Alla de sex biståndsorganisationer som ligger till grund för intervjumaterialet använder sig på något sätt av idrott i sin verksamhet. Man kan säga att det idrottsrelaterade arbetet ser ut på två olika vis. Det fösta ger Sven Tumba Education Fund exempel på som utgår från idrotten som arbetsmetod:
De flesta biståndsorganisationer har någon form av profilering och Sven Tumba Education Fund profilerar sig med sporten som katalysator för utbildning hos bland annat gatubarn.138
Det andra sättet som de övriga fem organisationerna arbetar på är att använda idrotten som en av flera metoder. Gemensamt för alla sex organisationerna är att idrottsarbetet ska öka
möjligheterna att nå målen med utvecklingsarbetet. Inom varje organisation kan man utröna vissa arbetsområden som ligger till grund för verksamheten där bland annat idrotten används som medel för att nå mål. African Care & School arbetar för att förbättra skolundervisningen i huvudsakligen Tanzania med hjälp av fotboll och friidrott. Mot bakgrund av flera av
biståndsorganisationernas jämställdhetssträvan i biståndsprojekten kan man konstatera att projekten riktar sig mot såväl pojkar som flickor.139 Hoppets Stjärna arbetar för minskad kriminalitet bland unga genom fotbollsspel, och för att uppmärksamma blinda barn och ungdomar anordnar man dykutflykter. Även arbete med blinda sker med vilka man dyker. Man vill skapa en trygg människa i en trygg värld genom att se var och ens behov.140
Ankarstiftelsen har integrerat fotboll i sitt fängelseprojekt där man låter tidigare kriminella bli förebilder för unga. Här sker två saker. Dels återanpassas de tidigare fångarna in i samhället och dels synliggör man ytterligare en fritidssysselsättning som kan få unga att välja en annan aktivitet än kriminalitet.141 Ankarstiftelsen är även engagerad i utvecklingsprojekt som drivs av andra organisationer. Med finansiella bidrag hjälper man till att utveckla verksamheten och
138 Intervju Lars Walan, Sven Tumba Education Fund, 2009-04-02 139 Intervju Jan Wreeby, ordförande i African Care & School, 2009-03-31 140
Intervju Mark Presson, biståndsarbetare Hoppets Stjärna, 2009-04-02
47 hålla den igång.142 KFUK-KFUM använder flera olika idrotter inom sitt idrottsförbund, men även inom mindre projekt för att utbilda om HIV/AIDS och om en hälsosam livsstil.143 Sven Tumba Education Fund arbetar för att få fler barn och ungdomar att gå i skolan där man strävar efter att lära dem läsa, räkna och skriva. Svenska FN-förbundet skiljer sig lite åt i arbetsmetod dels genom att man bedriver idrottssatsningen på svensk mark och dels genom att det handlar om ett sportevenemang. Man söker kraft hos idrotten för att öka kunskapen om minor och röjning av dessa. Även om Svenska FN-förbundets idrottsverktyg, GloBall Cup, sker på svensk mark är det utvecklingsarbetet i utvecklingsländer som ligger inom ramen för utbildningssyftet.144
Det finns ytterligare ett sätt att arbeta på. Diakonia, vilken är en kristen biståndsorganisation, arbetar tillsammans med lokala partners för en varaktig förändring för de mest utsatta
människorna i världen. De driver inga egna projekt utan stödjer samarbetsorganisationer som i sin tur genomför projekten. Detta kan liknas vid en del av det arbete som Ankarstiftelsen är involverad i. Diakonias roll är att stimulera till tankar om metoder för och genomförande av projekten, vilket gör att en indirekt påverkan utövas. En del av dessa projekt bygger på att idrott fungerar som verktyg då man framför allt vänder sig till unga. Med jämställdhet som ett väsentligt område inom verksamheten menar man på Diakonia att det är av största vikt inom idrottsprojekt att man ser till både pojkars och flickors intressen, samt att båda grupperna får ta del av det resursutbud som finns:
Jämställdhet är INTE att alla ska kunna utöva fotboll, utan att fråga vad varje grupp vill eller kan göra. I vissa kulturer kan flickor inte delta på samma villkor som pojkar. Då kanske man också måste arbeta med att förändra attityder och inte bara gå på könsrollsmönster som är etablerade? Men resurser ska vara samma oavsett vilket kön som man vänder sig till.145
Genom att arbeta för att låta kvinnor synas mer inom idrotten där de ofta kommit i
skymundan utmanar man två saker, dels de historiska inomidrottsliga banden men även den bredare sociopolitiska omvandlingen. Att gå in via idrotten med en för idrotten ny komponent,
142
Intervju Rikard Johansson, Ankarstiftelsen, 2009-04-10
143 Intervju Patrik Schröder, generalsekreterare KFUK-KFUM, 2009-04-15
144 Intervju Jonas Nyström, projektledare på Röj-en-mina, Svenska FN-förbundet, 2009-04-15 145
Konversation via e-post med Ewa Widén, handläggare; projekthanteringssystem och metodutveckling Diakonia, 2009-03-26 och 2009-05-07
48 exempelvis kvinnor, påverkar även samhället runt om som har accepterat hur idrotten alltid tidigare har varit.146 Precis som citatet ovan finns det därmed en risk med att enbart angripa könsrollsmönster i utvecklingsarbete. Coalter hävdar vidare att man bör beakta hur man arbetar med att engagera kvinnor och använda dessa som verktyg för att ändra attityder i samhället. Risken finns att kvinnan blir utsedd som den som provocerar samhället, och att det blir hon som straffas av de motsättande krafterna.147 Här bör man precis som Ewa Widén på Diakonia antyder, börja med att förändra attityderna först, detta för att skydda kvinnan. I detta resonemang är det alltså attityderna som avgör om idrotten är jämställd.
African Care & School, som arbetar med att förbättra livet för massajer i Tanzania, lät flickor ha företräde i den nya skolan man byggde i byn. Detta med anledning av att flickor alltid kommer i andra hand i massajernas kultur. Detta förde man sedan över i det idrottsprojekt som startades upp på skolan där både flickor och pojkar deltog på lika villkor. Här lät man även barnen tillsammans röja marken i syfte att skapa en fotbollsplan. Jan Wreeby på African Care & School understryker att det inte är möjligt att tränga in som extern part i ett land eller ett samhälle och försöka ändra på traditioner. Förändringen måste komma genom den lokala befolkningen. Därav är ett bra samarbete med dessa av stor vikt när man etablerar
utvecklingsprojekt. Jan Wreeby tror att genom att uppmärksamma flickor och kvinnor så kan man arbeta mot jämställdhet, men tillägger:
Dock kan man inte enbart arbeta med flickorna utan genom att både arbeta med pojkar och flickor så höjer man dels flickornas ställning men visar även på att pojkar och flickor är lika värdefulla. 148
Cross Culture Project Association (se fotnot 91) arbetar just med att se pojkar och flickor som en enhet, som barn. För att inte tränga in i samhällen utan lokalbefolkningen på sin sida använder man sig av en arbetsmetod som går ut på att skapa ett samhälle kring barnet som spelar fotboll. Cross Culture Project Association arbetar i områden som har varit eller är drabbade av konflikt, vilka är i behov av att byggas upp på nytt. Uppbyggnaden ska ske med värderingen att pojkar och flickor är lika värda, där man satsar lika resurser på barnen.149
146
Coalter, Fred, 2007
147 ibid
148 Intervju Jan Wreeby, ordförande i African Care & School, 2009-03-31 149
Cross Culture Project Association, Sustainability report 2006. Open Fun Football Schools Programme,
49 Även KFUK-KFUM menar att de arbetar så mycket det bara går med pojkar och flickor tillsammans. Det understryks dock att det är mötet man vill åt och inte huruvida båda könen idrottar tillsammans. I vissa länder är det mycket svårt att få pojkars och flickors
gemensamma idrottande inom vissa idrotter accepterat av samhället.150 För att flickorna över huvudtaget i dessa samhällen ska kunna idrotta anpassar sig KFUK-KFUM i dessa situationer. Allt utvecklingsarbete måste bygga på ett gott samarbete och goda relationer i ett land.151 Enligt detta resonemang kan man göra tolkningen att om syftet är att sammanföra flickor och pojkar på idrottsarenan är det av stor vikt att man arbetar fram de idrotter som är mest
lämpade för situationen. Det är alltså stor skillnad på att låta fotboll utgöra ett verktyg i utvecklingsarbete eller låta idrott utgöra ett verktyg. Gemensamt för Cross Culture Project Association, Diakonia och African Care & School är att alla tre arbetar för att transformera politiska och idrottsliga stereotyper. Vägen dit ter sig olika men målet är detsamma.
Ovanstående presenterade resonemang om hur organisationerna arbetar med idrott ger oss tre utvecklingsområden som frekvent förekommer inom den ram där idrotten ianspråktas som verktyg, nämligen:
- Höja kunskapsnivån hos individer (öka kunskapsnivån för ökad livskvalitet och kulturförståelse, förespråka en hälsosam livsstil, minska spridningen av HIV/AIDS, informationsspridning exempelvis om minor och minröjning)
- Minska kriminalitet och våld
- Uppmärksamma marginaliserade grupper (exempelvis genom att engagera unga och handikappade, men även arbeta med ett jämställt samhälle)
Arbete med dessa utvecklingsområden bidrar direkt eller indirekt till ett närmande av
millenniemålen. Det finns flera exempel på idrottsprojekt där man arbetar inom samma nyss nämnda områden med idrott som verktyg. För att nämna några Kicking Aids Out!,152 FNs
Youth Leadership Summits,153 Moving the Goalposts Kilifi (MTGK)154 och
streetfootballworld.155
150 Klädkoder gör att inom vissa idrotter blir det svårt att sammanföra pojkar och flickor. Tydliga regler finns om
hur mycket av kvinnans kropp som en okänd man får se.
151
Intervju Patrik Schröder, generalsekreterare KFUK-KFUM, 2009-04-15
152 Norges Fotbollsförbund, 2004
153 UN: http://www.un.org/sport2005/a_year/youth.html 154
www.mtgk.org
50 Alla organisationerna har ambitionen att med hjälp av idrottens medverkan lättare nå framsteg i sitt utvecklingsarbete. Vad är då den stora skillnaden vad gäller utvecklingsprojekt där idrott medverkar? Idrott i utveckling kan dels ses som projekt där man arbetar utifrån idrotten i fokus. Man ämnar utveckla själva idrotten vilket exempelvis kan handla om en etablering eller öka dess popularitet med fler utövare. Här applicerar man värden, exempelvis
organisationsstruktur, etik och symboliska lekar, som ej är specifika för idrott, för att lyfta idrotten. I den andra projektformen arbetar man med andra arenor än idrott i fokus. Här ämnar man utveckla ett icke idrottsligt område, exempelvis de i listan ovan, med idrott som
hjälpmedel. Avgörande är att identifiera de specifika idrottsegenskaper som påverkar utvecklingen i önskvärd riktning,156 vilka behandlas i nästa avsnitt.
Idrottens egenskaper utvecklas inte enbart i en idrottslig kontext utan dessa bör sättas in i ett annat mer komplext sammanhang för att kunna utvärderas som arbetsverktyg. Om idrottens egenskaper ska bli vedertagna som arbetsverktyg, och dessutom som trovärdiga sådana, måste man kunna göra en utvärdering av tidigare utvecklingsprojekt. Idrottsprojekt som ämnar utveckla ett icke idrottsligt område har att göra med stora komplexa frågor inom områden som exempelvis de i listan ovan. För att veta om man överhuvudtaget har nått goda resultat bör som sagt en utvärdering genomföras, men av vem? Detta arbete måste vända sig mot den förmodade målgruppen. Det handlar om att fånga upp de lokala värdena i utvärderingen genom att göra utvärderingarna formande och inte summerande. Detta kan även uttryckas med att det är individerna som utvecklingsarbetet riktar sig till som är resultatet, inte de individer som arbetar med utvecklingsarbetet.157
Biståndsorganisationerna som är aktuella för denna studie menar alla att man hela tiden måste se vad det är man vill utveckla och inte ensidigt se till idrotten. Det måste finnas en tydlig fokusering mot vad det är man arbetar för, exempelvis utbildning eller HIV/AIDS-prevention, och sen läggs idrotten på detta. Även Coalter framhäver nödvändigheten av att förstå
orsakerna till ett beteende som arbetet med idrott önskar att påverka, exempelvis orsakerna bakom kriminalitet eller fattigdom.158 Följande målbeskrivning i ett utvecklingsprojekt är beskriven precis tvärtom:
156 Coalter, Fred, 2007 157
ibid
51
The aim of this project is to use sports as a tool for attracting pupils to schools.159
Här är alltså syftet att använda idrott som verktyg för att attrahera unga till skolan. Sven Tumba Education Fund använder också idrotten som förstaverktyg men där finns samtidigt ett syfte med arbetet som säger att man ämnar bereda grundläggande utbildning för alla barn runt om i världen till år 2015. Målet att använda idrott som verktyg är ju egentligen ingen
utmaning, utmaningen ligger i att använda idrotten på rätt sätt. Mot bakgrund av detta kan man ställa sig frågan om det finns en risk att idrottens mervärde och egenskaper inte är analyserade innan dessa påverkar arbetet? Om idrottens baksida (se fotnot 8) blir
framträdande och man har som mål att idrotten ska användas, vad blir då resultatet med hela utvecklingsarbetet? En tolkning kan vara att man antingen inte når målet att idrotten ska användas, eller att man inte når målet att locka barnen till skolan genom idrotten.
Avslutningsvis presenteras två av de anledningar till varför man som biståndsorganisation inte vill ställa upp på intervju.
Vi genomgår just nu en stor omorganisation så vi har tyvärr inte möjlighet att ge intervjuer just nu. Jag beklagar det. Men jag tror ändå inte vi är rätt organisation att svara på dina frågor. Du kan läsa om hur vi arbetar här…160
Rädda Barnen arbetar med snarlika utvecklingsområden i fokus som de organisationer jag till slut kom att intervjua.161 Ett sätt att se på detta är biståndsorganisationers olika grundsyn på idrott. Redan här avgörs det om man ser en möjlighet med att ta in idrott i sin verksamhet. SOS-Barnbyar svarade:
SOS-Barnbyar i Sverige arbetar främst med insamling och marknadsföring. Vi har ingen egen verksamhet i landet och driver inga egna projekt härifrån. Därför är vi begränsade att svara på smalare områden såsom idrott. Jag har undersökt om det finns någon personal på vårt internationella kontor som ansvarar för just
159 Sports Development Aid (SDA): http://liike.fi/sda/eprojects.shtml 160
E-postkontakt med Suzanne Standfast, Rädda Barnen, 2009-03-26
52
idrott men det finns det inte. I våra barnbyar så är idrott oftast med i undervisningen i skolan så det är definitivt en del av vår verksamhet.162
Ett sätt att se detta på är att det finns idrott i verksamheten men ingen ansvarar för det med analyser och uppföljningar. Vad tyder detta på? Att idrotten är en ofärgad verksamhet som inte påverkar verksamheten i övrigt? Verkar idrotten som en hobby vid sidan av som inte behöver ta en del i verksamheten? Många biståndsorganisationer arbetar delvis som SOS- Barnbyar gör gällande engagemang i andras projekt. Exempelvis hjälper Ankarstiftelsen ett fotbollsarbete i Colombia genom att ge ekonomiska medel som syftar till att försöka hjälpa ungdomar att komma bort från det kriminella gänglivet. Ankarstiftelsen gör nu en
projektutvärdering av denna fotbollssatsning på plats i Colombia för att kunna gå vidare i arbetet med idrott som utvecklingsverktyg. Ewa Widén på Diakonia påpekar just avsaknaden av en bra och genomtänkt idé kring idrott i en stor del av de utvecklingsprojekt som hon har kommit i kontakt med där idrott är det tänkta arbetsverktyget.163
Vad är det då inom idrotten som gör att biståndsorganisationer har valt att använda detta som verktyg? Biståndsorganisationerna som ingått i studien använder alltså idrotten av flera anledningar. I stort ser man idrotten som ett lockbete till andra områden. Det talas om att många har ett intresse i idrott, att idrott skapar glädje, att idrott ger god hälsa, att idrott verkar som en alternativ fritidssysselsättning, att idrott leder till sammankomster under roliga och lättsamma former samt att idrott verkar som en mer attraktiv mötesplats än exempelvis seminarier. Ungas lockelse till idrott och idrottens kraft i att utveckla områden som exempelvis utbildning och gängbildning ska utrönas i nästföljande stycke.