516,76 523,99 538,40 555,55
7—64-åringar, euro/invånare 587,89 596,14 612,39 631,90
65—74-åringar, euro/invånare 1 375,74 1 412,92 1 451,12 1 497,35
75—84-åringar, euro/invånare 2 650,64 2 705,41 2 798,77 2 887,93
85 år fyllda, euro/invånare 4 579,85 4 661,61 4 858,85 5 013,64
Enligt sjukfrekvensen euro/invånare 256,53 260,12 264,80 273,24
Statsandelsprocent 25,36 28,06 31,82 32,99
30. Statsandel till kommunerna för social- och hälso-vårdens driftskostnader (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 3 529 400 000 euro.
Anslaget får användas till betalning av statsandelar för godkända driftskostnader med stöd av vissa lagar som gäl-ler social- och hälsovården samt lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992) och den förordning som givits med stöd av den. Anslaget får även användas till utjämningar enligt lagen om statsandelar till kommunerna.
F ö r k l a r i n g : Avsikten är att sysselsättningsprogram-met skall finansieras med anslaget.
I samband med budgetpropositionen överlämnar rege-ringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om planering av och statsandel till social-och hälsovården, enligt vilket den lagstadgade justeringen av kostnadsfördelningen periodiseras över fyra år med början 2005 så, att av den uppskattade justeringen om 352 700 000 euro betalas 72 500 000 euro om året under åren 2005—2007 och den resterande delen 2008. Dimen-sioneringen grundar sig på de ramar för statsfinanserna 2005—2008 som statsrådet godkände den 11 mars 2004 och i vilka en justering om 290 000 000 euro reserverades för att tekniskt periodiseras i jämnstora rater om 72 500 000 euro under fyra år. Därefter har det uppskattade beloppet av justeringen stigit till 352 700 000 euro, vars effekt föreslås bli överförd till det sista året i justerings-perioden. Samtidigt beaktas de förändringar i den statis-tiska klassificeringen som används för att fastställa de kostnader som berättigar till statsandel och på vilka ju-steringen av kostnadsfördelningen baserar sig genom att statsandelen för social- och hälsovårdens driftskostnader höjs med 0,37 procentenheter. Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats 72 500 000 euro med an-ledning av justeringen av kostnadsfördelningen.
I samband med budgetpropositionen överlämnar rege-ringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om
ändring av lagen om planering av och statsandel för social-och hälsovården så att statsandelen för social- social-och hälso-vårdens driftskostnader, med beaktande av den förhöjning av statsandelsprocenten som görs vid justeringen av kost-nadsfördelningen, höjs med 0,80 procentenheter från nu-varande 31,82 % till 32,99 %. Till största delen ansluter sig statsandelsförhöjningen till uppfyllandet av målen en-ligt det nationella hälsovårdsprojektet, bl.a. till bedöm-ningen av vårdbehovet på lika grunder och tryggandet av vård, utvecklingen av hanteringen av vårdköerna, ibruk-tagandet av maximala vårdtider, verkställandet av arbets-fördelnings- och samarbetsplanerna inom specialsjukvår-den och stärkandet av primärvårspecialsjukvår-dens ställning inom hälso-och sjukvårdens servicesystem samt utvecklingen av de regionala datasystemen. Då det gäller utvecklingsprojek-tet för det sociala området är avsikten att rätten till be-dömning av servicebehovet skall träda i kraft stegvis, vilket är orsaken till att kommunerna redan i detta skede genom den förhöjda statsandelsprocenten stöds att utveck-la sitt servicesystem inom socialvården med beaktande av de behov reformen föranleder. Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats 91 713 000 euro på grund av lagändringen.
Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg be-aktats 1 613 000 euro med anledning av den reform som trätt i kraft den 1 augusti 2004 och som gäller den utvid-gade rätten till partiell vårdpenning.
Med hänvisning till förklaringsdelen i motiveringen till moment 33.15.53 höjs vårdpenningen enligt stödet för hemvård av barn som betalas till en familj för ett barn med 42 euro i månaden och vårdpenningen enligt stödet för privat vård av barn höjs med 19,60 euro i månaden. Pro-positionen innebär en förhöjning av de nuvarande vård-penningarna med ca 16 %. Efter höjningen är vårdpen-ningen enligt stödet för hemvård av barn 294,28 euro i månaden och enligt stödet för privat vård av barn 137,33 euro i månaden. Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats 11 424 000 euro på grund av lagändr-ingen.
I samband med budgetpropositionen överlämnar rege-ringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av socialvårdslagen (710/1982) fr.o.m. den 1 au-gusti 2005 så att bestämmelser som preciserar arbetstaga-rens och arbetsgivaarbetstaga-rens skyldigheter gällande fortbildning införs i lagen. Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats 7 113 000 euro på grund av lagändringen.
I samband med budgetpropositionen överlämnar rege-ringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om temporär ändring av lagen om utkomststöd (1412/1997) fr.o.m. den 1 april 2005 så att den reform som genomförts som ett treårigt försök genom en temporär lagändring för-längs fram till utgången av år 2006 och enligt vilken minst 20 % av sökandens förvärvsinkomster lämnas obeaktade när stödet beviljas. Detta s.k. priviligierade inkomstbelopp kan dock uppgå till högst 100 euro i månaden per hushåll.
Lagändringen har inte någon inverkan på anslaget under momentet.
Med hänvisning till motiveringen under moment 33.18.60 överlämnar regeringen till riksdagen en proposi-tion med förslag till lag om ändring av planering av och statsandel till social- och hälsovården som hänför sig till finansieringsarrangemangen i anslutning till införandet av fullt kostnadsansvar för den lagstadgade olycksfallsför-säkringen och sjukvårdsersättningarna enligt trafikförsäk-ringen. Vid dimensioneringen av anslaget har som avdrag beaktats 51 600 000 euro så att kommunens självfinansie-ringsandel, som baserar sig på de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovården, höjs med 9,94 euro per kom-muninvånare.
För betalning av statlig ersättning för utgifter inom sy-stemet för utjämning av höga kostnader inom barnskyddet har vid dimensioneringen av anslaget som avdrag beaktats 8 044 000 euro i överföring till moment 33.32.35 så att kommunens självfinansieringsandel, som baserar sig på de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovården, höjs med 1,52 euro per kommuninvånare.
Kostnadsnivån för de kalkylerade kostnader som utgör grund för statsandelen har justerats med 2,3 %. Vid di-mensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats 83 461 000 euro med anledning av att kostnadsnivån har höjts.
Med hänvisning till motiveringen till kapitel 26.97 har vid dimensioneringen av anslaget som tillägg beaktats de på skatteinkomsterna baserade utjämningstilläggen till statsandelarna och som avdrag de på skatteinkomsterna baserade utjämningsavdragen. Vid dimensioneringen av anslaget har som avdrag beaktats 20 249 000 euro jämfört med år 2004.
Statsandelen för social- och hälsovårdens driftskostna-der beräknas på basis av de kalkylerade kostnadriftskostna-derna för socialvården och hälso- och sjukvården och kommunens självfinansieringsandel. Statsandelen betalas som en hel-het. I den statsandel som betalas till kommunen beaktas social- och hälsovårdsministeriets andel av utjämningarna enligt lagen om statsandelar till kommunerna.
De kalkylerade kostnaderna för socialvården fastställs enligt kommunens invånarantal, åldersstruktur, andelen kommuninvånare som arbetar inom service och förädling, arbetslöshetsgraden och antalet arbetslösa. Vid beräkning-en av statsandelberäkning-en till kommunerna är de kalkylerade kostnaderna för socialvården enligt åldersgrupp per kom-muninvånare följande år 2005:
personer över 85 år 10 110,22
De kalkylerade kostnader per arbetslös som bestäms enligt antalet arbetslösa i kommunen är 403,75 euro och de kalkylerade kostnader per kommuninvånare som be-stäms enligt arbetslöshetsgraden är 36,86 euro år 2005.
De kalkylerade kostnaderna för hälsovården fastställs enligt kommunens invånarantal, åldersstruktur och sjuk-frekvensen. Vid beräkningen av statsandelen till kommu-nerna är de kalkylerade kostnaderna för hälsovården enligt åldersgrupp per kommuninvånare följande år 2005:
€
0—6-åringar 555,55
7—64-åringar 631,90
65—74-åringar 1 497,35
75—84-åringar 2 887,93
personer över 85 år 5 013,64
De kalkylerade kostnader per kommuninvånare som bestäms enligt sjukfrekvensen är 273,24 euro år 2005.
Dessutom kan fjärrortskoefficienten inverka på vissa kommuners kalkylerade kostnader.
Kommunens självfinansieringsandel är 1 573,28 euro per kommuninvånare år 2005. Kommunens självfinansie-ringsandel har höjts med sammanlagt 41,38 euro per kom-muninvånare till följd av samordningen av bostadsbidra-get och andra primära förmåner 1998, finansieringen av
utjämningssystemet för höga kostnader inom barnskyddet 1999 samt den minskande effekt som höjningen av norm-hyrorna för bostadsbidraget 2002 och höjningen av barn-förhöjningen inom arbetsmarknadsstödet 2002 har på utgifterna för utkomststödet, den minskande effekt som det särskilda stöd till invandrare som infördes 2003 har på utgifterna för utkomststödet samt till följd av arrange-manget för finansiering av det fulla kostnadsansvaret i fråga om olycksfallsförsäkringen och sjukvårdsersättning-arna enligt trafikförsäkringen som genomförs 2005.
2005 budget 3 529 400 000
2004 budget 3 319 040 000
2003 bokslut 2 855 151 561
31. Statsandel till kommunerna för social- och hälso-vårdsservicens anläggningskostnader (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 800 000 euro.
Anslaget får användas till betalning av statsandel för anläggningsprojekt för social- och hälsovårdsservice en-ligt vissa lagar som gäller social- och hälsovården samt lagen om planering av och statsandel för social- och häl-sovården (733/1992) och den förordning som givits med stöd av den.
F ö r k l a r i n g : Till kommunerna och samkommunerna betalas i statsandel för anläggningsprojekt 25—50 % av de fastställda kostnaderna.
De anläggningsprojekt som har fastställts 2003 beräk-nas åsamka staten 800 000 euro i utgifter 2005.
2005 budget 800 000
2004 tilläggsb. 1 400 000
2004 budget 4 900 000
2003 bokslut 15 934 082
32. Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskningsverksamhet enligt lagen om specialiserad sjukvård (fast anslag)
Under momentet beviljas 38 047 000 euro.
Anslaget får användas till betalning av statlig ersättning för forskningsverksamhet enligt 47 och 47 b § i lagen om specialiserad sjukvård (1062/1989).
F ö r k l a r i n g : Till kommuner och samkommuner som är huvudmän för verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården, till statens sinnessjukhus och till andra verk-samhetsenheter inom hälso- och sjukvården som det be-stäms om genom förordning betalas på kalkylerade grunder ersättning av statens medel för kostnaderna för hälsovetenskaplig forskning på universitetsnivå. Vid di-mensioneringen av anslaget har som avdrag beaktats 2 700 000 euro i överföring till moment 33.07.51 och 8 000 000 euro i överföring till moment 33.32.33.
Målet för verksamheten är kvalitetssäkring i fråga om servicen och läkarutbildningen.
Verksamhetens omfattning 2002—2005
2002 2003 2004 2005
utfall utfall uppskattning uppskattning
Antal publikationspoäng 8 132 8 303 8 341,4 ..
Publikationspoängens pris, euro 6 978 5 871 5 915 ..
2005 budget 38 047 000
2004 budget 48 747 000
2003 bokslut 48 670 672
33. Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning (för-slagsanslag)
Under momentet beviljas 90 170 000 euro.
Anslaget får användas till betalning av statlig ersättning för läkar- och tandläkarutbildning enligt 47—47 b § i lagen om specialiserad sjukvård (1062/1989).
Av anslaget får högst 63 140 000 euro användas till be-talning av ersättningar för grund- och
specialiseringsut-bildning för läkare och tandläkare till samkommuner som är huvudmän för ett universitetssjukhus.
F ö r k l a r i n g : Till kommuner och samkommuner som är huvudmän för verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården, till statens sinnessjukhus och till andra verk-samhetsenheter inom hälso- och sjukvården som det be-stäms om genom förordning, vilka tillhandahåller grund-utbildning och specialiseringsgrund-utbildning för läkare och tandläkare, tilläggsutbildning och därmed jämförbar ut-bildning för läkare inom primärvården, praktisk och där-med jämförbar tjänstgöring för legitimerad tandläkare samt utbildning som avses i 14 § i förordningen om yrke-sutbildade personer inom hälso- och sjukvården
(564/1994) betalas av statens medel en kalkylerad ersätt-ning för kostnaderna för utbildersätt-ningen.
I samband med budgetpropositionen överlämnar rege-ringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av 47 § i lagen om specialiserad sjukvård (1062/1989) så att det vid betalning av ersättning till sam-kommuner som upprätthåller universitetssjukhus för
grundutbildning av läkare och tandläkare utöver antalet avlagda examina tas hänsyn även till antalet intagna stu-derande. Vid dimensioneringen av anslaget har av denna orsak som tillägg beaktats 8 000 000 euro i överföring från moment 33.32.32.
Målet för verksamheten är att säkerställa tillgången till service samt servicens och läkarutbildningens kvalitet.
Verksamhetens omfattning 2002—2005
2002 2003 2004 2005
utfall utfall uppskattning uppskattning
Läkar- och tandläkarexamina och nya
studerande 2005 945,9 908,6 908,3 1 035,7
Ersättning för examina, euro 58 700 63 860 63 860 63 860
Ersättning för 8-årig
specialläkarut-bildning, euro 29 350 30 823 30 823 30 823
Ersättning per månad, euro 1 010 1 298 1 298 1 350
2005 budget 90 170 000
2004 budget 82 170 000
2003 bokslut 73 455 327
34. Statlig ersättning till kommunerna för kostnaderna för patienter som sinnesundersöks och patientöverföring-ar (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 2 370 000 euro.
Anslaget får användas till betalning av statliga
Anslaget får användas till betalning av statliga