För att kartlägga policyprocesserna användes utöver arkivdokument också intervjuer. De två datakällorna har kompletterat varandra väl. Genom dokumentstudierna har vissa delar av processerna kunnat re-konstrueras, genom intervjuerna andra. Dokumenten innehåller detalj-uppgifter och förändras inte över tid. Förändras gör däremot männi-skor och deras minnen. Men intervjuer har varit nödvändiga som ett komplement till dokumenten. Samtliga intervjuer bygger på intervju-scheman som skapades med hjälp av arkivmaterialet. Detta tillväga-gångssätt fungerade mycket väl då aktörernas minnen med hjälp av hänvisningar till handlingarna kunde väckas till liv. Vid många inter-vjuer har jag direkt citerat ut dokument vilket gjort att intervjuperso-nerna kunnat dra sig till minnes även långt svunna händelser. Jag har också hanterat människors tendens att glömma och komma ihåg fel genom att i efterhand jämföra dokument och intervjusvar samt därefter göra uppföljningsintervjuer.
Urvalet av intervjupersoner har gjorts på flera olika sätt. Inledningsvis intervjuades de personer som verkade centrala givet arkivdokumenten. Sedan inkluderades också de personer som nämndes som viktiga i andra intervjuer. Jag har för varje mandatperiod åtminstone ett, ofta flera kommunalråd, företrädesvis kommunstyrelsens ordförande och något kommunalråd från oppositionen. Vidare har jag intervjuat de tjänstemän som angetts vara primärt ansvariga för beredningen av de ärenden som arkivsökningarna med mera ledde mig fram till. Slutligen har jag intervjuat politiker, tjänstemän samt i något fall externa aktörer som framhållits vara centrala av andra i de processer som har varit av intresse. Jag har alltså intervjuat de personer som de deltagande aktö-rerna själva har ansett varit de mest centrala i processerna och som verkade centrala givet arkivhandlingarna.149 Sammanlagt har 42
149 Det finns några undantag som beror på att vissa av de för undersökningen intressanta personerna helt enkelt inte lever längre. De personer jag har intervjuat återfinns i en bilaga till avhandlingen med namn och titel. Alla personer jag sam-talet med ingår dock inte i denna förteckning. Två personer är undantagna som givet dokumenten verkade intressanta att prata med men som i själva verket inte
vjuer genomförts med 30 olika personer under 2007 och 2008. Den första intervjun med varje person tog som regel 60-90 minuter att genomföra, medan uppföljningsintervjuerna varade mellan tio och 30 minuter.
De tjänstemän som har intervjuats återfinns i olika delar av den kommunala organisationen och har olika ansvarsområden. I båda kommunerna har jag pratat med planarkitekter på kommunernas Stadsbyggnadskontor, som i båda kommunerna är direkt underställt kommunstyrelsen. Jag har också samtalat med tjänstemän på kommu-nernas miljöförvaltningar, underställda miljönämnden, och energiför-valtning respektive energibolag, underställda kommunstyrelsen respek-tive energibolagets styrelse, samt med centralt placerade tjänstemän med utredningsuppgifter underställda kommunstyrelsen. Några av de intervjuade tjänstemännen är chefer, de flesta är det inte.
Också de politiker jag har intervjuat återfinns inom olika delar av den kommunala organisationen. Jag har som sagt pratat med kommunalråd ur majoritet och opposition och andra kommunstyrelseledamöter. Jag har därutöver pratat med politiker i miljönämnder och energibolagssty-relser. Antalet intervjuade politiker är färre än antalet intervjuade tjäns-temän vilket beror på att många av de intervjuade politikerna har suttit på flera olika stolar.
Flertalet intervjuer har gjorts ansikte mot ansikte men ett fåtal har gjorts över telefon. Jag upplever inte att detta har inneburit någon skillnad med avseende på svaren. Alla intervjupersoner har informerats om syftet med min undersökning och samtliga har gått med på att intervjun har spelats in och ingen har velat vara anonym.150 I flera fall har jag gjort uppföljande intervjuer. Samtliga intervjuer har bestått av ett antal inledande öppna frågor, ett antal specifika frågor baserade på dokumentstudien samt ett antal avslutande frågor som intervjun i sig gett upphov till. Jag har i samtliga intervjusituationer upplevt att den intervjuade har svarat öppet och ärligt på mina frågor.
var så pass inblandade i processerna att jag, eller de själva, ansåg att de kunde tillföra något.
150 Med det undantaget att jag en gång glömde att fråga intervjupersonen om det var okej att spela in intervjun och därför aldrig satte på bandspelaren.
62
Processbeskrivningar
Efter en första runda i arkiven och en första runda intervjuer samman-ställdes processbeskrivningar med utgångspunkt i det insamlade mate-rialet. Eftersom det på sina håll förelåg oklarheter och hål i materialet genomfördes en ny runda i arkiven och en runda uppföljningsintervju-er. Dessutom samlades under hela tiden in material i form av tidnings-urklipp, offentlig statistik och andra skrifter om kommunerna i form av tjänsteanteckningar som inte arkiverats, utvärderingar och forsknings-rapporter. Många av tjänstemännen har varit mycket givmilda och de-lat med sig av material de själva suttit på, material som i vissa fall inte återfinns i arkiven.
Det omfattande material som samlats in på detta sätt är av olika slag och de olika källorna kompletterar som sagt varandra väl. Övergripan-de har Övergripan-de olika sorternas material gett en mycket samstämmig bild av policyprocesserna. Vid några tillfällen har detta inte varit fallet och då har arkivmaterialet hållits för mera trovärdigt. Vad gäller de mest teore-tiskt mest relevanta frågorna om tjänstemännens inflytande är de svar som de olika intervjupersonerna avgett vid mycket få tillfällen icke överensstämmande med varandra. De tillfällen då de inte är det rör inte de för avhandlingen mest väsentliga frågorna.
Det slutgiltiga resultatet av datagenereringen är teoretiskt strukture-rade processbeskrivningar från respektive kommun om cirka 150-200 sidor. Dessa processbeskrivningar är rekonstruktioner av policyproces-serna, som kartlägger de olika delprocesser vilka sammantaget utgör policyprocesserna. Att skriva processbeskrivningar är i sig en analytisk verksamhet. Processbeskrivningarna har också fungerat som underlag för den övriga analys som genomförts vilket beskrivs vidare nedan. Processbeskrivningarna presenteras inte i sin helhet i avhandlingen men sammanfattningar av dem återfinns i nästa kapitel där de båda kommunernas vindkraftpolicies inledningsvis beskrivs och jämförs.
Jämförelser för att hitta mönster
De empiriska kapitlen består till stor del av jämförelser mellan delpro-cesser som utspelats i de båda kommunerna. Jämförelserna utgår från
det teoretiska ramverket i det att varje delprocess studeras i syfte att beskriva tjänstemännens potentiella inflytande, handlingsmönster re-spektive samspel med politikerna i den specifika delprocessen. Process-beskrivningarna används i sin tur för att se hur enskilda delprocesser hänger ihop och som stöd för att kunna tolka och resonera kring en-skilda delprocesser. I förekommande fall, där det är möjligt, jämförs delprocesser i de båda kommunerna som utspelats parallellt, det vill säga som försiggått vid ungefär samma tid och som har ungefär samma innehåll.
För att kunna beskriva tjänstemännens potentiella inflytande studeras deras bidrag till policyprocessen och de enskilda delprocesserna i mak-tens tre dimensioner. Också de betingelser under vilka tjänstemännen bidrar i maktens tre dimensioner beskrivs i de empiriska kapitlen. Fo-kus ligger särskilt på tjänstemännens handlingsutrymme, huruvida politikerna på något sätt begränsar deras handlingsutrymme. Process-beskrivningarna, dokument och intervjuer sammantagna, beskriver vem som har gjort vad och när i enskilda delprocesser vilket också redovisas i det fortsatta.
När det gäller maktens första dimension intar tjänstemännens be-slutsunderlag en central ställning eftersom de i hög grad kan antas påverka beslutsfattandet. Centrala frågor är hur de har utarbetats och av vem eller vilka. Maktens andra dimension studeras genom att försö-ka utröna hur policyprocessen och enskilda delprocesser kommer till stånd, det vill säga hur frågan hamnar på agendan och hur vem som tar initiativ till att policyprocessen sedan fortgår. Även avsaknaden av initi-ativ kommer att uppmärksammas eftersom sådana kan karaktäriseras som icke-beslut. Maktens tredje dimension studeras genom att tjäns-temännens kontextualisering av vindkraftfrågan i beslutsunderlag uppmärksammas med avseende på hur problem konstrueras och lös-ningar framställs. Det övergripande spörsmålet är huruvida och i så fall hur tjänstemännen medverkar till problemkonstruktioner och hur lös-ningar framställs, samt huruvida dessa har effekter på policyutfallet. I detta sistnämnda avseende finns få andra möjligheter än att med hjälp av kontrafaktiska resonemang försöka presentera trovärdiga tolkningar av policyprocesserna.
64
Beskrivningarna och jämförelserna fokuserar också på hur politiker och tjänstemän samspelar i olika delprocesser och i policyprocessen som helhet. Särskilt uppmärksammas alla instanser vid vilka de har varit oense och hur förekommande oenighet har lösts upp. Dessutom uppmärksammas de handlingsmönster tjänstemännen uppvisar i de olika delprocesserna. Dessa beskrivs med utgångspunkt i tjänstemän-nens egna beskrivningar men också genom att relatera deras handlingar till delprocesser som redan utspelats.
En fråga som inte kan besvaras på annat sätt än genom kontrafaktis-ka resonemang, är den om vilkontrafaktis-ka effekter tjänstemännens bidrag och handlingsmönster leder till. I den empiriska redovisningen uppmärk-sammas, och i slutkapitlet diskuteras, huruvida policyprocesserna i de båda kommunerna hade kunnat få andra utfall än de som de facto har uppstått i avsaknad av tjänstemännens bidrag eller om tjänstemännen agerat på något annat sätt än de har gjort.
Analysen av det empiriska materialet består av jämförelser i flera steg. Genom jämförelser mellan fallen i fallen, vilka går ut på att systema-tiskt ställa samma frågor till de olika delprocesserna, kan variation upp-täckas med avseende på hur tjänstemännens inflytande utövas och re-gleras i olika delprocesser. Därigenom kan jämförelserna också leda till att mönster kan avtäckas vilka går igenom flera fall i fallen, det vill säga förekommer i flera delprocesser.151 Jämförelser gör det möjligt att nå fram till resultat och slutsatser som är mer generella än det enskilda fallet ger fog för att påstå. Därmed inte sagt att de mönster som upp-täcks i sig är generaliserbara. Jämförelser görs också i ett andra steg mellan mina resultat och slutsatser och andra forskares dito. Också dessa jämförelser gör det möjligt att dra mer robusta slutsatser om de fenomen som studeras, att generera mer generella påståenden om tjäns-temäns roller och inflytande än min specifika studie ger vid handen.152
Jämförelserna inom och mellan fallen görs kontinuerligt i de empi-riska kapitlen, där en rad olika mönster sålunda presenteras som gäller för de studerade fallen. Ibland finns det ett överordnat mönster som gäller för samtliga delprocesser. Ibland är det så att det finns flera olika
151 George & Bennett 2005:66ff.
mönster vad gäller tjänstemännens sätt att agera och påverka i de stu-derade policyprocesserna. Dessa mönster redovisas och kontrasteras mot varandra i syfte att försöka förstå vad skillnaderna beror på. I det avslutande kapitlet diskuteras därutöver de likheter och skillnader som finns mellan de mönster som upptäckts i avhandlingen, och de mönster andra forskare har upptäckt. Där resoneras också omkring hur man kan förstå de mönster som har upptäckts i det studerade materialet.
I nästa kapitel presenteras de rekonstruerade policyprocesserna i form av kortfattade processbeskrivningar som åskådliggör de båda kommu-nernas vindkraftpolicies. Jag gör där en sammanfattning av vad som hänt i vindkraftfrågan i kommunerna under 20-25 år samt presenterar en inledande jämförelse av de två kommunernas policyprocesser.
67