De studerade delprocesserna omfattar alltså tillfällen vid vilka politi-kerna reagerar på tjänstemännens underlag och förslag. Ibland reagerar de på helt färdiga förslag, oftast på arbete som är pågående. Genom detta ges politikerna möjligheten att formellt granska tjänstemännens underlag och förslag och kräva överarbetningar eller ändringar i dem. I detta avsnitt beskrivs vad som hänt i de olika delprocesserna då tjäns-temännens underlag och förslag har behandlats politiskt.
En genomgång av de studerade delprocesserna visar att politikerna vanligen väljer att godkänna tjänstemännens underlag och anta deras förslag utan att ställa några krav på ändringar, tillägg eller komma med
130
direktiv eller anvisningar för det fortsatta arbetet. Energiplan 2006 fungerar som exempel för denna slags delprocesser.
I inledningen av arbetet med denna plan tog utredningssekreteraren på Stadskontoret själv fram ett förslag till uppdragsbeskrivning. Denna angav vad utredningsarbetet skulle omfatta och planen därmed inne-hålla. KS antog förslaget utan kommentarer.298 Det förslag till plan som utredningssekreteraren därefter utarbetade skiljde sig i flera avseenden från kommunens gällande energiplan: det var till sitt ämne mera om-fattande än, och uppehöll sig i mindre utsträckning vid fjärrvärmen än den existerande planen. Med avseende på vindkraften förelåg en liten skillnad i det att förslaget angav som mål att Halmstads kommun skul-le ”aktivt verka för att vindkraftverk anläggs inom kommunen/regionen under perioden 2007/2010” och att Fastighetskontoret ansvarade för detta mål.299
Energiplaneförslaget presenterades för KS i november 2005. KS re-mitterade förslaget till berörda nämnder och styrelser men kommente-rade det inte i övrigt.300 Under remissrundan framkom heller ingenting som föranledde några förändringar i förslaget med avseende på vind-kraften.301 Den ansvarige utredningssekreteraren utarbetade därefter ett andra förslag till energiplan. KS godkände förslaget varpå fullmäktige i juni 2006 beslutade att anta det som energiplan.302
De underlag som utredningssekreteraren framställde behandlades som sagt av KS två gånger, däremellan av nio nämnder och styrelser samt slutligen av KF. Vad gäller vindkraften skedde inga förändringar som ett resultat av att dessa olika organ behandlade förslaget.
298 Tjänsteskrivelse Stadskontoret 03-09-10, ”Revidering av energi- och värmeplan för Halmstads kommun”, dnr KS2003/0504. Personliga intervjuer Peter Limme, utredningssekreterare Stadskontoret; Bengt Ekberg (S), KSO, båda Halmstad.
299 Stadskontoret Halmstad 05-11-28, ”Förslag till energistrategi för Halmstads kommun 2007-2010”, dnr KS2003/0504. I energiplanen från 2000 angavs som ett mål ”ökad satsning på sol- och vindkraft” och utpekades ingen förvaltning, nämnd eller styrelse som ansvarig för detta mål.
300 KS § 386/2005.
301 Stadskontoret Halmstad 06-04-12, ”Sammanställning av remissvar”, samtliga remissvar återfinns i akten med dnr KS2003/0504.
131
ningarna om vindkraften var identiska i det ursprungliga förslaget och den antagna planen. I detta, att tjänstemannaförslaget antogs som det presenterades och att inga ytterligare direktiv eller anvisningar tillkom underhand som arbetet pågick, avspeglar energiplaneprocessen det mönster som gäller för flertalet av de studerade delprocesserna.
Det har i fem delprocesser hänt att politikerna då de har behandlat tjänstemännens förslag har valt att antingen inte anta dem eller begära förändringar i dem: i Falkenberg då planarkitekterna på SBK år 1998 presenterade sin utbyggnadsstrategi; i Halmstad i arbetet med den första energiplanen, delöversiktsplanerna för vindkraft 2000 och 2009 samt i arbetet med kommunens första ekohandlingsprogram. Dessa processer beskrivs nedan.
Den utbyggnadsstrategi som två planarkitekter på SBK i Falkenberg tog fram år 1998 utarbetade de därför att det förelåg flera bygg-lovsansökningar att uppföra enskilda vindkraftverk i kommunen och därför att det i kommunen hade uppförts sju enskilda vindkraftverk med enbart bygglov som grund. Enligt SBK stred detta mot PBL som fordrade detaljplan i vindkraftärenden, dessutom ville planarkitekterna se en utbyggnad i grupper, inte med enskilda verk. I sin utbyggnads-strategi föreslog planarkitekterna att beslut skulle fattas om att den fortsatta utbyggnaden i kommunen skulle ske gruppvis och med detalj-plan.303 Förslaget till strategi presenterades för Socialdemokraternas KSO, tillika vice ordförande i byggnadsnämnden, som motsatte sig detsamma. Av detta skäl behandlades förslaget aldrig formellt i något politiskt organ och antogs inte strategin.304
Tjänstemännen stod dock på sig i frågan om detaljplan kontra bygg-lov. Kort efter det att utbyggnadsstrategin presenterats inkom nämligen en lantbrukare med en bygglovsansökan om att uppföra ett enskilt verk på sin gård Kärret. Tjänstemännen på SBK förordade att ansökan skul-le avslås på grund av detaljplaneringskravet.305 Socialdemokraternas
303 SBK Falkenberg 98-12-21, ”PM om utbyggnad av landbaserad vindkraft i Falkenbergs kommun”, inget diarienummer.
304 Personliga intervjuer Björn Lundberg och Johan Risholm, planarkitekter SBK; Hans-Inge Sjögren (S), KSO, alla Falkenberg.
132
kommunalråd, tillika vice ordförande i bygglovsnämnden, ville ändå godkänna ansökan:
Jag har stridit som fan för ett verk, och det blev utan detaljplan, i Långås, alltså Kärret. Då satt jag i bygglovsnämnden och då tog vi det utan detaljplan mot tjänstemännens starka tryck på detaljplan. Det gjorde vi med den utgångspunkten att där är det onödigt med detaljplan.
Tjänstemännens starka tryck säger du, vilka tjänstemän?
Det var SBK. De hade som mycket bestämd vilja att det skulle de-taljplaneras och det skulle vara i grupp. Så har de alltid tyckt. Men vi har sagt att det inte behöver vara detaljplan om det inte finns oli-ka motstående intressen, det är ju därför man gör detaljplaner.306
Tjänstemännen hänvisade både i utbyggnadsstrategin och i det specifi-ka ärendet uttryckligen till PBL men i båda dessa ärenden beslutade politikerna att gå emot tjänstemännens förslag. Det aktuella vindkraft-verket uppfördes under 1999 och utbyggnadsstrategin antogs först 2006 men då utan något absolut krav på detaljplanering.307
I arbetet med Halmstads första energiplan antog politikerna inte tjänstemännens ursprungliga förslag till plan. När detta förslag, som utarbetats av Energiverket och Ekonomikontoret, behandlades av KSAU beslutades att SBK skulle få i uppdrag att komplettera energi-planen med alternativa energikällor.308 KSAU ansåg att de kommunala energifrågorna behövde en bredare genomlysning än de hade fått i det första förslaget och att ansvaret för att ta fram förslaget borde ges till en förvaltning underställd KS.309 Utöver uppdraget att komplettera energiplanen med alternativa energikällor fick SBK inga direktiv:
306 Personlig intervju Hans-Inge Sjögren (S), KSO Falkenberg.
307 KF § 151/2006.
308 KSAU § 226/1989.
309 Personliga intervjuer Assar Persson (Fp), KSO; Jörgen Andersson (S), kom-munalråd; Sven Palmkvist, stadsbyggnadschef SBK, alla Halmstad.
133
När ni skulle ta fram supplementet, vad fanns det då för direktiv eller liknande från politiskt håll?
Det var alltså… vi hade på vårt bord att med vår begåvning så att säga göra den här och förankra den sedan i KSAU i första hand och sedan KS.
Ni hade fria händer? Ja.310
Det nya uppdraget omfattade inte att ytterligare belysa vindkraften utan främst sådana energikällor som kunde fungera som alternativ till olja i kommunens fjärrvärmesystem.311 Energiplan och supplement antogs efter en viss tidsutdräkt år 1991, utan att några förslag om vind-kraftutbyggnad förelåg.312
Också i arbetet med de två fördjupade översiktsplanerna för vindkraft i Halmstad tillkom direktiv då förslagen behandlades politiskt. När den första av dessa planer behandlades politiskt för första gången beslutade KSAU utan kommentarer att samråda planen.313 SBK utarbetade efter samrådet en utställningshandling som presenterades för KS.314 När KS behandlade denna handling beslutade man om återremiss och om spe-cifika direktiv för det fortsatta arbetet: utredningsområden för vind-kraftutbyggnad i kommunens norra delar skulle arbetas in i planen; utredningsområden skulle kunna exploateras också innan utbyggnads-områdena hade ianspråktagits; gruppstorlek och formation skulle inte regleras i översiktsplanen.315 Först då SBK överarbetat planförslaget enligt dessa punkter beslutade KS om utställning.316 De förändringar KS krävde innebar sammantaget att en mer omfattande och snabbare vindkraftutbyggnad skulle kunna åstadkommas än vad SBK:s förslag medgav.
310 Personlig intervju Sven Palmkvist, stadsbyggnadschef SBK, Halmstad.
311 KSAU § 226/1989; tjänsteskrivelse SBK Halmstad 90-08-17, ”Offertförfrågan ang komplettering av energiplan”, dnr 1987.895.
312 KSAU § 274/1991; KS § 172/1991; KF § 96/1991.
313 KSAU § 249/1998.
314 Mellan det att samråds- respektive utställningshandlingen presenterades hade Halmstad avskaffat sitt KSAU varför beslutet denna gång fattades av KS.
315 KS § 72/1999.
134
Även i arbetet med Halmstads andra översiktsplan för vindkraft skedde förändringar vid den politiska behandlingen av SBK:s förslag till plan, denna gång i samband med att förslaget till samrådshandling lades fram i kommunstyrelsens beredningsutskott (KSBU).317 SBK hade i sitt förslag undantagit kommunens så kallade stora opåverkade områden och inte utrett huruvida vindkraftverk kunde placeras inom dessa.318 De stora opåverkade områdena var enligt den för förslaget ansvariga planarkitekten skyddade från exploatering enligt miljöbal-ken.319 KSBU beslutade trots detta om återremiss för framtagande av förslag på vindkraftområden inom de stora opåverkade områdena.320
KSBU beslutade också att havet skulle undantas från utredningen men framförde i övrigt inga invändningar mot förslaget och med dessa två ändringar införda beslutade KSBU en månad senare att samråda för-slaget till översiktsplan.321
I ytterligare en process har det hänt att tjänstemännens förslag med avseende på vindkraften har förändrats vid den formella politiska be-handlingen av förslagen. Det gäller som sagt processen som ledde fram till Halmstad kommuns första ekohandlingsprogram. Det har beskri-vits tidigare att vindkraften inte omnämndes i det första utkastet till program. Vindkraften blev en del av programmet först efter att detta hade skickats på kommunintern remiss och därefter till fullmäktiges partigrupper, vilka ställde sig bakom att skrivningar om vindkraft borde vara en del av programmet.322
Gemensamt för de processer som diskuterats i detta avsnitt är att politikerna inte hade gett tjänstemännen några anvisningar i förhand
317 Under mitten av 2000-talet införde Halmstads kommun KSBU för att ersätta KSAU. KSBU var ett beredningsorgan för KS och hade till skillnad från gamla KSAU ingen formell beslutanderätt. Icke desto mindre beslutade KSBU i detta ärende om återremiss (§ 10/2008).
318 Stadskontoret Halmstad 08-01-07, ”Samrådshandling fördjupad översiktsplan för vindkraft”, dnr KS2007/0388.
319 Det framgår av samrådshandlingen daterad 08-01-07 och framfördes i person-lig intervju av Louise Heimler, planarkitekt Stadskontoret, Halmstad.
320 KSBU § 10/2008.
321 Stadskontoret Halmstad 08-01-22, ”Samrådshandling fördjupad översiktsplan för vindkraft”, dnr KS2007/0388; KSBU § 28/2008.
135
utan att deras direktiv fördes fram i efterhand, då politikerna behand-lade tjänstemännens underlag och skulle besluta om deras förslag. Det karaktäriserar också dessa processer att politikerna av något skäl inte i alla avseenden var nöjda med de förslag tjänstemännen presenterade. Noteras kan att politikerna i två av de nämnda processerna vände sig mot förslag vilka tjänstemännen förespråkade som en följd av lagstift-ning. Enligt SBK i Falkenberg var detaljplan ett oavvisligt krav i vind-kraftprojekt jämlikt PBL. De stora opåverkade områdena var enligt Stadskontoret i Halmstad fredade från exploateringsföretag jämlikt MB. I dessa delprocesser, precis som i de tre andra, anpassade tjänste-männen sina förslag till de direktiv politikerna beslutade om.