Maslows behovsteori kan ibland även förekomma som benämningen motivationsteori. Maslow menar att både behov och motivation är strukturer som driver människan mot bestämda handlingar. Sambandet kan också förklaras som att det aktuella behovet hos en enskild individ motiverar denne till en viss handling. Behovsteorin framtogs redan på 1950- talet av Abraham H Maslow. Teorin växte fram som en motreaktion på det då rådande tankesätt som existerade i samhället med avseende på psykoanalyser, exempelvis Freuds teorier. Den kritik som växte fram mot psykoanalysen byggde på argumentet att man istället
257
Behovsteori benämns i litteraturen även behovstrappa, behovspyramid och behovshierarki.
72 för att utgå från den psykiskt sjuka människan, skulle man istället utgå från och dra slutsatser från den friska människan. Maslows teori var dessutom en reaktion på den tidigare
beteendepsykologin som helt bortsåg från människans medvetna processer genom att den med test försökte klarlägga djurs och människors beteende.
Maslows behovsteori är uppbyggd kring fyra grundprinciper, vilka också speglar den kritik som Maslow förde enligt ovan. Den första handlar om den humanistiska principen, där vikten lyfts fram av att en motivationsteori bör handla om människor och inte om djur. I den andra eupsykiska principen framträder utgångspunkten som alltid bör vara från den friska individen och inte från den psykiskt sjuka människan. Princip tre om det medvetna och det omedvetna handlar om att teorin ska kunna besvara både medvetna och omedvetna motiv. Den sista fjärde principen grundar sig i att individens motiv ska kunna klassificeras.259 Klassificeringen har Maslow gjort genom att illustrera en behovshierarki/behovspyramid (se Figur 9)260 där de lägst stående motiven är mest väsentliga för att upprätthålla livet.261
Behov av självförverkligande Självuppskattningsbehov Sociala behov Trygghetsbehov Fysiologiska behov
Figur 9 En egen åskådliggjord framställning av Maslows behovsteori
De mest grundläggande behoven för en individ, längst ner i figuren, är enligt Maslow de fysiologiska behoven vilka behövs för att upprätthålla människan som organism. Det kan handla om mat, dryck och sömn. Trygghetsnivån innefattar de behov människan har av trygghet och säkerhet, vilka exempelvis kan vara tak över huvudet och upplevelsen av att
259 Halse, John Aasted, Humanistisk psykologi: Maslow, Glasser och Frankl, 2008
260 En egen åskådliggjord framställning av Maslows behovsteori fritt efter Modigh, Anette & Olsson, Maj-Lis,
Utveckling, livsvillkor och socialisation, 2000
73 känna sig trygg och säker i den miljön man lever i. Ovanför trygghetsbehovet finns det sociala behovet som handlar om människors behov av att tillhöra en grupp samt känna gemenskap och kontakt. Den fjärde nivån i pyramiden avser individens behov av aktning, beröm,
feedback och en känsla av självsäkerhet. Längst upp i pyramiden finns den femte högsta nivån som innebär att individen har ett självförverkligandebehov. Detta innebär att man som individ förverkligar sig själv utefter sina egna förutsättningar.262 Man utvecklas som person, förbättrar sin problemlösningsförmåga och får ett behov av att uttrycka sig.263
Människor har samtliga fem behov som illustreras i Maslows behovspyramid och strävar hela tiden efter att nå högre upp i hierarkin. Det är de behov som ej är tillfredsställda som ökar en individs motivation. Individer som uppfyller ett behov förflyttar sig ett steg högre upp i pyramiden. Förflyttningen mellan nivåerna kan även ske omvänt. Om en lägre nivå hotas samtidigt som individen befinner sig högre upp i pyramiden förflyttas individen istället nedåt bland nivåerna.264 Hot i de undre nivåerna hanteras alltid före man som individ tar sig an de högre nivåerna.265 Maslow talar även om behovens indelning i bristbehov och tillväxtbehov. Med bristbehov avses de behov som verkar motiverande när individen saknar något,
exempelvis mat och vatten. Dessa behov blir tillfredställda då individen erhåller i detta fall mat och vatten och intar återigen en fysisk balans. Tillväxtbehoven kan till skillnad från bristbehoven inte bli slutgiltigt tillfredställda. Detta omättliga behov är det självförverkligande behovet, vilket bidrar till att individen får en strävan av att förverkliga sig själv, skapa
intressen och påverka. Det går alltså inte att komma högre än detta sistnämnda behov menar Maslow.266
Trots att Maslows behovstrappa framtogs redan på 1950-talet, är den än idag en frekvent förekommande behovsteori i litteratur. Bara det faktum att den fortfarande presenteras i stor omfattning267 är en av anledningarna varför den ligger till grund för denna studie. På grund av dess långa livslängd är det dessutom en teoretisk modell som många människor har varit i kontakt med. Maslows behovspyramid är en teoretisk modell jag anser vara högst relevant för att pröva studiens syfte mot ett teoretiskt verktyg. På grund av den bredd som
262 Lindmark, Anders & Önnevik, Thomas, 2007 263 Halse, John Aasted, 2008
264
Lindmark, Anders & Önnevik, Thomas, 2007
265 Harries, Tim, Feeling secure or being secure? Why it can seem better not to protect yourself against a natural
hazard, 2008
266
Halse, John Aasted, 2008
74 behovspyramiden håller med avseende på tolkningsfrihet, möjliggör den att inte bara se till hur individen i utvecklingslandet påverkas av utvecklingsarbete, utan även hur dennes förflyttning i pyramiden påverkas av sättet biståndsorganisationerna arbetar på. Maslows behovspyramid möjliggör enligt mitt tycke en teoretisk analys som både tar hänsyn till individen i utvecklingslandet och till biståndsorganisationen. Min avsikt är att se hur
biståndsorganisationernas arbete med idrott som verktyg påverkar individen i olika riktningar i pyramiden. Jag har inte kunnat hitta någon annan behovs- eller motivationsteori med samma potential att se till båda parterna.
Kritik som framförts mot Maslows behovspyramid är bland annat att den inte vänder sig till samhällets psykiskt sjuka. Att endast utgå från den friska individen anses av en del förenkla samhällsproblemen. Dessa hävdar att det är de sjuka man bör arbeta med för att nå
samhällsutveckling.268 Avsikten i denna studie är endast att se till hur idrott i
utvecklingsarbete kan få individer i utvecklingsländer att utvecklas vilket senare även skulle kunna påföras samhället i stort. Även om individer i utvecklingsländer inkluderar psykiskt sjuka presenteras inte studien utifrån den psykiskt sjukes perspektiv. En svårighet kan även ligga i att låta behovspyramiden användas för att jämföra individer i hela världen. Människor i utvecklingsländer befinner sig av känd anledning mer i den nedre delen av pyramiden och strävar efter de mest fundamentala behoven. I västvärlden är situationen annorlunda (även om det finns samhällsklyftor även där), där behovet av självförverkligande blir mer framträdande på grund av att behoven i de nedre nivåerna i större uträckning blir uppfyllda.269 Studien koncentrerar sig på utvecklingsländer vilkas situation har presenterats tidigare.