Uppsatsen ställer en huvudsaklig frågeställning: om den centraliserade kommunmodellen har potential att vara en lösning för att kunna effektivisera verksamheten och samtidigt värna demokratiska värden. Utöver detta ställdes två specifika frågeställningar för analysen att besvara: om reformerna i de undersökta kommunerna har bidragit till effektiviserad
verksamhet utan att skada demokratins legitimitet samt vilka förutsättningar som verkar vara viktiga i de undersökta kommunerna för att uppnå dessa effekter. Studien har genom analysen kunnat svara på de uppställda frågeställningarna på ett tydligt sätt. Den har vidare möjliggjort en teoretisk diskussion kring den centraliserade kommunmodellen och under vilka
förutsättningar den har potential att fungera väl i en svensk kommun.
En svaghet med studien är dock att många av utvärderingarna är gjorda en kort tid efter reformen och en sådan förändring tar lång tid att implementera med full effekt. Många uttrycker i utvärderingarna att det är svårt att göra en fullständig utvärdering och att man var tvungna att fortsätta jobba med reformen över tid. Utvärderingar är också gjorda på olika sätt och i olika utsträckningar, det har dock varit möjligt att göra en relativt likvärdig analys då kommunerna i stor utsträckning har haft liknande mål och därför har utvärderat liknande värden. Studien ger således en överblick av kommunernas reformer och i vilken riktning reformerna tog organisationerna under de första åren. Det möjliggör också en intressant diskussion kring förändringsprocessen och implementeringen av reformerna.
Studien ger däremot inte några större möjligheter till empirisk generalisering och ger inte en komplett bild av fenomenet centraliseringsreformer mot bakgrund av studiens design som fallstudie. Intressant för framtida forskning skulle kunna vara att göra en mer heltäckande undersökning av fler kommuner och utifrån ett mer likvärdigt externt material, exempelvis genom enkäter eller intervjuer med fler kommuner. Det är samtidigt en styrka hos denna studie att det är kommunernas egna utvärderingar och handlingar som undersöks. Detta då exempelvis en extern enkät som besvaras av flera kommuner kan missa intressanta delar som inte täcks i enkäten, och det finns en tydlig risk för att kommunens företrädare utåt vill ge en mer positiv bild av kommunen. Att använda internt material som är framtaget för
organisationernas eget arbete upplevs ha gett en ärlig bild av reformerna.
Det skulle framförallt finnas ett värde i att studera detta fenomen över tid, men tanke på att denna studie ger ett kort tidsperspektiv som ser till implementeringen och den första perioden i en ny organisation. De långsiktiga effekterna av reformerna är fortsatt okända. En mer
50 longitudinell studie skulle ge en mer detaljerad bild och kunna svara tydligare på om den centraliserade modellen är effektiv. Teorierna som används i denna studie har gett en relativt bred syn på demokrati och effektivitet, men samtidigt en ganska abstrakt sådan. Det finns inom dessa områden många mer konkreta aspekter att undersöka, exempelvis ekonomiska faktorer som är högst relevant med tanke på att ekonomi är ett så stort problem för många kommuner.
51
Referensförteckning
Offentligt tryck:
Kommunallag (2017:725)
SOU 2020:8, Starkare kommuner – med kapacitet att klara välfärdsuppdraget.
SOU 2000:1, En uthållig demokrati!
Böcker:
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann, Wängerud, Lena, Metodpraktikan, 5:e uppl. (Stockholm: Wolters Kluwer, 2017).
Davidsson, Bo & Patel, Runa, Forskningsmetodikens grunder – att planera, genomföra och rapportera en undersökning, 3:e uppl. (Lund: Studentlitteratur, 2003).
Haus, Michael & Heinelt, Hubert, How to achieve governability at the local level? Theoretical and conceptual considerations on the complementarity of urban leadership and community involvement, Urban governance and democracy: leadership and community involvement, (London & New York: Routledge, 2005).
Hjerm, Mikael, Lindgren, Simon & Nilsson, Marco, Introduktion till samhällsvetenskaplig analys, 2:e uppl. (Malmö: Gleerups, 2014).
Jonsson, Leif & Arnell, Sven-Inge, Att organisera kommuners ledning – att förena svårförenliga institutioner, 1:e uppl. (Nora: Nya Doxa, 2006).
Montin, Stig, & Granberg, Mikael, Moderna kommuner, 4 uppl. (Stockholm: Liber AB, 2014).
Scharpf, Fritz, W., Governing in Europe: Effective and democratic?, 1:a uppl., (New York:
Oxford university press, 1999).
Artiklar:
Cunningham, Barton, Kempling, James, “Implementing change in public sector organizations”, Management decision 47:2 (2009), s. 330-344.
Carlström, Eric & Jonsson, Robert, ”Förändring av kommunala organisationsreformer”, Nordiska organisationsstudier 17:4 (2015), s. 52-72.
52 Entwistle, Tom, “For appropriateness or consequence? Explaining organizational change in English local government”, Public administration 89:2 (2011), s. 661-680.
Erlingsson, Gissur, Persson, Mikael, Öhrvall, Richard ”Den motvilligt engagerade altruisten”, Statsvetenskaplig tidskrift 114:2 (2012), s. 186–205.
Erlingsson, Gissur, Fogelgren, Mattias & Öhrvall, Richard, Att ta plats i politiken – om engagemang, aktivism, och villkor i kommunpolitiken, rapport SKL (2015).
Hagevi, Magnus, Ideal och verklighet i den lokala demokratin: en studie av 1990-talets lokala politiker, Surveyjournalen 2:1–2, (2015:), 3-124.
Jonsson, Leif, Ideas on organizing municipalities, Public management review 10:4 (2008), 539-558.
Karlsson, David, Rommel, Olof, Svensson, Johan, Alternativa politiska organisationer – en studie om kommuner som avskaffar sina facknämnder och inrättar fullmäktigeberedningar och styrelseutskott, rapport SKL (2009).
Internetkällor
SCB, Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2019, 2019-08-20,
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens- sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/forsta-halvaret-2019/, (hämtad 2020-03-03).
Studiens insamlade material
Arvika kommun:
Protokollsutdrag kommunfullmäktige 2006-01-30 §4
Rapport, Förnyelse och utveckling – redovisning av förändrings- och utvecklingsarbete i Arvika kommun, 2009-12-31
Tjänsteskrivelse kommunstyrelsen 2006-10-16 Tjänsteskrivelse kommunfullmäktige 2006-11-13
Rapport, ”Blev det som vi hade tänkt?” – en utvärdering av Arvika kommuns organisation, 2009-12-31
Bengtsfors:
Protokollsutdrag kommunfullmäktige 2009-09-23 §116
53 Protokollsutdrag kommunfullmäktige 2010-04-19 §28
Tjänsteskrivelse kommunledningskontoret 2010-02-08 PwC rapport – utvärdering av ny organisation 2013-01
Leksand:
Protokollsutdrag KSAU 08-02-18 §13
Förslag till beslut om organisationsöversyn Leksand kommun, 2009-06-31
Förslag från parlamentarisk styrgrupp, vår nya politiska organisation 2011, 2010-05-26 Protokollsutdrag kommunfullmäktige 2010-12-06 §23
Protokollsutdrag kommunfullmäktige 2010-12-06 §28 Protokollsutdrag kommunfullmäktige 2013-06-10 §78 Protokollsutdrag kommunfullmäktige 2010-06-21 §46 Utvärdering av den politiska organisationen, 2014-04-22
Sunne kommun:
Komplettering till förslaget om ny organisation, 2014-02-03 Förslag från C, M och S till ny politisk organisation, 2014-01-14.
Protokollsutdrag kommunfullmäktige 2014-09-29 §102 Protokollsutdrag kommunstyrelsen 2014-12-02 § 162 Protokollsutdrag kommunfullmäktige 2016-12-19 §210 Protokollsutdrag kommunfullmäktige 2014-03-03 §13
Avrapportering: Utvärdering av den nya kommunala organisationen i Sunne kommun utifrån de politiska partiernas horisont, 2017-03-30
Utvärdering av förvaltningsorganisationen, 2017-07-01
Tierp:
Protokollsutdrag kommunfullmäktige 2005-11-01 §121 Förslag till ny tjänstemannaorganisation, 2006-03-15
Parlamentariska kommitténs förslag till ny politisk organisation efter valet 2006 INJEKTION, utvärdering av ”omorganisation inom Tierps kommun”, 2008-02-24 Utvärdering av nuvarande organisation på medborgarservice, 2008-02-20