Maktens första dimension handlar om att påverka beslut. Aktörer kan ha inflytande som en effekt av att de verkar för, eller emot, vissa beslut. Beslut är också centrala delar av policyprocesser i det att policy består av beslut och handlingar. Det är tjänstemännens beslutsunderlag och deras förslag till beslut som står i centrum i detta avsnitt. Tjänstemän har potentiellt inflytande i maktens första dimension i den utsträckning de bidrar till beslutsfattandet i policyprocesserna genom att bereda besluten. Beredningsansvaret i svenska kommuner tillkommer som regel förvaltningen varför resultatet att tjänstemännen i de båda kom-munerna har potentiell makt i den första dimensionen är föga överras-kande. Att så är fallet konstateras redan inledningsvis i detta avsnitt varpå resten av texten ägnas åt att jämföra hur tjänstemännen i de båda kommunerna bidrar till policyprocessen i maktens första dimension. Som förväntat har tjänstemännen i båda kommunerna ansvarat för beredningsarbetet i de processer som har studerats. I detta ansvar har ingått ta fram beslutsunderlag och att presentera förslag till beslut. Ett citat från en KSO i Halmstad sammanfattar vad alla intervjupersoner är ense om, att tjänstemännen bereder ärenden, planer och program utan närmare politisk inblandning. Den fråga som ställdes gällde en översiktsplan och vilket ansvar som lämnades till tjänstemännen att bereda:
103
Alltså det var med den planen som alla andra, vi lämnar all bered-ning till tjänstemännen.230
Tjänstemännen i de två kommunerna har i sina beslutsunderlag avgett förslag till beslut som är av relevans för kommunernas vindkraftpolici-es. Denna likhet och andra, samt skillnader mellan kommunerna, be-skrivs vidare nedan med hjälp av olika parallella delprocesser.
Redan i policyprocessens inledning, vilket framgått ovan, förordade och föreslog tjänstemän i Falkenberg en storskalig vindkraftutbyggnad i egen regi i sina underlag. Ett exempel utgör det yttrande som energi-verkschefen författade som ett svar på Utvecklingsfondens brev i mit-ten av 1980-talet. Energiverkschefen argumenterade i sitt yttrande för att vindkraftverk skulle uppföras i kommunen, både på land och till havs.231 Detta trots att Utvecklingsfonden i sitt brev framförde vissa varningar och angav att projektet ”befinner sig i sin linda [och] har något av pionjäranda över sig” varför mottagaren uppmanades att ta sig ”en ordentlig funderare”.232 Projektet handlade som sagt om en proto-typ till ett vindkraftverk, som aldrig hade uppförts i full skala.
I en samtida process i Halmstad förordade kommunens Energiverk i sitt yttrande med anledning av den första vindkraftmotionen att kom-munen inte borde engagera sig i någon vindkraftsatsning.233 Inte heller då Energiverket i Halmstad tog fram ett förslag till kommunens första energiplan föreslogs någon vindkraftsatsning eller presenterades i be-slutsunderlaget några argument som kunde motivera en sådan sats-ning.234 Då Energiverket i Falkenberg tog fram ett förslag till kommu-nens första energiplan argumenterade man för och föreslog man en storskalig vindkraftutbyggnad i kommunal regi som skulle påbörjas
230 Personlig intervju Bengt Ekberg (S), KSO Halmstad.
231 Tjänsteskrivelse Falkenbergs Energiverk 86-04-02, dnr 263/86.
232 Utvecklingsfondens brev 86-02-04 ”Vindenergiprojekt”, dnr 263/86.
233 Energiverket Halmstad 86-10-09, ”Yttrande över motion om kommunalt för-sök med vindenergi”, dnr 1986.538.
234 Energiverket Halmstad, ”Förslag till energiplan för Halmstads kommun 1986”, dnr 1987.895.
104
omgående.235 Denna skillnad: att tjänstemän i Falkenberg i sina be-slutsunderlag förordar vindkraftutbyggnad och avger förslag i denna riktning och att deras motsvarigheter i Halmstad varken förordar eller avger förslag om vindkraftutbyggnad, går igenom i flertalet processer som är parallella i de båda kommunerna.
I mitten av 1990-talet utarbetade de två kommunerna exempelvis varsitt ekohandlingsprogram. I underlaget till Falkenbergs första eko-handlingsprogram från 1996 föreslog den handläggande tjänstemannen på miljöförvaltningen en storskalig vindkraftutbyggnad i kommunal regi.236 I den första versionen av underlaget till Halmstads ekohand-lingsprogram fanns inga förslag alls om vindkraftutbyggnad i kommu-nen. Ingen sådan satsning förordades heller i underlaget.237
Även i slutet av de studerade tidsperioderna återkommer denna skill-nad, vilket illustreras av de energiplaner som de båda kommunerna antog år 2000. Detta var respektive kommuns andra energiplan. I för-slaget till Falkenbergs andra energiplan förordade och föreslog den ansvarige tjänstemannen på Stadskontoret en kommunal vindkraftut-byggnad motsvarande 120 GWh/år.238 I förslaget från Stadskontoret i Halmstad förordades ingen vindkraftutbyggnad men föreslogs att en ökad satsning på vindkraft skulle ske, vars storlek inte specificerades. Det angavs heller inte heller hur denna ökade satsning skulle åstad-kommas eller vem som skulle ansvara för den.239
Halmstad antog ett nytt ekohandlingsprogram år 2003 och en ny energiplan år 2006. Inte heller i underlagen till dessa argumenterade tjänstemännen för eller föreslog de någon vindkraftutbyggnad i kom-munal regi. I det förstnämnda angavs att mängden vindkraftproducerad
235 Energiverket Falkenberg, ”Förslag till energiplan för Falkenbergs kommun 1986”, dnr 55-85.
236 Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Falkenberg, ”Förslag till miljö- och krets-loppsprogram, juni 95”, dnr 94-0566.
237 Stadskontoret Halmstad, ”Ekokommunen Halmstad, Handlingsprogram, arbetsmaterial 96-03-27”, dnr 96/SK0109.
238 Stadskontoret Falkenberg 99-08-30, ”Förslag till energiplan 2000-2005”, dnr 98-0226.
239 Stadskontoret Halmstad 99-02-04 ”Energiplan för Halmstads kommun 2000”, dnr SK97/105, KS2000/0330.
105
el i kommunen skulle öka till 15 GWh/år, vilket motsvarade elen från tre vindkraftverk, som enligt underlaget skulle uppföras av andra än kommunen.240 I förslaget till kommunens tredje energiplan angavs att kommunen skulle ”aktivt verka för” att vindkraftverk uppfördes i kom-munen eller regionen, främst genom att hjälpa intresserade aktörer att hitta lämplig mark.241
Tjänstemännen i båda kommunerna har varit aktiva i maktens första dimension i det att de utarbetat beslutsunderlag och avgett beslutsför-slag som rör vindkraften. Det finns skillnader mellan hur deras besluts-underlag och förslag utformas. Tjänstemännen i Falkenberg har regel-mässigt, i processer av olika slag och genom hela policyprocessen, för-ordat och avgett förslag om storskalig vindkraftutbyggnad i kommunal regi. Underlag av detta slag, som har möjliggjort en vindkraftutbyggnad i kommunen, har kommit från olika tjänstemän på olika förvaltningar i olika skeden av policyprocessen. Under policyprocessens inledande 15 år varken avgav tjänstemännen i Halmstad några förslag om vindkraft-utbyggnad eller förordade de sådana satsningar. Som längst i positiv inställning gick Energiverket i svaret på den andra vindkraftmotionen då man angav att en arbetsgrupp borde tillsättas att utreda huruvida kommunen skulle anskaffa ett vindkraftverk. Senare i processen, från och med energiplan 2000, har tjänstemännen i Halmstad avgett förslag om vindkraftutbyggnad. Beslutsunderlagen i denna med flera processer har omfattat förslag om en småskalig vindkraftutbyggnad i andras regi. Men inte heller i dessa senare delprocesser har tjänstemännen i Halm-stad förordat någon vindkraftutbyggnad, de argumenterade inte för förslagen som i stället stod för sig själva i underlagen.
Sammantaget har tjänstemännen i båda kommunerna bidragit till policyprocessen i maktens första dimension vilket ger dem potentiell makt över de politiska besluten i vindkraftfrågan. De har dock utfor-mat sina bidrag på olika sätt. Tjänstemännen i Falkenberg, till skillnad från de i Halmstad, har i maktens första dimension bidragit så att en
240 Stadskontoret Halmstad 03-01-13, ”Förslag till ekohandlingsprogram för Halmstads kommun perioden 2003-2006”, dnr KS2001/0172.
241 Stadskontoret Halmstad 05-11-28, ”Förslag till energistrategi för Halmstads kommun 2007-2010”, dnr KS2003/0504.
106
storskalig vindkraftutbyggnad i kommunen, i kommunal regi, har möj-liggjorts.