Tjänstemännens kontextualisering av vindkraften började i Falkenberg i och med energiplan 1987. I denna konstruerades ett energipolitiskt problem som vindkraften, givet det sätt den framställdes på, kunde lösa, det vill säga kontextualiserades vindkraften gynnsamt.441 Dokument och intervjuer talar för att energifrågan betraktades som en miljöfråga i kommunen redan då denna plan författades, samt att politikerna redan hade en preferens för förnybara energislag.
441 Energiverket Falkenberg, ”Förslag till energiplan för Falkenbergs kommun 1986”, dnr 55-85.
186
För det första framgår som sagt av energirådgivarens sammanställ-ning av kommunens energiarbete 1979-1986 att kommunen under de år som föregick energiplanen främst hade valt att satsa på förnybara energislag: biobränsleeldad fjärrvärme, solenergi och energiskog. Dessa satsningar var alla resultatet av KF-beslut.442 För det andra: ledande politiker själva, och de tjänstemän som var aktiva på energiområdet i kommunen vid denna tid, menar alla att politikerna redan då planen utarbetades hade en stark preferens för förnybar energi.443 Energirådgi-varen, som började arbeta i kommunen redan på 1970-talet, menade att kommunalråden från C och S redan i början av 1980-talet var ”väldigt intresserade av energiutvecklingen” och pådrivande i de satsningar på förnybar energi som föregick energiplanen.444
Flera exempel talar för att denna de ledande politikernas inställning till energifrågan och vindkraften inte förändrats genom policyproces-sen. I ett remissvar till Emiliagruppens förslag till energistrategi angav Centerpartiet, kommunens då största parti, att man stod bakom hu-vudmålet att minska miljöbelastningen till följd av energianvändningen samt att man ansåg att Falkenberg skulle vara en föregångskommun i energifrågor.445 I mitten av 1990-talet beställde kommunens Socialde-mokratiska KSO en utredning av SBK i vilken kommunens hela land-yta skulle gås igenom i syfte att identifiera lämpliga vindkraftutbygg-nadsområden.446 De tjänstemän som intervjuats menar alla att de två kommunalråden såg förnybar energi som en central fråga genom hela
442 Av sammanställningen, för referens se not 376, framgår att den värmeenergi som levererades av fjärrvärmesystemet i Falkenberg år 1986 till 75 % kom från skogsflis – ett biobränsle, resterande 25 % från olja. I Halmstad kom i jämförelse 44 % av energin i fjärrvärmesystemet från olja, medan motsvarande andel för samtliga svenska värmeverk detta år var 34 % (se Halmstad Energiverks förslag till energiplan 1986, referens i not 377).
443 Personliga intervjuer Östen Nilsson (C), KSO; Hans-Inge Sjögren (S), kom-munalråd; Gerd Johansson, planeringschef; Per Knudsen, energiverkschef, alla Falkenberg.
444 Personlig intervju Are Kjeang, energirådgivare Fastighetskontoret, Falkenberg.
445 Centerpartiet Falkenberg 91-09-30, ”Centerns remissvar över Falkenbergs kommuns energipolitiska program”, dnr 312/91.
446 Det framgår av PM SBK Falkenberg, februari 1996, ”Lokaliseringsstudie för vindkraftutbyggnad, norra kustområdet m m”, inget diarienummer.
187
policyprocessen. Dessa exempel är inte oviktiga men de är mindre be-tydelsefulla eftersom dessa mera sentida politiska preferenser givetvis kan vara en effekt av det sätt som tjänstemännen hade kontextualiserat vindkraften på redan tidigare i policyprocessen.
Som jag tolkar fallet Falkenberg har inte tjänstemännen, genom sitt sätt att bidra i maktens tredje dimension, gett upphov till politikernas preferenser för vindkraft, utan har dessa föregått tjänstemännens kon-textualisering av vindkraftfrågan. De satsningar som föregick energi-planen, i kombination med intervjuutsagor, tyder sammantaget på att det redan då den första energiplanen utarbetades fanns en preferens för förnybar energi och vindkraft bland ledande politiker. Samma evidens talar för att energifrågan redan hade konstruerats som ett miljöproblem och att förnybara energislag, däribland vindkraften, redan ansågs vara lösningen på detta problem.
I Halmstad inleddes policyprocessen för vindkraft med energiplan 1991 och de två vindkraftmotionerna: i dessa delprocesser varken kon-struerades ett problem som vindkraften kunde lösa eller framställdes vindkraften som ett bra policyalternativ. Det är i fallet Halmstad aningen svårare att avgöra vad som kommer först, politikernas prefe-renser eller tjänstemännens kontextualisering av vindkraften, av det skäl att det saknas dokument som föregår dessa delprocesser i vilka politikernas preferenser gällande vindkraften kommer till tydligt ut-tryck. Energiplan 1991 föregicks som sagt av en värme- respektive en oljereduktionsplan som fokuserade på fjärrvärmen som lösning. Pla-nerna i sig påvisar dock inte i sig hur ledande politiker vid denna tid såg på vindkraften eftersom satsningar på fjärrvärme inte utesluter satsningar på vindkraft. Men varken i värmeplanen eller i oljereduk-tionsplanen konstruerades energifrågan som ett miljöproblem. De mål som framhölls i dessa planer handlade främst om att minska oljebero-endet av ekonomiska skäl och om att säkra energitillförseln.447 Planerna avslöjar lite om politikernas inställning till vindkraften men talar å andra sidan för att det energipolitiska problem som konstruerades i
447 Halmstads kommun, ”Värmeplan för centralorten”, KF § 200/1979; ”Plan för minskad oljeanvändning 1980-1990”, KF § 118/1982.
188
energiplan 1991 svarade mot en problemuppfattning KF redan hade ställt sig bakom.
De första gångerna politikerna uttryckligen tar ställning i vindkraft-frågan är i det fortsatta arbetet med energiplanen och i processerna med vindkraftmotionerna. Den första motionen beslutade KF anses besvarad efter Energiverkets yttrande, moderater och socialdemokrater gjorde gemensam sak i ärendet.448 När KSAU behandlade den andra motionen argumenterade Socialdemokraternas KSO emot satsningen; han framförde bland annat att det vore ”mindre välbetänkt” av kommu-nen att satsa på ett vindkraftprojekt.449 När KSAU gav SBK i uppdrag att utarbeta ett supplement att komplettera energiplan 1991, i vilket alternativa energikällor skulle utredas, omnämnde KSAU inte vind-kraften som ett av de energislag SBK skulle uppmärksamma.450
Även om dokumenten inte är entydiga är intervjupersonerna å andra sidan mycket tydliga i sina svar. De menar alla att ledande politiker, särskilt från M och S, antingen var ointresserade eller avogt inställda till vindkraften redan på 1980-talet. Socialdemokraternas KSO 1985-1988 engagerade sig enligt egen uppgift över huvud taget inte i frå-gan.451 Folkpartiets KSO 1988-1991 menade att vindkraften under 1980-talet inte betraktades som ett alternativ för Halmstad och att partierna över blockgränserna var överens om detta:
Vindkraften var ingen stor fråga i Halmstad sa du, vad berodde det på? För oss i Halmstad var det utbyggnaden av fjärrvärmen. Den har byggts ut successivt och är ganska vältäckt i Halmstad får jag säga. Och det har ju gjort att vindkraften aldrig har varit den stora fråga i Halmstad som det har varit i andra kommuner.
448 KSAU § 991/1986; KS § 630/1986; KF § 411/1986.
449 KSAU § 530/1988.
450 KSAU § 226/1989; tjänsteskrivelse SBK Halmstad 90-08-17, ”Offertförfrågan ang komplettering av energiplan”, dnr 1987.895; personlig intervju Sven Palm-kvist, stadsbyggnadschef SBK, Halmstad.
189
Fanns det en samsyn om detta över blockgränserna också?
Ja det var aldrig någon stor strid om detta. Kanske litegrann som C och MP som ville köra på och bygga ut, men inte vi andra.452
En av motionärerna bakom de båda vindkraftmotionerna angav i inter-vju att det var ”ett kompakt motstånd” från S och M i vindkraftfrå-gan,453 en annan att vindkraften var en fråga man vid denna tid inte ens skulle prata om, om man kunde låta bli.454 Energiverksstyrelsens ordfö-rande menar också att det politiska intresset för vindkraft var svagt:
På dig låter det som om det inte fanns någon från politiskt håll som var intresserad av vindkraft på 1980-talet…
Nej så var det, alltså de två stora partierna har alltid varit S och M, och de, de hade definitivt inte något intresse av vindkraft. Utan det fanns lite bakomliggande påbuffande från C, men inte från de stora så att säga regeringsbärande partierna. Så har det varit länge, och därmed har det ju definitivt inte varit någon påtryckning från kommunråden eller KSO, ja inte under en 20-årsperiod på detta område.455
Också de tjänstemän som arbetade med delprocesser vilka utspelades under sent 1980-tal är eniga om att ledande politiker vid denna tid inte önskade se någon vindkraftutbyggnad i kommunen.456
Ledande politiker i Halmstad har heller inte agerat för en vindkraft-utbyggnad senare i policyprocessen. De två vindkraftmotionerna kom från minoritetspolitiker och i arbetet med ekohandlingsprogram 1996 ställde sig kommunens största partier, S och M, endast bakom målet att utarbeta planer för vindkraften och inte målet att bygga ut vindkraften i kommunen.457 Att ledande politiker agerat på detta sätt senare i
452 Personlig intervju Assar Persson (FP), KSO Halmstad.
453 Personlig intervju Bertil Nilsson (FP), fullmäktigeledamot, Halmstad.
454 Personlig intervju Ove Sjelvgren (V), fullmäktigeledamot, Halmstad.
455 Personlig intervju Göran Johansson (S), energiverksstyrelsens ordförande, Halmstad.
456 Personliga intervjuer Sven Palmkvist, stadsbyggnadschef SBK; Olle Olin, plan-arkitekt SBK; Sven-Erik Johansson, chefsingenjör Energiverket, alla Halmstad.
457 Stadskontoret Halmstad 96-11-08, ”Ekohandlingsprogram 1996, samman-ställning av inkomna svar”, dnr 96/SK0109.
190
cyprocessen kan bero på att den negativa kontextualisering av vindkraf-ten som förekom i policyprocessens inledning slog igenom bland le-dande politiker och påverkade deras preferenser i vindkraftfrågan, det vill säga tjänstemännens kontextualisering kan ha påverkat politikernas preferenser under senare delar av policyprocessen.
Även om dokumentationen är mindre avslöjande i Halmstad än i Falkenberg ger den vissa tecken på vad intervjusvaren entydigt visar: nämligen att kommunens ledande politiker inte hade någon preferens för vindkraft då policyprocessen inleddes, och inte har haft det senare heller. Resultatet verkar sammantaget vara att ledande politikers prefe-renser föregick tjänstemännens kontextualisering av vindkraftfrågan också i Halmstad.
Också i Falkenberg föregick av allt att döma politikernas preferenser för vindkraft tjänstemännens bidrag i maktens tredje dimension. Den övergripande slutsatsen givet ovanstående exempel och resonemang, är därför att det inte är tjänstemännen som genom sina bidrag i den tredje maktdimensionen har gett upphov till politikernas preferenser i vind-kraftfrågan. Den problemkonstruktion som tjänstemännen i de båda policyprocessernas inledning medverkade till verkar ha varit redan exi-sterande och inte något tjänstemännen skapade. Samma sak med synen på vindkraft som policyalternativ: det mesta talar för att ledande politi-ker i Falkenberg men inte Halmstad redan i policyprocessens inledning betraktade vindkraften som en god lösning. Politikernas inställning till vindkraften verkar alltså föregå tjänstemännens kontextualisering av densamma snarare än uppstå som ett resultat av den.