Genomförande

Eftersom syftet är att studera den centraliserade kommunmodellen som potentiell lösning för effektiviserad verksamhet med bevarad demokrati är ett första steg att undersöka huruvida reformerna har lett till just detta i de undersökta kommunerna. Detta alltså för att besvara den första frågeställningen. Detta görs genom att kommunernas handlingar analyseras utifrån det teoretiska ramverket för att utröna huruvida de olika faktorerna för effektivitet och demokrati verkar ha stärkts genom reformen. Denna del av analysen redovisas i kapitel 4 som empirisk analys

Den empiriska analysen utgår till stor del från kommunens egna bedömningar kring

reformernas effekter. Utvärderingarna är här ett viktigt material, där stor hänsyn tas till vad de aktiva personerna inom organisationen upplever. Det tolkas dock ur ett något kritiskt

perspektiv utifrån exempelvis om det är de styrande partierna som ger en positiv bild men ingen annan, eller om bilden är mer enig. De olika utvärderingarna ställer också olika frågor, vilket gör att vissa indikatorer ibland besvaras konkret i utvärderingen men vissa indikatorer tolkas ur material baserat på uppsatsens teorier om vad som är relevant. Även beslutsunderlag där kommunens mål och avsikter framgår används här då dessa ibland behövs för att sätta utvärderingen i ett tydligare sammanhang kring vad man menar har uppnåtts genom reformen.

Beslutsunderlaget används också för att utröna exempelvis vilka åtgärder man har tagit för att stärka deltagande för medborgaren eller för att skapa insyn i processerna. Detta är mer

konkreta fakta som utläses ur handlingarna, detta gäller även de politiska besluten om den nya organisationen. Där utläses exempelvis om beslutet var enigt från början för att sedan

undersöka om det framgår i utvärderingen att styrande och opposition tycker helt olika eller om man har funnit enighet. Analysen är således en sammanvägd bedömning där

kommunernas egna utvärderingar och övriga material bedöms i förhållande till det teoretiska ramverket. Det analysschema som presenteras nedan har skapats genom att materialet arbetats

20 med induktivt enligt det öppna förhållningssättet och vilken typ av indikatorer som är möjliga att utläsa i materialet har utrönts. Detta har sedan sammanställts för att kunna appliceras mer likvärdigt på materialet med hjälp av analysschemat. Vilka indikatorer som söks och

analyseras samt utifrån vilken del av materialet redogörs nedan:

Tabell 2.1 Analysschema

Faktor Material Indikatorer i materialet

Helhetssyn Utvärderingar Helhetssyn på verksamhet och ansvar. Prioriteringar, Samverkan/samordning, sektorstänk, konkurrens, förvaltningskultur

Tydlighet Utvärderingar Tydlighet kring organisation och uppdrag.

Ansvarsfördelning, roller och rollfördelning mellan politiker tjänstemän, politisk styrning, många ”vet ej” i enkäter.

Samförstånd Beslut, utvärderingar

Samsyn i organisatoriska frågan. Eniga/oeniga beslut om reformen och åsikter i utvärderingar.

Inflödes legitimering

Beslutsunderlag, utvärderingar

Legitimitet genom inflytande och deltagande för medborgaren. Medborgardialog, fullmäktiges roll,

Legitimitet genom insyn och ansvar. Information, förändringsprocess, transparens, organisation, ansvar

Utflödes legitimering

Utvärdering Legitimitet genom beslut och service. Ärende- och beslutsprocess, service, förvaltningens arbetssätt.

För att kommunen ska bedömas uppfylla de olika faktorerna krävs att någon grad av förbättring har skett genom reformen eller att egenskapen helt enkelt visas finnas i

organisationen. Att endast någon grad av utveckling krävs beror på att det är orealistiskt att förvänta sig att en kommun uppfyller alla faktorer till fullo med tanke på att organisationerna är så komplexa. Det tar dessutom tid innan en ny organisation sätter sig helt och ger full effekt, att reformen då redan inom en kortare tid börjar ge positiva utfall tyder på att det kommer att fortsätta utvecklas i en positiv riktning över tid. Vissa faktorer kan anses delvis uppfyllda, detta exempelvis då delar av organisationen är av väldigt olika uppfattning eller både förbättringar och försämringar har skett och detta ger en splittrad bild trots vissa förbättringar. Hur detta motiveras beskrivs vidare i analystexten.

21 Den fördjupade delen av analysen redogörs i kapitel 5 och denna analys avser svara på

frågeställning 2, alltså vilka förutsättningar som är viktiga för att uppnå förbättringar. För att göra detta analyseras hur kommunerna har gått in i reformen, hur förändringsprocessen har sett ut och vilka förutsättningar de olika kommunerna haft. I denna del läggs större vikt vid kommunernas beslutsunderlag och deras förslag till ny organisation där det framgår hur de har gått till väga och de mer praktiska aspekterna kring reformen. Dessa handlingar beskriver hur besluten har fattats, på vilket underlag besluten fattas, hur förslaget har tagits fram och hur man har genomfört reformen. Den relativt stora mängden handlingar som finns tillgänglig ger en bred bild av hur reformen har gått till utifrån flera olika aspekter som diskuteras och resoneras kring.

Detta analyseras tillsammans med resultaten av den empiriska analysen för att kunna se eventuella mönster i vilka faktorer som verkar vara nycklar till att genomföra en reform med goda resultat. Genom att den empiriska analysen visar kommunernas resultat utifrån samma aspekter går det sedan att jämföra kommunernas resultat och vidare analysera vad som kan ha påverkat resultatet. Vilka resultat kommunerna har haft av sina reformer sätts här alltså i förhållande till hur processen har gått till och vilka förutsättningar kommunerna har haft.

Således blir svaret på frågeställning 1 och uppsatsens teorier ett underlag och ett verktyg för att kunna svara på frågeställning 2. Hur detta har analyserats och tolkats beskrivs närmre i själva analysen.

22