Kommunfullmäktiges roll och ansvar

Även vilken inställning man har till politisk legitimitet och kommunfullmäktiges roll tycks utgöra en viktig faktor. Exempelvis Sunne uttrycker i underlaget att man vill att fullmäktige ska vara mer delaktiga i beredningen av ärenden, och detta tycks vara en definition av ett aktivt fullmäktige.¹⁶⁰ Men detta väcker frågan om huruvida detta enligt demokratiska principer är ett problem med tanke på att fullmäktige per definition är ett beslutsfattande organ, inte ett beredande organ. Ett aktivare fullmäktige genom exempelvis medborgardialog är något som bidrar till inflödeslegitimitet. Men ett fullmäktige som är delaktiga i beredningen kan snarare betraktas som ett övertramp men tanke på att församlingen enligt kommunallagen ska besluta i frågor av övergripande eller strategisk natur.¹⁶¹

Tierp och Arvika sätter en annan bild av hur man vill vitalisera kommunfullmäktige som istället fokuserar på att jobba mer aktivt med övergripande strategiska frågor snarare än generella beredning, samt att arbeta mer med medborgardialog.¹⁶² Detta kan vara en viktig skillnad, då deltagande i beredningsprocessen för fullmäktige kan vara svårt att uppnå i praktiken utifrån hur en kommunal ärendeprocess måste se ut enligt lagen. Det kan här vara

158 Utvärdering av den politiska organisationen, 2014-04-22, s. 19.

159 ”Blev det som vi hade tänkt?” – en utvärdering av Arvika kommuns organisation, 2009-12-31, s. 33.

160 Komplettering till förslaget om ny organisation, 2014-02-03.

161 Kommunallag (2017:725) 5 kap. 1 §.

162 Förnyelse och utveckling – redovisning av förändrings- och utvecklingsarbete i Arvika kommun, 2009-12-31, s. 14, Parlamentariska kommitténs förslag till ny politisk organisation efter valet 2006. S- 2-3.

43 viktigt att skilja på fullmäktige som beslutande församling och dess beredningar,

beredningarna kan på ett annat sätt vara en del av – eller bedriva en egen – beredningsprocess.

Men det är viktigt att förstå den skillnaden för att kunna realisera en sådan ambition. Tierp illustrerar en sådan förståelse, ett exempel på detta är följande citat:

Hur kan en ny demokratisk arena organiseras – som ska arbeta i skärningspunkten mellan kommunfullmäktige och medborgarna? En arena som tillsammans med medborgarna synliggör och förstår problem, behov och utmaningar i samhället. Detta kan inte ske genom att passivt vänta på ett beslutsunderlag med förslag till beslut. Istället måste utmaningen vara att förmå sig själv att vara aktiv och ta initiativ, våga förstå andras tankar, formulera självständiga tankar, sätta sig in i utredningsmaterial, skapa eget utrednings-material, synliggöra problem och utmaningar.¹⁶³

Det är inte nödvändigtvis en stor skillnad från Sunnes ambition med deras bredningar, men att beskriva tydligt hur beredningarna förhåller sig till fullmäktige och till ärendeprocessen och syftet med beredningarna gör stor skillnad. Sunne beskriver egentligen inte fullmäktiges framtida roll eller beredningarnas arbetssätt utöver den strukturella organisationen än följande:

Syftet med förslaget till ny politisk organisation är att vitalisera och stärka kommunfullmäktige som kommunens högsta beslutande organ samt att utöka medborgarnas inflytande. Detta kan ske genom att flera fullmäktigeberedningar tillsätts och dessa använder sig av medborgardialog som arbetssätt i sina uppdrag.¹⁶⁴

Det är skillnad mellan en generell strävan efter ett vitalare fullmäktige och Tierps beskrivning av en demokratisk arena. Man har i samtliga kommuner tillsatt fullmäktigeberedningar med någon slags avsikt att stärka inflödet. Man vill ofta ha aktivare politiker och/eller bättre medborgardialog och inflytande för medborgarna. Det syns här en väldigt tydlig skillnad kring hur man arbetat och lyckats med detta. De som har tagit fram mer konkreta arbetssätt för bredningarna och haft tydligare mål med dessa har sett bättre effekter av beredningarna.

Det finns en risk att man tillsätter beredningar och tror att de genom att existera ska stärka den politiska legitimiteten. Men även här krävs tydliga mål och ett aktivt strävande arbete för att faktiskt se resultat för inflödet.

163 Parlamentariska kommitténs förslag till ny politisk organisation efter valet 2006

164 Protokollsutdrag kommunfullmäktige 2014-03-03 §13

44 Bilden växer också fram i analysen att fullmäktigeberedningarna ibland tillsätts för ge bilden av att man arbetar med demokrati, när man egentligen vill effektivisera. Detta eftersom beredningarnas syfte inte alltid tydliggörs och att arbetet i dessa inte blir vidare aktiva. Detta verkar vara fallet i Leksand kommun som har tillsatt bredningar men inte har några mål i beslutsunderlaget som detta ska uppfylla, förutom att det ska vara mer attraktivt att vara förtroendevald.¹⁶⁵ Paradoxen som nämns ovan gällande fullmäktiges önskade deltagande i beredningen är också en indikation på detta. Kanske är det inte alltid en verklig ambition att fullmäktige ska vara delaktig i beredningen, men att detta uttrycks för att ge bilden av att man stärker medborgarens deltagande. Det kan bero på att man är orolig för att det ska se ut som att man motverkar demokratiska värden när man minskar antalet förtroendevalda, och att man då tillsätter beredningarna för att andra har gjort det av demokratiska skäl. Men det kan också vara en förklaring till att det förefaller svårt för vissa att få beredningarna att verkligen

fungera.

Sunne säger att beredningarna har fungerat bra, men samtidigt bedöms inte fullmäktiges roll som stärkt över huvud taget vilket var målet, så vad har då beredningarna haft för effekt?¹⁶⁶ Det ger en bild av att man döljer ett syfte att öka utflöde och effektivitet med hjälp av beredningar i deltagardemokratins anda. Fullmäktigeberedningarna kanske snarare bör ses som något som ska bevara inflödet och kompensera för det minskade antalet förtroendevalda, än ett huvudsakligt syfte för reformen. Vissa kommuner resonerar istället kring politisk legitimitet i form av utflöde såväl som inflöde, att man som politiker vill kunna fatta beslut som bättre hushållar med skattebetalarnas pengar. Förståelse för politikers prioriteringar beskrivs av exempelvis Arvika vara viktigt för att politikerna ska kunna utföra sitt uppdrag med legitimitet i framtiden.¹⁶⁷

Att ge fullmäktiges ledamöter en mer aktiv roll och mer medborgardialog är ett bra sätt att stärka inflödet om det görs rätt, och det är just inflödet som många sätter upp som mål att förbättra. Arvika såväl som Tierp visar att det är möjligt att genom en centraliseringsreform också lyckas med detta. Men det innebär att politikerna och behöver vara mer aktiva och det kan kräva mer tid och engagemang hos politikerna. I Arvikas utvärdering framhävs detta som

165 Förslag från parlamentarisk styrgrupp, vår nya politiska organisation 2011, 2010-05-26, s. 1.

166 Avrapportering: Utvärdering av den nya kommunala organisationen i Sunne kommun utifrån de politiska partiernas horisont, 2017-03-30, s.3.

167 Förnyelse och utveckling – redovisning av förändrings- och utvecklingsarbete i Arvika kommun, 2009-12-31, s. 10–27.

45 något positivt som har tillfört något till politikerrollen.¹⁶⁸ I Sunne framhävs det snarare som något negativt att det kräver mer av politikerna och att det ökade ansvaret för politikerna är ett problem.¹⁶⁹ Detta tyder på att man inte har gått in med en tydlig bild av fullmäktiges och politikernas roller och ansvar och hur man ville utvecklad detta. Det tyder också på att man inte har en förståelse eller tydlig uppfattning av den legitimitet man försöker att stärka.

Det verkar således vara viktigt att vara tydlig kring hur man ser på demokratisk legitimitet, och politikens roll i den lokala demokratin. En sådan förståelse är av nytta för att faktiskt lyckas stärka den demokratiska legitimiteten. Det verkar också vara viktigt att inte vara rädd att resonera om utflöde och effektivitet då detta är en central del av denna kommunmodell och något centralt för framtidens kommuner. Att försöka dölja ambitioner om effektivitet med fina ord om demokratiskt inflöde som man omsätter i praktiken leder om något till försvagat genomflöde och transparens i organisationen. Kanske är det också bättre att inte ha

ambitioner om mer aktiva politiker om politikerna i sin tur inte vill ha mer att göra. Utan att istället vara öppen med att legitimiteten stärks genom tydligare ansvar och effektivare och bättre beslut.

168 ”Blev det som vi hade tänkt?” – en utvärdering av Arvika kommuns organisation, 2009-12-31, s. 10–13.

169 Avrapportering: Utvärdering av den nya kommunala organisationen i Sunne kommun utifrån de politiska partiernas horisont, 2017-03-30, s. 5.

46