Majoriteten av de sex biståndsorganisationer som ligger till grund för intervjumaterialet tar någon gång under intervjuernas gång upp vikten av utvecklingsarbete som har
spridningseffekt och som mynnar ut i självbärande projekt. Med spridningseffekt avses att projektet ska implementeras hos lokalbefolkningen och hos de lokala krafterna.
Vissa företag arbetar på ett sätt som jag inte riktigt gillar. De åker ner med egen personal och arbetar fram projekt med egen personal. Människorna på dessa platser gläds för stunden men de lär sig ingenting! Detta blir inget som förändrar dess samhälle och som lever kvar i framtiden. Det man måste komma åt är
spridningseffekten. Jag är positiv till idrott om det har en spridningseffekt – annars inte.211
Spridningseffekten leder i sin tur till att projekten blir självbärande och lever kvar även efter att biståndsorganisationerna lämnat projektet.
Alla projekt ska vara självbärande. Det är inte lönt att bara åka ner och lira lite fotboll med ungarna, utan allt måste fungera med lokalbefolkningen i fokus. Det finns ingen svensk personal på plats.212
Sven Tumba Education Fund har efter införandet av idrott i skolor kunnat konstatera att läskunnigheten har ökat med 30 procent hos de som deltagit i projektet. Arbetet med idrott går ut på att man integrerar fotboll i skolan, vilket innebär att man har kvar idrotten även efter att man lockat de unga till skolan.213 Coalter hävdar likaledes att om man lockar individer med idrott måste idrotten också kvarstanna i verksamheten även efter man fångat målgruppen. Lever inte idrotten vidare så lever inte det övriga arbetet heller vidare,214 som i detta fall utbildning.
African Care & School poängterar att det är viktigt att man sprider kunskapen på plats med de lokala krafterna inblandade. Lokalbefolkningen måste få känna att det är de själva som har
211 Intervju Jan Wreeby, ordförande i African Care & School, 2009-03-31
212 Intervju Lars Walan, styrelseledamot i Sven Tumba Education Fund, 2009-04-02 213
ibid
62 byggt upp ett projekt. På detta vis lever dessutom kunskapen vidare. I utvecklingsarbetet med massajer i Tanzania har man låtit utse en massajkommitté som fattar alla slutgiltiga beslut efter diskussion med African Care & School.215 En utveckling i detta kan ses hos
biståndsorganisationer där man tidigare arbetade med att lägga fokus på kunniga tränare som i många fall inte var lokalt förankrade. Numera har fokus förflyttats till de lokala krafterna och tränare ses mer som en insats i utvecklingsarbetets vidare form.216 Det understryks också att samarbete inom ett utvecklingsprojekt bör vara ömsesidigt. Bästa resultat nås om båda parter är med och planerar, och kanske ännu viktigare överhuvudtaget vill ingå ett samarbete.217
Det är alltså svårt att starta utvecklingsarbete i ett land där lokala krafter inte är intresserade av att vara med och utveckla. Att implementera projekt hos lokalbefolkningen har även betydelse i den kunskap som krävs om situationen i landet där utvecklingsarbetet sker. Om lokala krafter inte vill vara med i utvecklingsarbetet, kan man då se den ”skulden” som ofta läggs på föräldrar, då barn far illa, som en flyktväg i skuldbeläggandet istället för att se problemet som ett samhällsproblem? Vill man dölja samhällsproblemen för att ge en annan bild av verkligheten? Typiskt för projekt är att man inte tar hänsyn till att bryta igenom samhällsstrukturer som orsakar att unga lever ett liv på gatan. Projekt lägger ofta för lite kraft på att stärka barnet, familjen och samhället, som tillsammans kan bidra till ett bättre liv för i detta fall unga.218 African Care & School poängterar att arbeten med lokalbefolkningen måste ske i deras tempo, går man försiktigt fram är det oftast inga problem att införa nya saker i deras samhälle.219
Vad gäller utvecklingsarbetet hos massajerna i Tanzania kan man se en förändring i
framförallt flickors idrottande. Innan massajkommittén hade accepterat att införa idrotten var det sällan man kunde se flickor idrotta. Numera är detta en betydligt mer vardaglig syn.220 Man kan i sammanhanget dock reflektera över frågan om fördelarna med barnidrott egentligen går att se. Barnidrotten präglas bland annat av regler formade av vuxna vilket påverkar vilka åsikter och normer som färgar idrotten. Centreringen kring barnet inom
215 Intervju Jan Wreeby, ordförande i African Care & School, 2009-03-31 216
Coalter, Fred, 2007
217 Huusko, Heidi, Ljungros, Kristina & Romée, Mie, 2008 218 Beers, Henk van, 2002
219
Intervju Jan Wreeby, ordförande i African Care & School, 2009-03-31
63 barnidrotten har delvis gått förlorad. Istället överför man vuxenregler och professionaliserar även barnidrotten.221
Även om strävan hos biståndsorganisationerna är att projekt som är förlagda i ett annat land ska mynna ut till självgående processer har man ännu inte nått dit i alla situationer. Hoppets Stjärna har i sitt utvecklingsarbete med idrott som verktyg sett två utvecklingar. Den första avser ett fotbollsprojekt i Argentina som till största del fungerar självgående. I Afrika däremot där man också bedriver fotbollsprojekt ser man inte samma utveckling, här är det längre tid kvar till arbetet är självgående.
De projekt som är helt säkra och som sköter sig självt drar vi oss ur. Vi vill verka där det behövs extrakrafter. Men givetvis stannar vi tills det är säkrat så att arbetet inte avstannar bara för att vi startar upp nästa projekt. Det måste leva vidare.222
En avvägning är alltså viktig vad gäller överlåtande av projekt till lokalbefolkningen. Om utvecklingsarbete blir självgående eller inte, hör starkt samman med vilken
spridningseffekt arbetet uppnått. Ofta är familj och vänner inte involverade i projekt där individer ska omformas från exempelvis kriminell till hederlig samhällsmedborgare. Verkligheten utanför projektet är kvar där den var före projektstart och därmed är risken stor att de unga vid återförening till familj och vänner faller tillbaka till det tidigare livet. Arbetet har då inte fyllt någon funktion och man är tillbaka där man började.223
Vid intervjuerna framkom att en del resultatbeskrivningar uttrycktes som att
utvecklingsarbetet visade på bra resultat för att det hade vuxit. Men vad säger detta? Vad innebär det om projektet lever tack vara en eller flera finansiärer? Ett scenario skulle kunna vara då företag väljer att gå in och sponsra idrottssatsningar i syfte att marknadsföra sig själva positivt. Tillförda ekonomiska resurser kan då göra att utvecklingsprojekt växer.224
Ankarstiftelsen kallar idrottsarbetet revolutionerande. Med hjälp av idrott har man fått 90 procent av de kriminellt belastade unga man vänt sig till att gå i skolan. Av dessa var det i sin
221 Coakley, Jay, 2009
222 Intervju Mark Presson, biståndsarbetare Hoppets Stjärna, 2009-04-02 223
Beers, Henk van, 2002
64 tur 90 procent som avhöll sig från kriminalitet. Ankarstiftelsen har fler pojkar än flickor i sina projekt då det finns fler kriminella pojkar än flickor på platsen.225 Denna grupp av mer eller mindre kriminella pojkar kan tolkas på minst två sätt. För det första finns möjligheten att se dem som en enda stor homogen grupp i vilken alla individer ska omformas. Problemet som uppstår är det faktum att en grupp med gatubarn inte är en homogen grupp. Individernas anledning till att leva på gatan varierar i olika samhällen.226 Den andra tolkningen som kan göras är att med utvecklingssatsningen på en specifikt uttalad grupp separeras denna helt från samhället. Istället för gemenskap med samhället skapas det ett utanförskap. Dock skapas det en gemenskap inom gruppen, vilket skiljer sig stort från gemenskapen i samhället.227 Vad man också ser inom Ankarstiftelsen är att en stor del av ungdomarna som börjar gå i skolan
faktiskt stannar kvar, medan de så småningom slutar med idrotten. Huvudsyftet med
idrottsarbetet var också att locka unga till skolan och få dem att stanna kvar och utbilda sig, detta istället för att fortsätta sina liv på gatan.228
Huruvida självhjälp blir aktuellt eller inte, har att göra med var utvecklingsarbetet sker. I vissa avseenden bedrivs utvecklingsarbetet i syfte att sprida kunskap, exempelvis under Svenska FN-förbundets fotbollsturnering GloBall Cup. Syftet med turneringen är att på svensk mark sprida kunskap om FN, minor och arbetet med att röja minor. Dock avser man att sprida kunskapen även utanför landets gränser varvid man även bjuder in utländska lag.229 Arbeten enligt syftet ovan kräver alltså inte hjälp till självhjälp för att kunna fortsätta att bedrivas. Avgörande för spridningseffekten och eventuell självhjälp blir om arbetet kan överföras till någon eller inte. Dock blir en kunskapsspridning relevant i arbete som med GloBall Cup.
Utvecklingsarbete som präglas av en spridningseffekt är alltså beroende av ett bra samarbete med lokala krafter. Vad kan utvecklingsarbetet med idrott som verktyg leda till för andra samarbeten och kontakter? African Care & School anger att nya kontakter mellan skolor har möjliggjorts genom utvecklingsarbetet med idrott. Samarbetet med massajerna har också förstärkts.230 Hoppets Stjärna ser att arbetet med idrott underlättar kontaktskapandet med unga. Kontakterna leder i sin tur vidare till ett värdefullt informationsutbyte som annars ej varit möjligt. Via de unga får man information dels om de unga i samhället, och dels om de
225 Intervju Börje Erdtman, ordförande Ankarstiftelsen, 2009-04-02 226
Beers, Henk van, 2002
227 Coakley, Jay, 2002
228 Intervju Börje Erdtman, ordförande Ankarstiftelsen, 2009-04-02 229
Intervju Jonas Nyström, projektledare på Röj-en-mina, Svenska FN-förbundet, 2009-04-15
65 stora kriminella gäng som söker efter fler unga medlemmar.231 Arbete med idrott kan därmed vara knepigt. Hur arbetet ter sig beror dels på hur mycket man kan om idrott men framförallt hur mycket man kan om unga och dess situation i samhället.232
En annan typ av samarbete är det som Svenska FN-förbundet omnämner i intervjun.
Till exempel så har vi ett samarbete med Djurgården IFs damlag som är med under turneringen. Vi har även ett samarbete med Mats Sundin, en av världens största ishockeyspelare. Dessa har sin roll i arbetet som förebilder. Detta har gett oss ett helt nytt nätverk som vi självklart tror kommer att ge oss mycket, men vi vet inte än!233
Detta kan ställas i relation till hur man historiskt har låtit idrotten verka som ett ideologiskt verktyg för att framhäva världens starka elit.234
KFUK-KFUM har genom idrotten kunnat arbeta fram ett samarbete med ett idrottsförbund i Ukraina. Genom detta samarbete har man kunnat gå vidare i frågor gällande exempelvis demokratisk ordning, organisationsutveckling och styrelsearbete.235 Hur kan man se ett samarbete mellan en idrottsorganisation och en biståndsorganisation? En idrottsorganisation har kunskap inom idrott, vilket kan handla om spelutveckling och organisation. Däremot är en idrottsorganisation inte en biståndsorganisation. För att utvecklingsarbete med idrott som verktyg ska genomföras så effektivt som möjligt bör ett partnerskap upprättas inom
utvecklingsområdet där en part representeras av en idrottsorganisation och den andra parten av en biståndsorganisation. Skulle idrottsorganisationen utveckla kunskap inom både området idrott och bistånd, skulle arbetet fördröjas avsevärt.236
Det som alltså genomsyrar biståndsorganisationerna i avseende på resultat är för det första att utvecklingsarbetet som sker i ett annat land måste leda till självbärande arbete. Utvecklingen går inte framåt om inte arbetet leder till någon förändring. För det andra leder
231 Intervju Mark Presson, biståndsarbetare Hoppets Stjärna, 2009-04-02 232
Coakley, Jay, 2002
233 Intervju Jonas Nyström, projektledare på Röj-en-mina, Svenska FN-förbundet, 2009-04-15 234 Giulianotti, Richard, 1999
235
Intervju Patrik Schröder, generalsekreterare KFUK-KFUM, 2009-04-15
66 utvecklingsarbetet till nya samarbetsformer som skapar nya kontakter. Kontakterna leder i sin tur till att utvecklingen går i millenniemålens riktning.
Del 3 avslutas med några reflektioner från de sex biståndsorganisationerna. Varför tror dessa att man som biståndsorganisation väljer att inte arbeta med idrott som verktyg i
utvecklingsarbete?