Här presenteras relationen mellan idrott och biståndsorganisationer (se Figur 7).
Biståndsorganisationer Idrott
Figur 7
Relationen mellan idrott och biståndsorganisationer
Idrottens roll i den sociala utvecklingen i samhället har långt ifrån alltid varit etablerad. Egentligen är det först under det senaste decenniet som man har kunnat se idrotten träda in i organisationer som arbetar för utsatta grupper och social rättvisa.94 Även om få
sportpolicydokument utröner vad sportprojekt ger i längden, finns det ändå en generell
reflektion där man vänt på problematiken kring idrott och samhälle. Ett skifte har skett från att förr ha fokuserat på utveckling av idrott i samhället till att nu istället fokusera på utveckling av samhället genom idrotten. Idrotten som viktig komponent i utvecklingsarbete har under den senaste tiden blivit allt mer vedertagen. Idrottens egenskaper (oavsett positiva eller negativa) förutom det rent idrottsliga har tagits upp till diskussion så högt upp som till världsomfattande utvecklingsorgan.95
The power of sports is far more than symbolic. You are engines of economic growth. You are a force for gender equality. You can bring youth and others in from the margins, strengthening the social fabric. You can promote
communication and help heal the divisions between peoples, communities and entire nations. You can set an example of fair play. Last but not least, you can advocate a strong and effective United Nations.96
94 Carlsson, Bo & Grujoska, Isabella, 2007 95
Coalter, Fred, 2007
36 Kofi Annan97 tog ytterligare ett steg om idrottens förändrade roll i utvecklingsarbete när han uttryckte:
Sport can play a role in improving the lives of individuals, not only individuals, I might add, but whole communities. I am convinced that the time is right to build on that understanding, to encourage governments, development agencies and communities to think how sport can be included more systematically in the plans to help children, particularly those living in the midst of poverty, disease and conflict.98
Året efter, 2003, lät man införa idrott som ett verktyg i de internationella utvecklingsmålen.99 Till detta kan ställas att FN 1978 för första gången påpekade vikten av att alla människor skulle ha rätten till att idrotta. I Artikel 1 i The International Charter of Physical Education
and Sport går att utläsa: ”The practice of physical education and sport is a fundamental right
for all”.100
Utvecklingen hade alltså då gått från rätten att idrotta, till idrott som
utvecklingsverktyg i biståndsarbete. 2003 hölls även den första internationella konferensen om sport och utveckling i Magglingen, Schweiz. Konferensen mynnade ut i en hemsida101 där ett ramverk presenterades för att nå längre i arbetet med idrott och utveckling.102
2005 blev därefter FNs idrottsår då man vände sig till idrottsvärlden för att söka hjälp i arbetet för fred och försöken att uppnå millenniemålen. I Norge har man varit tidig med att se idrotten som ett utvecklingsverktyg där man inom flera organisationer sedan 1980-talet har använt sig av idrottens egenskaper i vidare arbete.103 Bland annat har Norges Idrottsförbund arbetat med utvecklingsarbete sedan 1982 där man har ett avtal med utrikesdepartementet/NORAD (The Norwegian Agency for Development Cooperation).104 Andra exempel på just partnerskap
mellan en biståndsorganisation och norsk idrott är Football for all i Vietnam,105 Fotboll
korsar gränser i Bolivia,106 TESFA i Eritrea107 och Idrettens fredkorps.108 Norska
97 FNs tidigare generalsekreterare 98
Annan, Kofi, “2nd Magglingen Conference, Development Through Sport: Moving to the Next Stage”: http://www.magglingen2005.org/downloads/sdc_brochure_engllish.pdf 2005 99 Coalter, Fred, 2007 100 UNESCO: http://www.unesco.org/education/nfsunesco/pdf/SPORT_E.PDF. 101www.sportanddev.org 102 Coalter, Fred, 2007 103 ibid 104 Norges Fotbollsförbund, 2004 105 www.fotball.no 106www.fkg.no
37 Fotbollsförbundet har även utarbetat en handlingsplan över hur deras utvecklingsarbete ska bedrivas.109 Det finns även samarbete mellan idrottsevenemang och biståndsorganisationer. Organisationen bakom Gothia Cup ser att det finns ett intresse bland biståndsorganisationer att vara engagerade i turneringen. Varje år är det någon eller några biståndsorganisationer som hjälper lag att kunna deltaga. Man anser även att det finns ett stort värde i att samarbeta med biståndsorganisationer för att kunna nå fler lag. 2008 var det tack vare
biståndsorganisationssamarbete möjligt att få ett lag med tibetanska flyktingar som levde i exil i Indien till turneringen. Lag som detta hade varit ytterst svårt att få kontakt med på egen hand.110
En del enskilda organisationer utgår helt och hållet från idrott i sitt utvecklingsarbete. Listan över dessa organisationer presenteras inte här men bara genom att gå in på Stiftelsen för Insamlingskontrolls (SFI) hemsida, och gå igenom svenska organisationer med godkända 90- konto kan man se att en hel del av dessa använder idrott (enligt begreppsförklaringen ovan) på något vis i sin verksamhet.111 En annan tydlig sammanställning över projekt med fokus på idrott och utveckling ger Isabella Grujoska och Bo Carlsson i sin artikel Sport For Life: Sport
as a tool for Development.112 Precis som MFF engagerar sig i utvecklingsländer har även Hammarby inlett ett samarbete med UNICEF. Samarbetet bedriv inte i utvecklingsländerna utan syftar till att stärka UNICEFs insamlingsarbete för barn världen över samt att öka Hammarby Fotbolls sociala ansvarstagande.113
107www.nhf.no
108www.fredskorpset.no 109
Norges Fotbollsförbund, 2004
110 E-postkontakt med Sofia Nordén, informationsansvarig på Gothia Cup, 2009-03-26 111www.insamlingskontroll.se
112
Carlsson, Bo & Grujoska, Isabella, 2007
38 Med framställningen ovan framgår att relationer mellan två perspektiv är etablerad. Men vad händer då om man vill föra samman dessa tre perspektiv i ett, och istället se relationen mellan tre perspektiv? (Se Figur 8). Detta ger oss bilden av de tre ringarna som presenterades
tidigare, alltså: biståndsorganisationer och idrott i utvecklingsländer. Resterande presentation sker med utgångspunkt från alla tre perspektiv, dvs. från kärnan i mitten.
Biståndsorganisationer
Idrott Utvecklingsländer
Figur 8
Egen framställning av hur de tre perspektiven verkar tillsammans
Resterande presentation sker med utgångspunkt från alla tre perspektiv, dvs. från kärnan i mitten.
39
2 Uppsatsens byggstenar
Här presenteras de sex organisationer vilka intervjuer genomförts med. Detta för att ge en bild av organisationernas verksamhet.