4. Empirisk analys
4.1 Arvika
Arvika kommun påbörjade sitt förändringsarbete 2004 genom en serie seminarier, beslut om ny organisation fattades 2006 och den nya organisationen började gälla från och med 2007-01-01.52 Reformen initierades utifrån ett arbete med att stärka kommunen inför framtids utmaningar snarare än dåtida problem. Utgångspunkten var från början inte en
organiseringsreform, men efter att arbetet påbörjats insåg man att en organisationsförändring behövdes för att möta framtidens utmaningar.53
Styrning och ledning av Arvika kommun kännetecknas idag i hög grad av samförstånd och stabilitet. Förhållandet mellan olika politiska organ och mellan politik och förvaltning fungerar väl och arbetet präglas i hög grad av en pragmatisk inställning att arbeta för kommunens bästa.
Man kan trots detta konstatera att vi står inför behov av förändringar för att på ett konstruktivt sätt kunna möta framtidens utmaningar. Utvecklingen i omvärlden och behovet av att öka legitimitet och acceptans för det viktiga arbetat att prioritera tillgängliga resurser ställer krav på ändrade förhållningssätt och arbetsformer.54
Antalet ledamöter i fullmäktige förblir samma som innan, men två fasta beredningar under fullmäktige inrättas som arbetar med frågor om trygghet respektive tillväxt (enligt
kommunens tidigare antagna vision). Fullmäktige får möjlighet att tillsätta ytterligare tillfälliga beredningar. Antalet ledamöter i kommunstyrelsen fastställs till 13, och antalet ersättare måste uppgå till minst tre stycken per ledamot. Inom kommunstyrelsen inrättas fyra utskott: Barn och ungdomsutskott; Vuxenutskott; Samhällsbyggnads, miljö- och
serviceutskott samt Allmänt utskott. Utskotten har 7 ledamöter och 7 ersättare. En
myndighetsnämnd inrättas med ansvar för myndighetsutövning inom miljö- och hälsoskydd, räddningstjänst och plan- och bygglagstiftningarna. Nämnden har 11 ledamöter och 11 ersättare.55 Kommunchefen får i samband med beslutet uppdrag att lämna förslag till en ny
52 Protokollsutdrag kommunfullmäktige 2006-01-30 §4
53 Förnyelse och utveckling – redovisning av förändrings- och utvecklingsarbete i Arvika kommun, 2009-12-31, s.5.
54 Tjänsteskrivelse kommunstyrelsen 2006-10-16, s.1.
55 Protokollsutdrag kommunfullmäktige 2006-01-30 §4
23 sammanhållen förvaltningsorganisation.56 Detta leder till att förvaltningen organiseras om i tre enheter som motsvarar utskottet, bortsett från Allmänna utskottet som inte har en motsvarande förvaltningsenhet.57 I slutet av 2009 genomför kommunen en omfattande utvärdering för att skatta effekterna av den genomförda reformen drygt två år efter verkställande. Utvärderingen görs av en kommunforskare med Fil. Dr i statsvetenskap och innefattar enkäter och intervjuer med ledande tjänstemän, politiker, personal och fackliga förtroendemän.58
4.4.1 Arvikas resultat
I linje med att man upplever sig ha fått en bättre övergripande förståelse ligger att möjligheterna att prioritera och omfördela har förbättrats. En stor majoritet upplever att möjligheterna är bättre att påverka idag som ledamot i ett utskott i styrelsen än i de tidigare nämnderna. (...) Inblicken i verksamheten uppfattas inte ha minskat utan tvärtom ökat.59
Reformen i Arvika verkar till stor del ha varit framgångsrik i att effektivisera verksamheten och samtidigt förstärka demokratisk legitimitet. Det finns en tydlig bild vid kommunens utvärdering att det finns en större helhetssyn och politikerna upplever bättre möjligheter att göra prioriteringar över hela den kommunala verksamheten. De flesta svarar i utvärderingen att man har bättre helhetssyn i den nya organisationen.60 De ledande tjänstemännen upplever att man samarbetar och samverkar bättre och att det är mindre stuprörstänkande eller mindre revirbevakning i organisationen.61 Både politiker och tjänstemän upplever en mer enhetlig förvaltningskultur, det finns samtidigt en tydlig uppfattning om att gamla kulturer lever kvar och är något som man tror påverkas av individerna i organisationen.62 Sammantaget blir det dock tydligt att reformen har lett till en utveckling av helhetssynen med tanke på den enighet som finns kring frågan vid utvärderingen.
Gällande tydligheten så verkar även den ha utvecklats. Övergripande så upplever både
politiker och tjänstemän att deras roller har blivit tydligare och så även samspelet mellan dem.
Det finns dock vissa reservationer kring om politikerna har släppt detaljfrågorna och ganska många svarar ”vet ej” på denna typ av frågor. Många tycker att budgetarbetet har blivit bättre och tydligare, samt att det finns bättre möjligheter till politisk styrning.63 Sammantaget
56 Protokollsutdrag kommunfullmäktige 2006-01-30 §4
57 Tjänsteskrivelse kommunfullmäktige, 2006-11-13
58 ”Blev det som vi hade tänkt?” – en utvärdering av Arvika kommuns organisation, 2009-12-31, s. 4.
59 ”Blev det som vi hade tänkt?” – en utvärdering av Arvika kommuns organisation, 2009-12-31, s. 31.
60 ”Blev det som vi hade tänkt?” – en utvärdering av Arvika kommuns organisation, 2009-12-31, s. 11.
61 ”Blev det som vi hade tänkt?” – en utvärdering av Arvika kommuns organisation, 2009-12-31, s. 19–22.
62 ”Blev det som vi hade tänkt?” – en utvärdering av Arvika kommuns organisation, 2009-12-31, s. 12–24.
63 ”Blev det som vi hade tänkt?” – en utvärdering av Arvika kommuns organisation, 2009-12-31, s. 12–24.
24 bedöms Arvika därför ha utvecklat tydligheten i sin organisation. Det framgår också ett
tydligt samförstånd i organisationen, dels vid beslutet i fullmäktige som var helt enigt men även i utvärderingen.64 Det finns delvis delade åsikter kring resultatet, men nästan alla som svarar upplever någon grad av förbättring även om man inte är överens om vissa detaljer och att enstaka person har en mer negativ uppfattning.65
Gällande demokratisk legitimitet så är bilden även här tydligt att Arvika har stärkt sin
legitimitet utifrån alla tre faktorer. Man bedömer att kommunfullmäktiges roll har stärkts och politikerna tycker att beredningarna har resulterat i bättre medborgardialog och ett mer aktivt fullmäktige. Nästan alla politiker upplever sig vara mer tillgängliga och vissa upplever även ett större förtroende från allmänheten.66 En del av reformen var också att börja
kommunfullmäktiges sammanträden med en frågestund för allmänheten som ett sätt att involvera medborgaren.67 Således bedöms inflödet ha förbättrats genom reformen. Processen med att forma den nya organisationen var mycket öppen och transparent genom att tjänstemän och politiker från hela organisationen var delaktiga. Kommunstyrelsens möten förblev öppna för allmänheten efter reformen.68 Det är också tydligt var i organisationen ansvaret ligger för olika frågor och man upplever bra information i organisationen.69 Därav bedöms även genomflödet vara starkt i organisationen.
Utflödet har stärkts genom reformen då politikerna anser att man fattar bättre beslut för att motsvara samhällets förändringar. Tjänstemännen tycker att man har bättre kontakt med brukarna och att det är lättare för kunder att komma i kontakt med dem. De tycker också likt politikerna att man är bättre organiserade för att hantera medborgares enskilda ärenden och att motsvara medborgares förväntningar.70 Sammantaget har både politiker och tjänstemän en övergripande positiv bild av reformen, även om tjänstemännen visar något större osäkerhet kring vissa delar.71
64 Protokollsutdrag kommunfullmäktige 2006-01-30 §4
65 Blev det som vi hade tänkt?” – en utvärdering av Arvika kommuns organisation, 2009-12-31, s. 18–19.
66 Blev det som vi hade tänkt?” – en utvärdering av Arvika kommuns organisation, 2009-12-31, s. 13–15.
67 Förnyelse och utveckling – redovisning av förändrings- och utvecklingsarbete i Arvika kommun, 2009-12-31, s. 25.
68 Förnyelse och utveckling – redovisning av förändrings- och utvecklingsarbete i Arvika kommun, 2009-12-31, s. 6–25.
69 Blev det som vi hade tänkt?” – en utvärdering av Arvika kommuns organisation, 2009-12-31, s. 32–33.
70 Blev det som vi hade tänkt?” – en utvärdering av Arvika kommuns organisation, 2009-12-31, s. 13–20.
71 Blev det som vi hade tänkt?” – en utvärdering av Arvika kommuns organisation, 2009-12-31, s. 30–33.
25