Malmö högskola
Lärarutbildningen
Idrottsvetenskap
Examensarbete
10 poängIdrottens betydelse för
biståndsorganisationers utvecklingsarbete
En kvalitativ undersökning om biståndsorganisationers syn på
idrotten som arbetsverktyg
The Meaning of Sport for Aid Organizations Development Work
A qualitative study about aid organizations view of sport as an implement in work
Charlotta Bohlin
Idrottsvetenskap 120 poäng Handledare: Bo Carlsson
Management
Bohlin, Charlotta. (2009). Idrottens betydelse för biståndsorganisationers utvecklingsarbete.
En kvalitativ undersökning om biståndsorganisationers syn på idrotten som arbetsverktyg.
C-uppsats. Idrottsvetenskap, Malmö Högskola.
Sammanfattning
Uppsatsens syfte är att analysera och problematisera relationen mellan idrott,
biståndsorganisationer och utvecklingsländer för att se vilken betydelse idrotten har för dels individer i utvecklingsländer och dels samhällsutvecklingen i stort. Vidare syftar uppsatsen till att arbeta fram en handlingsplan för biståndsorganisationer som väljer att använda idrott som verktyg i utvecklingsarbete. En kvalitativ undersökningsmetod användes där sex biståndsorganisationer telefonintervjuades. Utöver intervjumaterial ianspråktogs även litteratur, artiklar samt hemsidor. Intervjufrågorna som ställdes hade en låg grad av såväl strukturering som standardisering, detta med avsikt att tydliggöra så utförliga svar som möjligt avseende biståndsorganisationernas arbetsfilosofi och metoder. Intervjumaterialet analyserades och strukturerades tematiskt varefter det bearbetades utifrån Maslows behovsteori. Resultaten visade på att idrott förekommer som arbetsverktyg inom flera
biståndsorganisationer, där de två främsta arbetsmetoderna är att antingen utgå från idrott som arbetsmetod, eller använda idrotten som en av flera metoder. Resultaten visade även på att idrotten medför möjligheter och problem som förenklar respektive försvårar
biståndsorganisationers utvecklingsarbete. Avslutningsvis visade analysen på vad en
handlingsplan bör innehålla och ta hänsyn till för att kunna användas för biståndsarbete med idrott som verktyg.
Nyckelord: idrott, biståndsorganisation, utvecklingsländer, utvecklingsarbete, Maslows behovsteori
Bohlin, Charlotta. (2009). The Meaning of Sport for Aid Organizations Development Work. A qualitative study about aid organizations view of sport as an implement in work.
Graduating paper, C-level. Sport Science, University of Malmö.
Abstract
The purpose of this study is to examine and present the problem regarding the relationship between sport, aid organizations and development countries, this to see what sport means to individuals in development countries as well as the largely development of the society.
Further more the study aims at improving an action plan for aid organizations which choose to use sport as an implement in developing work. A qualitative method of investigation was used where six aid organizations was interviewed by telephone. Besides data from the interviews literature, articles and homepages was used. The asked interview questions had a low level in structuring as well as standardization, this with intent to give as detailed answers as possible regarding the aid organizations working philosophy and methods. The interviews was analyzed and structured thematically whereupon it was worked up from Maslow’s theory of behaviour. The results showed that sport occur as an implement in work within several aid organizations, where the two most principally methods of working are either to assume sport as the method of working, or use sport as one of many methods. The results also exhibited that sport brings possibilities and problems which simplify respectively make the aid
organizations development work more difficult. To conclude, the analyze exhibited what an action plan ought to contain and consider for the purpose to be used in development work with sport implemented in it.
Keywords: sport, aid organization, developing country, development work, Maslow’s theory of behaviour
Förord
En c-uppsats är inte gjord i en handvändning. Däremot är den något man under en intensiv period lever tillsammans med. Den följer en dag som natt. Efter en tid av analyser,
grubblande, skrivande, nytt grubblande och omskrivningar ligger det nu framför mig – mitt examensarbete i idrottsvetenskap. Under tre år har jag samlat på mig kunskap och
erfarenheter som nu utmynnat i följande text. Jag är stolt och jag är glad! Dock hade det inte varit möjligt att genomföra utan ett par personer. Ett första tack vill jag rikta till min
handledare och mitt ”bollplank” Bo Carlsson, tack för alla dina fantastiska och kluriga idéer. Mina nära och kära har varit ett fantastiskt stöd. Ett stort tack till min sambo Stefan, dina kommentarer och ditt stöd under resans gång är ovärderligt liksom allt det arbete du fått göra hemma när jag själv burat in mig i arbetsrummet. Tack mamma och pappa för ert obeskrivligt positiva stöd, er uppmuntran, era kloka tankar och era bidragande synpunkter. Även ett tack till min älskade hund Cookie, utan dig i mitt knä under de mest stressade stunder hade pulsen aldrig gått ner. Sist men inte minst ett stort tack till alla eldsjälar på biståndsorganisationerna som har hjälpt mig med information och ställt upp på intervjuer. Utan er hade arbetet inte varit möjligt att genomföra. Ni har dessutom inspirerat mig något oerhört och världen ska vara glad för att just Ni finns.
Tack!
Charlotta Bohlin Lund, maj 2009
Go with the people
live with them
learn from them
love them.
Start with what they know.
Build on what they have.
With the best of the leaders,
when the job is done,
the task is completed,
the people will say
- we have done this ourselves.
Innehållsförteckning
1 Inledning 8
1.1 Syfte och frågeställningar 10
1.2 Begrepp 10
1.2.1 Idrott 10
1.2.2 Utvecklingsarbete 11
1.2.3 Unga 11
1.3 Metod och vetenskapsteori 11
1.3.1 Intervjuer 12 1.3.2 Övrigt material 14 1.3.3 Vetenskapsteori 15 1.3.4 Uppsatsens disposition 18 1.4 Tidigare forskning 20 1.4.1 Idrottens betydelse 22 1.4.2 Biståndsorganisationer 26
1.4.3 Utvecklingsländer och dess individer 28
1.5 Bakgrund 31
1.5.1 Biståndsorganisationer i utvecklingsländer 31
1.5.2 Idrott i utvecklingsländer 33
1.5.3 Idrott i biståndsorganisationer 35
2 Uppsatsens byggstenar 39
2.1 Sven Tumba Education Fund 39
2.2 African Care & School 40
2.3 Hoppets Stjärna 41
2.4 Ankarstiftelsen 41
2.5 Svenska FN-förbundet 42
2.6 KFUK-KFUM 43
3 Intervjuanalys 46
3.1 Arbete med idrott? 46
3.2 Idrott – möjlighet eller problem? 52
3.3 Vad får man ut av utvecklingsarbete med idrott som verktyg? 61
4 Teorianalys 71
4.1 Maslows behovsteori 71
4.2 Bearbetning av analysresultatet utifrån Maslows behovsteori 74
4.2.1 Fysiologiska behov 75 4.2.2 Trygghetsbehov 75 4.2.3 Sociala behov 76 4.2.4 Självuppskattningsbehov 78 4.2.5 Behov av självförverkligande 79 5 Slutsatser 82 6 Diskussion 88 6.1 Framtiden 91 Referenslista 93 Källförteckning 97
8
1 Inledning
Med ett stort intresse för att resa och uppleva nya kulturer har jag satt min fot i de flesta världsdelar. Länder med stora kontraster med avseende på kultur, tradition, levnadsstandard, konflikter och religion kan på ytan verka som olika världar. Någonstans finns det ändå likheter. Man skrattar och gråter, drömmer och fantiserar, tycker och tänker, och hoppas och vill. Hoppas att livet lever vidare och vill att livet är tryggt. Parallellt med mitt intresse att resa finns ett intresse för att idrotta, och det är i den kombinationen som resan fram till mitt
examensarbete har tagit fart. Vart jag än i världen har befunnit mig har jag alltid kunnat idrotta och finna nya vänner genom att stå och sparka på en boll eller springa genom den lilla byn. Fick jag välja en sak att ta med mig i resväskan skulle valet bli ett par joggingskor. Att idrotta är en sak och med tiden har det aktiva idrottsintresset börjat leva ett symbiotiskt förhållande med intresset kring idrott som fenomen i samhällen. Om idrotten engagerar så mycket folk som jag har stött på måste man väl kunna göra något mer med det?
Uppsatsen som följer är en förlängd arm av min tidigare B-uppsats där jag brett gick in på idrotten som konflikthanteringsverktyg. Detta genom att se vilka egenskaper idrotten har som dämpar krig och konflikt samt vilka egenskaper som förstärker krig och konflikt. B-uppsatsen fick mig att tänka vidare och har nu fört mig in på ett spår där jag ämnar att istället djupare gå in på ämnet idrott och utvecklingsarbete och mer konkret se hur man kan arbeta med idrotten. Under en resa till Israel och besök av ett idrottsprojekt med fred i fokus1 framkom det att företag och organisationer som enbart besöker ett konfliktdrabbat land under en vecka med jippofyllda idrottsevenemang eller enbart skickar en större summa pengar till
idrottsevenemang, inte hjälper till i arbetet mot utveckling.2 En donation till ett litet
idrottsevenemang genom företag blir ett positivt marknadsföringsverktyg för företagen då de både får in en fot i utvecklingsländer samt står för ett framåtskridande sportsligt deltagande. Frågan är bara vad detta gör för idrotten och utvecklingsländerna?3
Vilka är då på plats i utvecklingsländer för att påverka landets utveckling? Jo,
biståndsorganisationer och FN. Arbetar dessa med idrott då? Har de ens tänkt tanken att
1 En gång om året anordnar man med ledning av Sport Center på universitetet i Tel Aviv en stor internationell
basketturnering för ungdomar, The Friendship Games. Syftet med turneringen är enligt upphovsmannen Arie Rosenzweig att använda idrotten som en mekanism eller ett verktyg för att få världens ungdomar med olika nationaliteter och religion att mötas och tillbringa tid tillsammans, och att de gör det genom sport.
2 Samtal med Arie Rosenzweig, Tel Aviv 080531 3
Giulianotti, Richard, “Sport and Social Development in Africa: Some Major Human Rights Issues”. http://fulltext.ausport.gov.au/fulltext/1999/nsw/p18-25.pdf 1999
9 arbeta med idrott i sitt utvecklingsarbete? Det var här examensarbetets startskott gick. Idrotten har precis som alla fenomen en framsida och en baksida. Ofta undangöms den kritik som uttalas mot idrott4 och det kan nästan ses som fientligt att granska idrotten kritiskt. Den positiva synen på idrott är nästan en hegemonisk förståelse av idrotten. En bidragande faktor till den ensidigt positiva meningen med idrott kan också förklaras med det vardagliga
idrottsprat vi utsätts för som gör idrott som fenomen till något naturligt för människan.5 Idrotten har alltid accepterats som den är och uttolkarna har nästan alltid kommit inifrån. Idrottens betydelse var ytterst sällan beskriven i Sverige före 1985, utan hade alltid fått vara vad den alltid varit.6 Nio år senare, 1994, beskrivs idrotten som ett begrepp som de flesta människor på något sätt reagerar på, positivt eller negativt.7 Min förhoppning är att kunna ta fram en presentation för hur utvecklingsarbete kan ske med hjälp av idrott och som även visar hur bästa möjliga resultat kan uppnås utan att arbetet påverkas av de nackdelar som även idrotten har.8 Kanske kan idrottens naturlighet för människan likaväl bli naturlig för
biståndsorganisationer och på så sätt lättare kunna användas som verktyg. En presentation för tillvägagångssätt i arbetet bör ta hänsyn till den kritik som riktats mot idrotten för att
eliminera risken för fallgropar i arbetet. Kritik mot idrotten är därför något som faktiskt hjälper den att stiga i trovärdighet. För att kunna se framåt måste en viss kunskap om den tid som ligger bakom oss vara känd. Med anledning av föreliggande resonemang har jag delat upp det totala ämnesområdet i tre perspektiv, nämligen biståndsorganisationer, idrott samt utvecklingsländer, vilkas relation presenteras närmare efter presentationen av tidigare forskning.
4 1985 skrevs boken Har idrotten någon mening? En kritisk granskning där man på baksidan kan läsa: ”Äntligen
– i stark kontrast till idrottens eljest så konsensusbetonade forskning – har ett arbete av mera kritisk karaktär sett dagens ljus.” (Andersson, Johnny & Gustavsson, Kjell, Har idrotten någon mening? En kritisk granskning, 1985) Så sent som 1985 uppfattades boken ha revolutionerande karaktär.
5 Gustavsson, Kjell, Vad är idrottandets mening? En kunskapssociologisk granskning av idrottens utveckling och
läromedel samt en organisationsdidaktisk kompetensanalys, 1994
6 Andersson & Gustavsson, 1985 7 Gustavsson, Kjell, 1994
8 För att exemplifiera kan nämnas klassificering av människor som delar en enad grupp (Bale, John, Imagined
Olympians: Body Culture and Colonial Representation in Rwanda, 2002), idrottsdeltagandets påverkan av social
klass, uteslutning ur idrott på grund av förmåga och kapacitet (Coakley, Jay, Sports in society: issues and
controversies, 2009), förstärkning av våld, användning av otillåtna preparat, överdriven kommersialisering, ökad
skaderisk, överdriven viktnedgång samt överdriven fokusering på sig själv och minskad samarbetsförmåga (Norges Fotbollsförbund, Det er ikke ballen det kommer an på, det er målene. Internasjonalt arbeid for
10
1.1 Syfte och frågeställningar
Följande uppsats har för avsikt att låta sammanföra de tre perspektiven för att se hur dessa står i relation till varandra. Uppsatsens syfte är att analysera och problematisera relationen mellan idrott, biståndsorganisationer och utvecklingsländer för att se vilken betydelse idrotten har för dels individer i utvecklingsländer och dels samhällsutvecklingen i stort. Vidare syftar
uppsatsen till att arbeta fram en handlingsplan för biståndsorganisationer som väljer att använda idrott som verktyg i utvecklingsarbete. Handlingsplanen ska ta hänsyn till de olika egenskaper idrotten för med sig, kritiserade som hyllade. För att nå syftet delas detta upp i fyra mer specifika frågeställningar som lyder enligt följande:
Använder biståndsorganisationer överhuvudtaget idrott i sin verksamhet, och i så fall hur?
Vilka möjligheter för idrotten med sig som förenklar utvecklingsarbetet? Vilka problem för idrotten med sig som försvårar utvecklingsarbetet?
Vad ska en handlingsplan innehålla och ta hänsyn till för att denna ska kunna verka som trovärdigt verktyg för biståndsarbete i utvecklingsländer med idrott som
arbetsverktyg?
1.2 Begrepp
Nedan följer beskrivning och förtydligande av tre begrepp som rikligt förekommer i uppsatsen.
1.2.1 Idrott
Många förklaringar har framlagts av vad idrott egentligen är. Denna uppsats avser inte på ett djupare plan redogöra kring begreppet idrott och de olika tolkningar man kan göra kring vad som är idrott och vad som är sport samt vad som inte är det. Orden idrott och sport används parallellt i texten med exakt samma betydelse. Inga kriterier på hur idrotten ska vara bedriven (lag eller individuellt) för att få kallas idrott eller sport görs heller. Det som avses i denna uppsats kan sägas ligga inom hela det område som Lars-Magnus Engström väljer att benämna kroppsövningskultur, som i sin tur består av sju komponenter. Dessa sju komponenter utgörs
11 av fysisk träning, tävling och rangordning, lek och rekreation, utmaning och äventyr,
färdighetsträning, estetisk verksamhet samt rörelse och koncentrationsträning.9
1.2.2 Utvecklingsarbete
Med utvecklingsarbete i denna uppsats avses arbete som främjar millenniemålens uppfyllande. Vid FNs millennietoppmöte år 2000 antog 189 samlade stats- och regeringschefer den så kallade millenniedeklarationen i vilken det framgår vilka
grundläggande värderingar FN ska arbeta efter i det nya millenniet. Målet är att halvera fattigdomen fram till 2015 vilket ska uppnås genom att uppfylla de åtta millenniemål som formats ur deklarationen. Målen är gemensamma för alla stater och står i centrum för
utvecklingsarbete i hela världen. Detta gör att fattiga och rika länder strävar efter samma sak. De åtta målen är att halvera världens fattigdom och hunger, att alla barn ska kunna gå klart grundskolan, att öka jämställdheten, att minska barnadödligheten, att minska
mödradödligheten, att stoppa spridningen av HIV/AIDS och andra sjukdomar, att säkerställa en miljömässigt hållbar utveckling och att öka samarbetet mellan rika och fattiga länder kring bistånd, miljö, handel samt skuldavskrivning.10 Detta ger vid hand att här avses internationellt utvecklingsarbete som är riktat mot utvecklingsländer med ett behov av resurstillförsel.
1.2.3 Unga
Med unga avses barn och ungdomar. Unga förekommer parallellt med barn och ungdomar men betydelsen är densamma. Vad gäller åldern har jag valt att definiera unga som individer upp till 25 år. Vid förekomst av andra åldersbenämningar framgår detta tydligt. Då begreppet barn och ungdom delar på sig är avsikten att visa på yngre respektive äldre individer, dock fortfarande inom åldersspannet 0-25 år. Var gränsen går är inte specificerat, vilket inte heller är relevant i sammanhanget.
1.3 Metod och vetenskapsteori
Uppsatsen bygger på en kvalitativ undersökning där sex biståndsorganisationer intervjuats. Utöver intervjumaterial ianspråktas även litteratur, artiklar samt hemsidor. Metodiken för hur intervjuerna genomfördes presenteras härnäst och därefter följer ett avsnitt som behandlar metodiken vad gäller insamling och behandling av det övriga empiriska materialet. Efter
9
Engström, Lars-Magnus, Idrott som social markör, 2006
12 metodavsnittet tar jag upp vilka vetenskapsteorier som ligger till grund för uppsatsens
genomförande samt hur uppsatsen är disponerad.
1.3.1 Intervjuer
Studien av biståndsorganisationer och idrott i utvecklingsländer bygger på en kvalitativ undersökning där sju stycken intervjuer med sex svenska biståndsorganisationer genomförts. För att göra en första avgränsning bland potentiella organisationer att genomföra intervjuerna med beslöt jag att endast söka information bland så kallade 90-konton godkända av Stiftelsen för Insamlingskontroll.11 De krav som ställs på de organisationer som ansöker om 90-konto är:
organisationen måste ha sitt säte i Sverige
ändamålet med insamlingen måste vara så bestämt att det går att kontrollera insamlingen ska ledas av lämpliga och i ekonomiska frågor kunniga personer organisationen måste ha en auktoriserad eller godkänd revisor, sk. kontorevisor
Med dessa krav på organisationerna säkerställde jag att organisationerna jag gjorde ett urval bland bedriver seriös verksamhet. I nästa steg gick jag igenom alla organisationerna (346 stycken) för att kunna gruppera alla dessa i ämnesområden. De organisationer som inte hade en hemsida presenterad strök jag. Successivt strök jag ämnesområde för ämnesområde (exempelvis växter, djur, sjukdomsforskning och adoptionscenter). Slutligen kvarstod 24 organisationer som arbetar med fokus på utvecklingsarbete i utvecklingsländer, samt har målgrupperna vuxna, barn och funktionshindrade. Denna gallring var tidskrävande men stärker validiteten avsevärt i uppsatsen. Gruppen som tillfrågades om intervju låg inom rätt ämnesområde men kunde ändå för den sakens skull ha olika åsikter om arbetsmetoder.
En intervjumall sammanställdes vilken bifogades i de brev jag skickade ut till de 24 organisationerna. I brevet angav jag valmöjligheten att antingen genomföra intervjun per telefon eller via e-post. Detta med anledning att jag ville få så många svar som möjligt. Jag angav även att frågorna mestadels var som ett stöd för att få igång ett samtal kring ett och samma ämne. Frågornas standardiseringsgrad var alltså låg och fångade på så sätt ändå
11 För att kunna få ett sjusiffrigt 90-konto hos PlusGirot eller Bankgirot måste ideella föreningar, stiftelser och
trossamfund godkännas som 90-kontoinnehavare av Stiftelsen för Insamlingskontroll. Se www.insamlingskontroll.se
13 känslan i berättelsen även vid skriftliga svar. Att ha valmöjligheten att svara skriftligt bidrar till att svaret kan genomföras när personen själv önskar. Nackdelen skulle kunna vara att man är lite mer försiktig i sina svar eftersom all information då finns på papper skrivet av en själv. Dock försökte jag formulera frågorna så att fokus landade på vilka tankar, färgade av
arbetsfilosofin, man har om ämnet samt vilka erfarenheter man har, detta för att de eventuella skrivna svaren skulle bli så spontana och ärliga som möjligt. Även graden av strukturering i frågorna var låg. 12 Intervjuerna skedde som ett samtal där alla frågor berördes men på olika sätt vid varje tillfälle. Tanken var att inte styra de tillfrågade i en viss riktning. Jag ser inte heller någon anledning till att man skulle vilja konstruera felaktiga svar, en enklare lösning hade ju då varit att inte svara alls. Reliabiliteten är svår att säkerställa då intervjuerna präglades både av låg grad av strukturering och även standardisering. Detta gör att den information som inhämtades vid intervjuerna delvis beror på hur intervjupersonen valde att framställa sin organisations arbete, men även hur jag tolkade informationen för stunden. Information som ges under intervju kan tolkas på olika vis beroende på om man missar något ord eller sammanhang. Dock bandade jag intervjuerna vilket gjorde det möjligt att lyssna på dessa flera gånger och på det sättet kontrollera att jag uppfattade allt som sades. Därav anser jag ändå att reliabiliteten är hög.
Av 24 utskickade brev fick jag svar från de flesta, varav sex stycken ställde upp på intervju. En organisation med arbete fokuserat i Colombia hjälpte mig dessutom att genomföra en intervju med personal på plats. Av tekniska skäl skedde denna skriftligt. Jag väljer att ha med även denna intervju trots att två intervjuer då representerar en organisation. Detta ser jag som en möjlighet att ytterligare förkovra sig i ämnet. Av de övriga sex var det ingen som valde att svara skriftligt. Däremot var det några organisationer utöver de sex som ändå besvarade några frågor kort, informerade mig om arbetet eller skrev någon kommentar. En del av denna information har jag valt att ha med som stödjande information. Att jag erbjöd skriftliga svar gav mig alltså ännu någon mer information.
Anledningar varför man valde att inte ställa upp var omorganisering, tidsbrist, eller tron att man inte låg inom ämnet. Ett svar var formulerat enligt följande:
12 Kvalitativa intervjuer har i regel alltid en låg grad av standardisering där intervjupersonen ges tillfälla att svara
med egna ord. Vad gäller graden av struktureringen, frågornas ordningsföljd, kan denna variera mer. (Davidsson, Bo & Patel, Runa, Forskningmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning, 2003)
14
Vi sysslar överhuvud taget inte med idrott. Om du tittar på vår hemsida så kommer du att se att det inte alls finns med i vår värld. Det enda
idrottsrelaterade som kan nämnas är att ett eller annat idrottsevenemang har skänkt pengar till oss. Men detta är en mycket indirekt koppling.13
Detta svar blev en följdfråga i alla intervjuer, jag ville försöka utröna tankegången till varför man inte vill arbete med idrott. De sex personer som valde att ställa upp på intervju arbetade alla med idrott i sin verksamhet, vilket vid en första anblick kan te sig som att endast ena sidan belyses. Jag anser ändå ensidigheten till trots att mina intervjuer stöder syftet med uppsatsen, som tidigare nämnts är att analysera och problematisera relationen mellan idrott, biståndsorganisationer och utvecklingsländer, och se hur detta nya förhållande kan verka i utvecklingsarbete samt att arbeta fram en handlingsplan för att uppnå bästa möjliga resultat med detta utvecklingsarbete. Det behöver inte heller vara så att åsikterna om idrott är likadana även om man använder idrott som verktyg. Avslutningsvis bör framläggas att mina sju (två intervjupersoner representerar samma organisation) genomförda intervjuer inte står för något generellt svar vad gäller idrottens betydelse för biståndsorganisationers utvecklingsarbete. Däremot kan detta material användas för att exemplifiera och som grund för den kommande analysen kring ämnet.
1.3.2 Övrigt material
Utöver dessa sex intervjuer har jag ägnat mig åt omfattande efterforskning av litteratur, artiklar och information på Internet. Denna information ska komplettera intervjuerna för att ge en så bred bild som möjligt med flera infallsvinklar. Tanken med allt övrigt material var även att innan genomförandet av intervjuerna bygga upp en så stor kunskapsgrund som möjligt inom ämnet. Jag anser att man för att kunna driva en intervju i form av ett samtal måste ha en viss förkunskap. Risken kan vara att man i kunskapssökande också skapar sig en stark åsikt om ämnet. Detta har jag hela tiden försökt att frångå, och istället fokuserat på att ständigt försöka finna ett nytt sätt att se saker och ting på. Min kunskapsnivå ökade dessutom efter varje intervju vilket påverkade diskussionsnivån.
Tillvägagångssättet i materialinsamling har varierat. För att kunna fånga in de tre skapade perspektiven biståndsorganisation, utvecklingsländer och dess individer samt idrottens
15 betydelse, har jag varit tvungen att söka mig utanför idrottsvetenskapens område. Ett par av böckerna har några år på nacken och med avseende på det källkritiska kravet tidskriteriet kan detta anses vara bristfälligt. Avsikten har dock varit att se hur synen på idrottens betydelse har varierat och därmed har den äldre litteraturen varit av värde.
Jag har inte funnit någon bok på svenska som tar upp idrottens roll i utvecklingsarbete och utvecklingsländer. Den mesta av litteraturen jag använt mig av är således på engelska vilket i sig innebär ytterligare ett tolkningssteg, att tolka nyanser i språket. Fler tolkningar kan leda till fler infallsvinklar men det kan också leda till transformering av information. En del av det inhämtade materialet är skrivet av personer som har personlig koppling till vad idrotten för med sig i arbetet.14 Detta kan å ena sidan ses som en ökad subjektiv syn på sammanhanget men å andra sidan som värdefull kunskap från någon eller några som studerat ämnet i dess rätta kontext. Det väsentliga är hur texten används. Den kan verka som en källa man hittar inspiration och nya tankesätt ifrån.
Sökord under insamlingen av material har bland annat varit bistånd, biståndsorganisation,
utvecklingsland, idrottens mening, FN och idrottsprogram. Dessa sökord har även använts på
engelska. Många biblioteks sökmotorer ger vid litteratursökning alternativ på liknande intresseområden. På den vägen kan man finna mycket närliggande information. Artiklar har jag sökt dels på en nordisk idrottsvetenskaplig webbtidskrift, idrottsforum.org, och dels på databasen SPORTDiscus genom inloggning på Malmö Högskolas databas. Vid behov har jag även använt Nationalencyklopedin (bokband) för att få förklarat specifika ord eller begrepp jag stött på under materialbearbetningen. Hur presentationen av materialet ser ut finns beskrivet under rubriken 1.3.4 Uppsatsens disposition.
1.3.3 Vetenskapsteori
För att gå vidare i uppsatsen belyser jag här de vetenskapliga förhållningssätt vilka förklarar mitt arbetssätt under studien.
Den empirinära forskningsmetodiken som förespråkar systematik och teknik talar för den konkreta strukturen i uppsatsen med avseende på uppbyggnad, men även strukturen i de
14
Exempelvis rapporten om Cross Culture Project Association (Cross Culture Project Association, Sustainability
16 kvalitativa intervjuerna.15 Som presenterats i metodavsnittet ovan bygger den andra intervjun delvis på den första intervjun med anledning att skapa nya infallsvinklar och ökad kunskap. Detta resulterar i att tolkningen av materialet kommer att få stor betydelse. För varje intervju som genomförs sker samtidigt en ny tolkning av den tolkade föregående intervjun.
Fenomenografin, som är ett vetenskapligt förhållningssätt inom de empirinära ansatserna, talar för en metodik bestående av öppna, kvalitativa intervjuer där intervjupersonen beskriver sin uppfattning av något med egna ord. Den fenomenografiska analysen sker i fyra steg efter att intervjuerna transkriberats. De fyra stegen är:
bekanta sig med data och etablera ett helhetsintryck;
uppmärksamma likheter och skillnader i utsagorna i intervjuerna; kategorisera uppfattningar i beskrivningskategorier, samt;
studera den underliggande strukturen i kategorisystemet.16
Den fenomenografiska analysen ligger nära mitt sätt att behandla intervjumaterialet.
Den empirinära forskningen har precis som benämningen antyder en tät sammanbindning med det empiriska datamaterialet. Dock genomsyras denna forskningsmetod både av
datapresentation och av teorianvändning. En bra beskrivning av den empirinära forskningen är reflekterande empirisk forskning. Härigenom belyser man hur olika slags språkliga, sociala, politiska och teoretiska element är sammanvävda i den kunskapsutvecklingsprocess där empiriskt material konstrueras och även tolkas. Genom att låta den empiriska forskningen präglas av reflektion utgår man med skepsis mot allt som vid en första kontakt framstår som oproblematiska avspeglingar av verkligheten. Detta samtidigt som man står fast vid att utvalda delar av denna verklighet grundar det underlag man har för kunskapsbildning i syfte att öppna och öka förståelsen snarare än att sluta och fastställa sanningar.17 Med anledning bland annat av detta har jag valt att arbeta efter den empirinära forskningsmetodiken. Vid en första anblick på idrottens betydelse i utvecklingsarbete är det lätt att se detta som ett ensidigt positivt fenomen. Detta på grund av att kritisk granskning av idrott först på senare år har börjat växa fram.
15 Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj, Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod, 2008 16
Davidsson, Bo & Patel, Runa, 2003, s. 33
17 Andra former av empirinära forskning är etnometodologi och induktiv etnografi. Den
etnometodologiska strävan efter att ta reda på vad som utgör grunden för ett större
sammanhang kan relateras till min studie. Det handlar om att identifiera beståndsdelarna, vad som är grunden till väsendet, dvs. förhållandet mellan idrott och utveckling i
utvecklingsländer. Två centrala ord inom etnometodologin är indexikalitet och reflexivitet. Indexikalitet innebär att en meningsbärande enhet kan ha mer än en mening, alltså mångtydig. Reflexivitet syftar på vägen mellan forskare och undersökningsobjekt som inte är enkelriktad utan ständigt påverkas ömsesidigt. Etnometodologin har fått kritik för att avstanna just som det börjar bli intressant.18
Det andra vetenskapliga förhållningssättet jag väljer att presentera är hermeneutiken. Hermeneutiken tillåter ett tänkande där tolkning och mångfald sammanförs till inspiration. Stark betoning ligger på intuitionens betydelse. Kunskap erhålles genom ett direkt
sammanhang av olika helheter som leder fram till den sanna kunskapen om världen. Centralt inom hermeneutiken ligger alltså tolkningen. Man menar att forskning helt och hållet är en tolkningsverksamhet där man även tolkar tidigare tolkade tolkningar. Detta medför att man inte kan frånkoppla metod från teori, då de antaganden och begrepp som används avgör hur föremålet för studien ska tolkas och gestaltas. Fenomenet att tolka redan gjorda tolkningar har lett till en del kritik mot hermeneutiken. En annan aspekt är att det inte går att hävda flera tolkningars giltighet. Om man inom forskning tolkar en aktörs beteende och som hjälpmedel använder tolkningar av liknande fall, kan den då tidigare tolkningen vara tolkad utifrån andra aspekter som påverkar den aktuella tolkningen i fel riktning? En tolkning anses av vissa inte kunna vara felaktig, men däremot att den i vissa avseenden är bättre än andra. En viktig aspekt att ta upp vad gäller den hermeneutiska forskningsinriktningens tolkningsfokus är alltså tolkningens sammanhang.19 Vid den systematiska tolkningen av varje genomförd intervju är det av stor vikt att komma ihåg i vilket sammanhang intervjun tolkas. Ändras detta sammanhang med tiden kan tolkningen få en orättvis grund att stå på. En uppmärksamhet måste alltså riktas mot de tolkningar man tar hjälp av från ett annat sammanhang för att tolka de sju intervjupersonerna. Den reflektiva forskningen bör i alla lägen vara kritisk så att en så trovärdig bild som möjligt förmedlas. Även att skapa en framtida bild av idrottens betydelse i utvecklingsarbete grundar sig i den hermeneutiska tolkningsbetydelsen. Mönster som skapas
18
ibid
18 av tolkningar kan appliceras på en framtida handlingsplan där man med ökad kunskap inom ämnet kan nå en högre arbetseffektivitet.
Ett annat starkt slagord som genomsyrar hermeneutiken är empati. Empati som tillvägagångssätt för tolkning och förståelse bidrar till att man lever sig in i den andra människans eller miljöns situation. Med hjälp av fantasi försöker man bli en del av den beskrivna miljön för att lättare kunna förstå dess innebörd. Genom att komplettera empatin med sin egen utomstående kunskap är meningen att uttolkaren ska uppnå en högre kunskap om aktören än vad denne själv gjort.20 I denna studie syns detta genom att se de
bakomliggande gemensamma ståndpunkterna hos de intervjuade organisationerna som kanske inte alltid ligger vid medvetande hos dessa. Svårigheten med det hermeneutiska empatiska inslaget i förståelsen av den andres situation är det eventuella subjektiva resultatet. Det är därför jag önskar att nästan överdrivet ifrågasätta framtagna resultat.
1.3.4 Uppsatsens disposition
Den resterande presentationen i del 1 presenterar tidigare forskning inom ramen för syftet där tre perspektiv belyses, vilka är idrott, biståndsorganisationer och utvecklingsländer. Det görs även en bakgrundsbeskrivning av de tre perspektiven och deras relation till varandra två och två.
I del 2 presenteras organisationerna bakom det empiriska intervjumaterial som ligger till grund för uppsatsen. En kort redogörelse görs av de sex biståndsorganisationer som bidragit till uppsatsen genom intervjuer. Detta dels för att förstå organisationernas verksamhetsfilosofi men även för att ge en överblick över deras arbete med idrott.
I del 3 görs en tematisk strukturering av intervjumaterialet där jag fokuserar på det idrottsliga arbetet. Tematiskt sätts tydliga ämnesområden samman efter en intervjuanalys där jag genom så många infallsvinklar som möjligt försöker visa på vilka gemensamma drag som finns inom mitt empiriska material, men även vilka olikheter som dyker upp. Analysen tar även hänsyn till böcker, artiklar och hemsidor.
19 Del 4 presenterar en teoretisk analys där de i föregående del tematiska ämnesområdena sätts in i ett mer teoretiskt perspektiv. Ett försök görs att pröva den analys som tidigare är gjord mot Maslows behovsteori.
I den femte delen presenteras mina slutsatser genom att besvara mina frågeställningar, samt ett förslag på en handlingsplan i form av en punktlista.
I den avslutande sjätte delen presenterar jag mina tolkningar kring resultatet, presenterar nya frågeställningar som för diskussionen vidare in på framtida förslag på vidare forskning.
Kärnan inom ramen för uppsatsens syfte, nämligen idrottens betydelse på biståndsarbete i utvecklingsländer, illustreras genom att sammanföra de tre perspektiv som är involverade (se Figur 1). För att nå in till kärnan arbetar jag utifrån och in. Under 1.4 Tidigare forskning belyser jag perspektiven var för sig för att låta läsaren lära känna dessa ämnesperspektiv. Dessa enskilda ringar sätts därefter samman två och två under 1.5 Bakgrund, där en redogörelse görs över hur relationen har sett ut och ser ut idag mellan de tre perspektiven. Slutligen sammanförs dessa ringpar till en enhet i samband med att intervjumaterialet analyseras, vilket också innebär att kärnan som binder samman de tre ringarna är nådd.
Biståndsorganisationer
Idrott Utvecklingsländer
Figur 1
Egen framställning av hur de tre perspektiven verkar tillsammans
Inom detta område som involverar alla tre perspektiv ligger uppsatsen fokus.
20
1.4 Tidigare forskning
Det som behövs för att få utvecklingsarbetet med idrott som verktyg att gå framåt är förståelse och insikt i arbetets process och vad som påverkar arbetet. I en del av denna insikt ligger förståelsen för idrottens vidare betydelse för individer, samhällen och grupper. Inom detta ämne finns det en hel uppsjö av litteratur, främst internationell. Det är lätt att bli färgad av detta material då det ofta, precis som Johnny Andersson och Kjell Gustavsson uttrycker, är skrivet av individer inifrån idrotten med en starkt positivt färgad bild.21 Litteratur saknar också i hög utsträckning information om idrottens komplexitet. Kritik växer även fram mer och mer mot de för många orealistiska ambitioner som exempelvis FN har med idrotten som verktyg, samtidigt som det bör poängteras att det inte någon annanstans går att skönja mer innovativa idéer över hur idrotten skulle kunna användas i utvecklingsarbete.22 På senare år har idrotten som intresseområde förts över till andra yrkesgrupper än de inifrån idrotten, vilket har lett till att en ökad forskning med ett kritiskt öga har vuxit fram.23 Detta behöver inte betyda att författarna ser på idrotten negativt utan istället ökar trovärdigheten för forskningen.
I en annan del av denna insikt ligger biståndsarbetet. Här finns det mycket information att hämta i avseende på hur arbetet ska genomföras för att på bästa sätt nå en möjlig
resursöverföring till ett utvecklingsland. Dock är det sällan idrott förekommer som exempel inom biståndsarbete i litteratur. Då är det lättare att finna artiklar som undersöker området eller framställer erfarenheter inom detta. Ett exempel är Bo Carlsson och Isabella Grujoska som försöker fastställa i vilken utsträckning idrottens förmodade potential som
utvecklingsverktyg kan verkställas ute på fältet.24 Ytterligare ett exempel är Richard Giulianotti som ser på ett antal vägar där idrott står i relation till utveckling och mänskliga rättigheter.25 Ett tredje sista exempel är den rapport sammanställd av FNs mellanstatliga arbetsgrupp som i detalj analyserar vilken potential sport har för att bidra till att uppnå milleniemålen.26
21 Andersson & Gustavsson, 1985
22 Coalter, Fred, A Wider Social Role for Sport. Who’s keeping the score?, 2007
23 De två mest kända är Jay Coakley (Coakley, Jay, 2009) och David Stanley Eitzen (Eitzen, D. Stanley, Fair
and Foul. Beyond the Myths and Paradoxes of Sport, 2003)
24 Carlsson, Bo & Grujoska, Isabella, ”Sport For Life: Sport as a Tool for Development”. idrottsforum.org. www.idrottsforum.org/articles/grujoska_carlsson/grujoska_carlsson071107.html 2007
25
Giulianotti, Richard, 1999
21 Det finns även mycket material att hämta om utvecklingsländernas individer, då främst barn och ungdomar, där man ser på de ungas deltagande i utvecklingsarbete och vad idrotten betyder för denna grupp. Barn och ungdomar är en viktig grupp i samhället som är världens framtid. En annan aspekt som gör barnen och ungdomarna till en viktig målgrupp i
utvecklingsarbete är påverkan från vuxna i deras närhet. I denna relation är det lätt att fiendeföreställningar och stereotyper föds hos de unga som vuxit fram i konflikt.27 Man kan uttrycka det som att barnen föds in i en kultur – en våldskultur.28 Stereotypskapandet måste brytas för att en utveckling mot en fredligare värld ska kunna vara möjlig.29
Ovanstående presentation leder oss till tre rikligt framställda centrala perspektiv inom den tidigare forskningen som berör utvecklingsarbete med idrott som verktyg i utvecklingsländer, nämligen idrottens betydelse (se Figur 2), biståndsorganisationer (se Figur 3) samt
utvecklingsländer och dess individer (se Figur 4) Studerar man dessa tre perspektiv och
sammanför dem till en helhet är det möjligt att utröna olika arbetsmetoder. Den tidigare forskningen inom vart och ett av dessa perspektiv kommer nedan att presenteras översiktligt i stora drag. Varje perspektiv symboliseras som tidigare nämnts av en cirkel som därefter löper genom hela uppsatsen, då i relation med varandra.
27 Gasser, Patrick K & Levinsen, Anders, Breaking Post-War Ice: Open Fun Football Schools in Bosnia and
Herzegovina, 2004
28
Anderson, Mary B, Do no harm: how aid can support peace - or war, 1999
22
1.4.1 Idrottens betydelse
Idrott
Figur 2
Perspektivet idrottens betydelse
Den påverkan idrotten har på individer, enskilt eller i grupp, kan sägas ligga till grund för den handlingsplan som presenteras senare. Idrott har konstaterats tillhöra den mest populära fritidsaktiviteten hos unga, 30 vilket direkt visar på vilket stort intresse det finns för ämnet. Lusten att leka och att röra sig kan sägas vara ett tidlöst fenomen som alltid existerat. Däremot har den fysiska leken haft olika betydelse i olika tidsepoker. Betydelsen har formats efter den samhällssituation som råder.31 Vad som är väsentligt när idrottens betydelse och kraft
redogörs är belysningen från flera håll. På sidan 20 görs en introduktion vad gäller presenterat material om den flersidiga idrotten. Tydligt är att blindheten för idrottens komplexitet varat ända till så sent som för några decennier sedan. Jesper Fundberg redogör för i en av sina artiklar hur idrotten blir mer intressant om man samtidigt som man sympatiserar med idrott även vågar se dess svagheter och problem.32 En av de främsta forskarna inom idrottens vidare betydelse är D. Stanley Eitzen vars bok ständigt återkommer i sammanhang där den nästan tabubelagda kritiken av idrott framställs parallellt med positiva sidor.33 Fundberg presenterar i en annan publikation två olika utgångspunkter för hur man kan se idrotten, i detta fall fotboll. Med den första utgångspunkten menar han att fotbollen är vad den är och att man inte kan använda den för något specifikt syfte. På detta sätt verkar idrotten här mer som en mätare på vad som sker i övriga samhället. Den andra utgångspunkten talar för att idrotten är en aktivitet
30 De Knop, Paul, Engström, Lars-Magnus & Skirstad, Berit, Worldwide Trends in Youth Sport, 1996 31
Nilsén, Åke & Wikdahl, Magnus (red.), Idrott i förändring: en flervetenskaplig antologi om idrottens
betydelse för hälsa, identitet och kultur i det senmoderna samhället, 2005
32 Fundberg, Jesper, ”Vi vs Dom: Idrottens förmåga och problem med integration”. idrottsforum.org. http://www.idrottsforum.org/articles/fundberg/fundberg041026.html 2004
23 som på egen hand åstadkommer något bra eller dåligt.34 Här lyfts först idrottens eventuella potential fram för att verka för något, och därefter belyses detta både positivt och negativt. Man skulle här alltså kunna se idrotten som ett verktyg i utvecklingsarbete där utvecklingen går i den riktning man önskar, men även tvärtom som ett verktyg som försvårar
utvecklingsarbetet.
Det har påvisats att idrotten kan användas som en täckmantel för att få människor att enas trots politiska barriärer, exempelvis genom stora internationella idrottsevenemang. Idrotten skulle till och med ha samma styrka som politik i arbetet att bygga upp relationer.35 Dessa relationer i sig kan ifrågasättas. Idrotten har nämligen även bidragit till att ena grupper som i ett senare skede visat sig vara förrädiskt för samhället.36 Ett annat sätt att se på det är redan befintliga grupper som förstärker sitt hat mot varandra på idrottsarenan. De föreställningar och stereotyper som existerar i samhällen kan komma att bekräftas genom idrott. Tacklingar och motsättningar inom idrott tolkas ur ett etniskt eller kulturellt perspektiv. Dessa
bekräftelser leder därefter till fortsatt avståndstagande och fördomar.37 Vad som också är väsentligt då idrott är tänkt att verka som utvecklingsverktyg är möjligheten till deltagande. Bredden man når om alla kan vara med formar idrottsstrukturer som genererar större tillit och respekt mellan individerna.38
Idrotten verkar alltså tyda på att människan engageras på något vis och därmed även påverkas. En undersökning på en skola i USA visar att nyinkomna immigranter kunde påverka sin vilja att blir betraktade som ”riktiga” amerikaner genom att stödja och deltaga i de amerikanska traditionella universitetsidrotterna på skolorna. Här spelade stor roll vilken form av
idrottstraditioner immigranterna hade. Valde de att idrotta, men inte den idrott som ansågs vara den traditionellt amerikanska, ansågs deras idrottande utgöra ett hot mot traditionen. Hotet låg i att en utrotning av kulturen kunde ske. Valde det att inte idrotta alls uppstod ett utanförskap istället. Ser man utifrån immigranternas synvinkel tolkade de avsaknaden av ”deras” idrotter som ett icke välkomnande till det nya samhället. Språket som ofta anses vara en stor begränsande faktor vad gäller assimilering till ett nytt samhälle visade sig alltså hamna
34 Fundberg, Jesper, Möten på fotbollsplan. En studie av den mångkulturella idrotten, 1996 35 Eitzen, Stanley D, 2003
36
Under de Olympiska Spelen i Berlin 1936 mobiliserades patriotismen hos det tyska folket vilket fick spelen att kallas för Nazistolympiaden. (Eitzen, Stanley D, 2003)
37 Fundberg, Jesper, 1996 38
Bondevik, Kjell Magne, Idrett og etikk nasjonalt og internasjonalt. Hva kan idretten gjøre og hvordan kan
24 i skymundan för idrotten som i detta fall höjde immigranternas status. Sporten tilldelade studenter status både i skolan och i samhället.39
Återgår vi till den engagerade människan och hur denna påverkas av idrotten är detta
egentligen en sammanslagning av frågor som varför personen överhuvudtaget idrottar, varför han eller hon slutar att idrotta, eller vad det är som händer med denne på grund av idrottandet? Det handlar alltså om processen av inlärning och utveckling, en process som sociologer kallar socialisering.40 Olika ideologier inom idrotten kan också påverka socialiseringen av individer. Detta på grund av att ideologier som är disparata är svåra att föra vidare om det figurerar olika uppfattningar om idrottens mening.41 Socialiseringsprocessen återkommer senare i uppsatsen. Om man då ser till konstaterandet att individen påverkas av idrott (utan att ianspråkta hur), leds vi in på organiseringen av idrott, då främst med barn i fokus. Förr var den informella spelarkontrollerade idrotten den dominanta idrottsformen i västvärlden. Numera är det tvärtom, den organiserade vuxenkontrollerade idrotten är i dominans. En anledning är västvärldens finansiella kapacitet och dess strukturerade samhälle. I utvecklingsländer är situationen den omvända. Här dominerar fortfarande den informella spelarkontrollerade idrotten utan tillförda resurser i form av tränare, lagledare eller kostsamt material. Ska man använda idrotten i utvecklingssyfte behövs båda former av idrott, den så kallade
hybrididrotten. En kombination av spelarkontrollerad informell lek och vuxenkontrollerad organiserad idrott ger en hybrid av dels idrott som barnet själv väljer att utöva och glädjas över, men även idrott som det finns en struktur bakom och som kan användas för att lyfta fram övriga värden inom idrott. Inom hybrididrott finns det ingen forskning men man vet att positiv utveckling för barnet kräver ett vuxenengagemang i den ostrukturerade idrotten, vilket man också gör försök med att uppnå.42
Kjell Gustavsson framlägger ett resonemang kring idrott och sociomateria vilken kommunicerar utan verbala uttryck. Detta kan exempelvis vara genom tävlingsdräkter. Språket finns inbyggt i dräktens natur.43 Kommunikationen lyfts ibland upp som en av de mest värdefulla komponenterna inom idrott, att individer kan mötas på en gemensam arena
39
Coakley, Jay & Donnelly, Peter (red.), Inside sports, 1999
40 Coakley, Jay, 2009 41 Gustavsson, Kjell, 1994 42
Coakley, Jay, 2009
25 där reglerna är gemensamma.44 Detta kan finnas i åtanke när alla inte har möjlighet att ha samma tävlingsdräkter.
I slutänden handlar det ändå för många om att det är processen i idrottsdeltagandet, och hur idrott upplevs, som förklarar de resultat man kan nå med idrottsarbete. Idrotten i sig är inte magisk.45 Bollen är inte magisk. Allt beror på hur man använder bollen. Den idrottskunskap som finns måste förstärkas med livskunskap för att sända ut rätt budskap.46 Man har studerat hur idrotten verkar som ett medel för att få människors behov att vara tillsammans uppfyllt.47 Att utnyttja denna gemenskap i ett vidare utvecklingsarbete har också gjorts. Undersökningar är gjorda på gatubarn och ungdomar som grupperar sig i gäng, gäng som samhället ser på med kritiska ögon. Dock har undersökningarna visat på att en transformering från ett gäng till exempelvis ett idrottsgäng kan påverka ungdomar i en ny riktning. Man försöker alltså arbeta med idrotten som ett verktyg för att skapa nya samhällsmedborgare, då det finns
undersökningar som visar att idrottsaktiva individer är starkt engagerade i samhället i övrigt. Sociologiska studier har även gjorts på hur deltagande i skolidrotten påverkar det övriga skolarbetet. Här tar man upp aspekter som ökad samarbetsförmåga, en ökad uppmuntran av lärare och föräldrar samt specifikt för USA tillfredsställelsen att vara med i ett uppskattat idrottslag på grund av dels idrottslig förmåga men även goda studieresultat.48
44
Norges Fotbollsförbund, 2004
45 Coalter, Fred, 2007
46 Danish, Steven J, Teaching Life Skills through Sport, 2002 47
Andersson & Gustavsson, 1985
26
1.4.2 Biståndsorganisationer
Biståndsorganisationer
Figur 3
Perspektivet biståndsorganisationer
Biståndsorganisationer bör lägga stor arbetskraft på konfliktlösning och konfliktförebyggande åtgärder då konflikt är en vanlig orsak till fattigdom.49 Pristagaren till Alfred Nobels minne i ekonomi 1999, Amartya Sen, har presenterat ett resonemang kring orsakerna till fattigdom och svältkatastrofer. I detta resonemang har han fört in begreppet människors förmåga som är människans frihet att leva ett liv som det finns skäl för att värdesätta. Sen hävdar att fattigdom är en förlust av förmågan. Man kan alltså inte enbart se fattigdom som låga inkomster.
Däremot kan låga inkomster vara ett av skälen till minskad förmåga som i sin tur leder till fattigdom. Vidare anför Sen att förmågan kan stiga med en ökad politisk frihet. Med frihet skapas diskussion i samhällen som i sin tur för med sig en bild av vad individer vill samt vilka behov som finns. Kan människors behov urskiljas är det lättare att fatta beslut som gynnar individerna. Denna trend kan forma ett samhälle där utvecklingen går i samma riktning som biståndsorganisationerna ämnar.50
Vad som också ökar förmågan är människans möjlighet till utbildning. Det finns gott om bevis för att utbildning och läskunnighet hos kvinnor har starkt samband med ett minskat dödlighetsantal bland barn. Den största anledningen är den ökade respekten av deras handlingsförmåga som kvinnan får, vilket resulterar i att familjebesluten påverkas i rätt riktning.51 För att tydliggöra behovet av en ökad läskunnighet hos kvinnor kan nämnas att av världens analfabeter är 75 procent kvinnor. En ökad jämställdhet gynnar både den
49 Romare, Johan, Partnerskap för utveckling: en sammanfattning av den svenska politiken för global utveckling,
2000
50
Sen, Amartya K, Utveckling som frihet, 2002
27 ekonomiska tillväxten och fördelningspolitiken.52 Det har exempelvis visat sig att det betyder mer för familjens välfärd med en satsning på flickors utbildning än motsvarande satsning för pojkar. Samma sak har visat sig vad gäller kvinnliga småföretagares betydelse för
samhällsutvecklingen jämfört med manliga småföretagare.53 Även Världsbanken
proklamerade i slutet av 90-talet att kunskap hos människor ger dem större kontroll över sina öden. En ökad kontroll skapar utveckling i rätt riktning.54
En förändring har skett på synen av katastrofbistånd. Gårdagens katastrofbistånd fokuserade på att nödställda tillgavs mat, medicin, kläder och bostäder medan läget i området skulle stabiliseras. Under 80-talet utvidgades synen på katastrofbistånd och förutom tidigare resurser lade man nu även fokus på en utvecklingsprofil. Katastrofbiståndet intog ett mer humanitärt bistånd som även inkluderar förebyggande av nya konflikter och konflikteskalering. Det handlar om att skapa en långsiktig samhällsutveckling som kvarstår när resurstillförseln är över. Människorna måste med egen kraft driva utvecklingen framåt och trygga framtiden. Detta gör att fokus måste läggas på var problemet ligger i katastrofläget. Det humanitära biståndsarbetet måste stärka rätt grupper och exempelvis inte de som förstärker konflikter. Grundtanken är att det humanitära arbetet i konfliktsammanhang ska leda till
utvecklingsarbete i fred. Erfarenheter visar dock att det finns stora svårigheter att omvandla katastrofarbete till utvecklingsarbete.55
Mary B. Andersons bok Do No Harm syftar till att vara en hjälp för biståndsarbetare så att hjälpen blir positiv. Det finns en stor del hjälparbetare som upplever att deras insats istället förvärrar konflikten, detta på grund av okunskap och oförmåga. Boken är en praktisk handbok som går in på de element som är gemensamma för individer i krig. Det är här man bör påbörja arbetet.56 Det konkreta arbetet bör även leda till att biståndsprojektet ska skötas av landets egna invånare. Så få externa experter som möjligt som driver arbetet på egen hand önskas, allt för att utvecklingsarbetet ska grundas av människorna som lever på plats. Dock kan det som biståndsarbetare nästan vara frustrerande att inte kunna göra allt man ser att det finns ett
52 Fördelningspolitik handlar om att påverka fördelningen av resurser mellan exempelvis individer eller regioner.
(www.regeringen.se)
53
Romare, Johan, 2000
54 Witt, Steve W. (red.), Changing roles of NGOs in the creation, storage and dissemination of information in
developing countries, 2006
55
Romare, Johan, 2000
28 behov av. Tar inte lokalbefolkningen in den kunskap som krävs för att stå på egna ben när biståndsarbetarna lämnar landet har detta arbete inte bidragit till mer än en hjälp för stunden.57
1.4.3 Utvecklingsländer och dess individer
Utvecklingsländer
Figur 4
Perspektivet utvecklingsländer och dess individer
Även om avsnittet avser individer, gamla som unga, är den största delen fokuserad på barn och ungdomar. Detsamma gäller i forskningen. Det mesta av det materialet man läser om utvecklingsländers situation handlar om unga, exempelvis ungas deltagande, ungas gängbildning, ungas utbildningsbehov (även om detta även gäller vuxna) och ungas
medvetenhet om HIV/AIDS. En anledning är som jag nämnt tidigare på sidan 21 att man ser unga som framtiden, att det är denna grupp som kan göra något åt situationen i
utvecklingsländerna.
När människan har möjlighet att påverka sina livsvillkor kan fattigdom minska. För att skapa en demokratisk utveckling som grundar sig på alla människors lika värde måste
maktordningar motarbetas. En maktordning kan just handla om ålder där diskriminering sker om inte unga människor har möjlighet att påverka sin utveckling.58 Ungas deltagande i beslut och arbete är en del av FNs barnkonvention.59 I artikel 12-15 står fastlagt att:
Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. När domstolar och myndigheter behandlar fall som rör barnet ska barnet höras och barnets
57 Ruin, Påhl, Bistånd för utveckling, 1994 58
Huusko, Heidi, Ljungros, Kristina & Romée, Mie, Minska fattigdomen med ungas inflytande, 2008
29
intresse komma i första rummet. Barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet ska respekteras.60
Tyvärr är ofta unga ej betrodda just på grund av sin låga ålder.61 I många fall anses till och med unga vara inkompetenta. Problemet som existerar är många organisationers okunskap om hur man på mest lämpliga sätt involverar unga i sitt arbete. Vad som ändå tydligt framgår är att genom ungas deltagande i utvecklingsprojekt når man en ökad effektivitet samt mer samarbetsvilliga unga då de spelar en aktiv roll i sin egen utveckling.62 Bedriver man utvecklingsarbete med unga som målgrupp är det extra viktigt att låta unga få deltaga även i arbetet. De om några har kunskapen. En fjärdedel av världens befolkning är mellan 12 och 24 år, vilket innebär att det är en stor grupp som kan nås med arbete att öka ungas inflytande. Dessutom lever 85 procent av dessa i fattigdom.63
För att bekämpa fattigdom bör man nå de mest marginaliserade grupper i samhället. Ungas svaga inflytande i utvecklingsarbete gör att en stor grupp av världens unga tillhör en marginaliserad grupp. Fattigdom i kombination men att vara ung ger en sårbar grupp som riskerar att hamna i kriminalitet och att utnyttjas i våldsamma konflikter. Ett stort problem inom ämnet är att den dagliga diskussion om unga i rollen som våldsutövare och kriminella ofta sammanförs till en homogen grupp som vuxna ska finna en lösning för.64 Arbete har gjorts för att begränsa de hinder som existerar för ungas deltagande i utvecklingsarbete. År 2007 var FNs officiella rapport om ungas situation i världen, The World Youth Report,65 fokuserad på att uppmärksamma unga och eliminera de hinder som ligger i vägen för deras deltagande.66
Ett arbete som visat sig vara mycket effektivt är arbete med HIV-prevention för och
tillsammans med unga. Många unga har erfarenhet av HIV/AIDS efter att många förlorat en eller båda föräldrarna i samband med sjukdom.67 Med anledning av detta är det en otroligt stor del av generationen i åldersspannet 20 till 45 år som har gått ur tiden. Detta medför en anledning till varför man även bör göra idrottssatsningar som involverar äldre generationer än
60 UNICEF: http://www.unicef.se/barnkonventionen/barnkonventionen-kort-version 61 Huusko, Heidi, Ljungros, Kristina & Romée, Mie, 2008
62 Beers, Henk van, 2002 63
Huusko, Heidi, Ljungros, Kristina & Romée, Mie, 2008
64 ibid
65 UN: http://www.un.org/esa/socdev/unyin/wyr07.htm 66
Huusko, Heidi, Ljungros, Kristina & Romée, Mie, 2008
30 så. De som är äldre än 45 år är inte lika hårt drabbad av HIV/AIDS. Mor- och farföräldrar är i många familjer de som tar över föräldrarollen när barnens föräldrar dör. Länken mellan barn och mor-/farförälder bör därför stärkas ytterligare. Genomför man idrottssatsningar endast för unga är risken att man med idrottsarbetet endast förstärker gränsdragningen mellan de unga och de äldre.68 Även de unga själva är hårt drabbade. Varje dag smittas ca 15 000 personer i hela världen av HIV-viruset. Av dessa är nästan hälften ungdomar i åldersgruppen 15-24 år. Fler och fler av de som smittas kommer från fattiga förhållanden.69
Precis som med annat biståndsarbete måste man även med unga nå en spridningseffekt. Med detta menas att utvecklingen fortsätter även efter avslutat biståndsarbete. Arbetar man med att aktivt få unga att gå ifrån livet på gatan måste hjälparbetet fortgå till individerna ändrat livsvanor och etablerat ett alternativ till den gamla vardagen.70 Detta hänger starkt samman med vikten av att nödhjälp även handlar om att stötta lokala strukturer som främjar fred, stabilitet, demokrati och mänskliga rättigheter.71
Vad gäller idrottens inverkan på bland annat barn har detta behandlats under 1.4.1 Idrottens betydelse men vad som kan tilläggas här är synen på idrott utifrån barnets perspektiv vilket det gjorts en del undersökningar om. Till att börja med finns det en rättighet för barn och unga att idrotta. Enligt FNs barnkonvention artikel 31 gäller:
Barnet har rätt till lek, vila och fritid.72
Idrott är också som redan konstaterats den mest populära fritidsaktiviteten bland unga.73 Det skiljer sig mellan unga och vuxna vad syftet med träningen är (givetvis skiljer det sig mellan en vuxen och en annan också men skillnaden är större mellan yngre och äldre). Barn har inte samma långsiktiga motivationsgrund som vuxna. Mycket handlar för barn om att ha roligt, uppleva spänning och stimulans, leka och tävla, lära sig nya saker samt känna tillhörighet och
68 Giulianotti, Richard, 1999 69
Norges Fotbollsförbund, 2004
70 Beers, Henk van, 2002
71 Levinsen, Anders, Fodboldskoler på Balkan – med freden som mål, 2004 72
UNICEF: http://www.unicef.se/barnkonventionen/barnkonventionen-kort-version
31 vara en i gänget.74 Leken kan för barn vara ett sätt att försöka leva sig in i andra människors situation. Barnen intar ofta roller som i sin tur leder till en identitet.75
Som en avslutande kommentar önskas att framlägga, för att delvis återkoppla till det starka fokus på unga i detta avsnitt, att det inte räcker att besitta kunskap om idrott i syfte att
använda detta i utvecklingsarbete. De individer som är målgruppen, exempelvis unga, och den miljö, utvecklingsländerna, som dessa lever i måste också ligga inom kunskapsramen för att man ska kunna utläsa vad den ena parten ger den andra. Arbete med idrott måste dessutom anpassas efter den målgrupp man vänder sig till.76
1.5 Bakgrund
Nedan kommer en redogörelse över hur relationen har sett ut och ser ut idag mellan de tre perspektiven. Detta för att lägga grunden inför kommande analyser och tolkningar.
1.5.1 Biståndsorganisationer i utvecklingsländer
Här presenteras relationen mellan utvecklingsländer och biståndsorganisationer (se Figur 5).
Biståndsorganisationer Utvecklingsländer
Figur 5
Relationen mellan utvecklingsländer och biståndsorganisationer
Biståndspolitik kan förklaras som en del av ett lands utrikespolitik som innebär en överföring av resurser till fattiga länder på förmånliga villkor.77 Traditionellt sett avser man med
74
Arvidsson, Eva & Bremer, Sevil, En för alla - alla för en: om gruppdynamik i barn- och ungdomsidrott, 2006
75 Andersson & Gustavsson, 1985
76 Coakley, Jay, Using Sports to Control Deviance and Violence among Youths: Let’s Be Critical and Cautious,
2002
32 utvecklingsbistånd överföring av kapital och kunskap från ett i-land till ett u-land. Enligt den för det svenska biståndet grundläggande propositionen 1962:100 är biståndets syfte att höja de fattiga folkens levnadsnivå. Biståndet har lyckats när mottagarländerna har blivit oberoende av det.78 Vikten av detta oberoende återkommer längre fram i uppsatsen. I FN-stadgan går att utläsa att FN ska främja sociala framsteg och bättre levnadsvillkor under större frihet, vilket också är en form av bistånd. Ett bistånd kan alltså vara finansiellt men även en överföring av kunskap. Historiskt sett kom u-hjälpen med avkoloniseringen där det fanns stora skillnader mellan de nya självständiga staterna. Det blev en internationell uppgift att förbättra
levnadsvillkoren i dessa stater med avseende på att bekämpa sjukdomar, fattigdom och okunnighet. 1965 bildades FNs utvecklingsprogram, UNDP (United Nations Development Programme), som därefter verkat som ett centralorgan inom biståndsområdet.79
FNs fastställande av millenniedeklarationen är en stor satsning med stor visad vilja i syfte att arbeta för en bättre värld. Även om FN är den stora världsorganisationen som strävar efter en värld fri från krig och fattigdom80 finns det ett flertal andra aktörer som i strävan efter samma sak utgör en viktig del i världens biståndsarbete. Sveriges riksdag bestämmer varje år hur stort Sveriges bistånd ska vara och till vilka länder det ska ges. Ett beslut från 1962 visar att
biståndet ska uppgå till en procent av bruttonationalinkomsten. Omkring hälften av biståndet kanaliseras via det statliga ämbetsverket Sida. Svenskt bistånd ska vara en hjälp till självhjälp. I takt med att världen förändras måste även biståndsorganisationernas arbete förändras.
Tydligt i dagens arbete är att hitta nya former för att överföra kunskap till mottagarlandet. Målet är att biståndsprojekt ska skötas av människorna i det aktuella landet.81 Erfarenheter visar att biståndsarbete blir mer framgångsrikt om man tillämpar ett integrerat synsätt av olika områden i samhället, det räcker inte enbart med biståndspolitiken. Här nämns områden inom näring, finans och miljö. Detta leder alltså till att man gått ifrån den traditionella bilden av ett enbart finansiellt biståndsarbete till att även inrymma en socialt acceptabel fördelning av den ekonomiska tillväxten. I Sverige stöder man därför projekt där strävan är att integrera
fattigdomsbekämpning i strukturanpassningsprogram. Den svenska regeringen lyfter även fram de enskilda biståndsorganisationernas betydelse då deras förutsättningar att nå det civila samhället många gånger är bättre. Därmed bör man få in fler enskilda organisationer i
78 Kommittén för översyn av svenskt multilateralt utvecklingssamarbete, Bistånd genom internationella
organisationer: betänkande, 1991
79 Örn, Torsten, FN i förändring, 1995
80 För att förstå storleken på FNs arbete kan nämnas budgeten för 2008/2009 som uppgår till 4 171 miljarder US
dollar, i vilken fredsbevarandeoperationer ej är inräknade. www.un.org
33 biståndsarbete.82 Även utanför enskilda organisationer ser man nya trender. Folklig
medverkan i utvecklingsarbete är på väg att bli ett nyckelbegrepp och spontana
gruppsammanslutningar med ett intresse i biståndsarbete verkar ha väckts till liv igen.83
1.5.2 Idrott i utvecklingsländer
Här presenteras relationen mellan utvecklingsländer och idrott (se Figur 6).
Idrott Utvecklingsländer
Figur 6
Relationen mellan utvecklingsländer och idrott
Med idrott i utvecklingsländer avses idrott som förutom det rent idrottsliga även fyller ett annat syfte, exempelvis att utbilda, informera eller bidra till ökat samarbete. Idrottsarbetet kan vara ett samarbete mellan två eller flera idrottsorganisationer, eller sponsring från företag eller idrottsföreningar, helt enkelt alla sätt att använda idrott på. Dock görs en djupare ingång vad gäller idrott i biståndsorganisationer under nästa rubrik.
Fotbollsturneringen Gothia Cup som spelas varje sommar i Göteborg84 bedriver förutom turnering på svensk mark även fotbollsprojekt i Afrika.85 Detta sker visserligen tillsammans med Svenska Missionskyrkan men då projektet är Gothia Cups initiativ görs presentationen under denna rubrik. Även fotbollsföreningen MFF har tagit steget in i förhållandet idrott och utvecklingsländer. Ett sponsoravtal har tecknats mellan MFF, ICA och
82 Romare, Johan, 2000 83
Kommittén för översyn av svenskt multilateralt utvecklingssamarbete, 1991
84 Tanken med turneringen är att med fotboll som gemensam nämnare samla världens ungdomar för att skapa
möten. Möten som ger hopp om en bättre framtid. Årligen deltar ca 1500 lag från hela världen. För mer info se www.gothiacup.se
