Under 1990-talets avslutande och 2000-talets inledande år fortsatte de båda kommunernas vindkraftpolicies att fortsätta på redan inslagen väg. De kommunala vindkraftprojekten i Falkenberg blev allt större och i program och planer argumenterades för en allt större utbyggnad i kommunen. I Halmstad verkade sagan nästan vara all. Kommunen har efter Elvira inte uppfört några fler vindkraftverk och Energiverket hade heller inga planer på att göra så. I Halmstads planer och program för eller om vindkraften varken förutspåddes eller förespråkades någon större vindkraftutbyggnad i kommunen, särskilt inte i kommunal regi.
Falkenberg 1999-2002
I slutet av 1990-talet påbörjade Falkenbergs kommun ett projekt som om det genomförs kommer att leda till att en av Sveriges största vind-kraftparker uppförs i havet utanför Falkenbergs stad. Projektet inleddes då företaget Agrivind 1997 ansökte om att få uppföra fem vindkraft-verk till havs strax norr om Falkenbergs stad. Ansökan avslogs men som ett resultat av densamma påbörjade SBK en lokaliseringsutredning
82
för vindkraft till havs. SBK föreslog i denna att havsområdet Skottare-vet skulle bli föremål för ytterligare studier. Området kunde enligt ut-redningen rymma 30 stycken vindkraftverk om 1,5 MW styck.
Samtidigt som SBK utredde möjligheterna att bygga vindkraft till havs började Energiverket arbeta med att byta ut de Zephyr- och Ves-tasverk som stod i Lövstaviken. Teknikutvecklingen hade varit snabb och Energiverket ville utnyttja det utmärkta vindläget till modernare och större verk. Skottarevsprojektet lades tillfälligt på is då projektet i Lövstaviken genomfördes först. Att byta ut verken i Lövstaviken tog avsevärt mycket längre tid än man föreställt sig på Energiverket. Arbe-tet pågick fram till 2007 då fem verk om 2,3 MW uppfördes på piren i Lövstaviken i Energiverkets regi.170
I början av 2000-talet fick Skottarevsprojektet sin fortsättning genom att kommunen tillsammans med Agrivind bildade bolaget Favonius. Syftet med bolaget var att realisera planerna på havsbaserad vindkraft i kommunen. Arbetet påbörjades under tidigt 2000-tal men processen för att uppföra verken pågår än idag. I jämförelse med Agrivinds ur-sprungliga ansökan om fem verk och i jämförelse med stadsbyggnads-kontorets förslag har Skottarevsprojektet under processens gång blivit allt större. År 2010 avslog miljööverdomstolen Favonius ansökan att bebygga Skottarevet men bolaget driver fortfarande projektet.
År 2000 antog Falkenberg också sin andra energiplan. Förslaget till energiplan utarbetades av kommunens agenda 21-samordnare. I planen angavs en rad mål vilka skulle uppnås senast år 2005, bland annat att den i kommunen producerade förnybara energin skulle öka med 52 procent, från 291 till 444 GWh. Ökad vindkraftproduktion inom kommunen skulle stå för 120 av dessa gigawattimmar och i alla de projekt som nämndes i planen var kommunen inblandad.
Halmstad 1999-2009
Halmstads kommun har som sagt inte uppfört några fler vindkraftverk efter Elvira. Under de sista år som fallstudien omfattar utarbetade
170 Hela denna delprocess ingår inte i det empiriska underlaget eftersom den stu-derade tidsperioden för Falkenbergs del bara sträcker sig till år 2002.
83
kommunen dock flera olika planer och program i vilka vindkraften var en del. År 2000 antog kommunen sin första delöversiktsplan för vind-kraft, i samband med att man utarbetade en ny översiktsplan för hela kommunen. Vindkraften var ingen stor eller viktig fråga i kommunens översiktsplanearbete men på grund av kommunens ekohandlingspro-gram och på grund av att det började komma in fler ansökningar till kommunen om lov att uppföra vindkraftverk blev den en del av arbetet. Syftet med översiktsplanen för vindkraft var primärt att ange riktlinjer för prövningen av bygglovsansökningar. I delöversiktsplanen angavs en rad principer för vindkraftutbyggnaden i kommunen, samt utpekades ett litet antal ganska små områden som varandes tänkbara för vind-kraftutbyggnad. Kommunens plan kritiserades av bland annat Länssty-relsen för att de utpekade områdena var för små och för få. Samman-lagt utpekades i den antagna översiktsplanen sex vindkraftområden som kunde rymma ett tjugotal vindkraftverk.
I slutet av 1990-talet utarbetade kommunen också en ny energiplan. Tyngdpunkten i planen låg på fjärrvärmen. Vindkraften omnämndes och om den sades bland annat att dess bidrag till kommunens energi-balans skulle förbli blygsamt också vid en storskalig utbyggnad. Visser-ligen angavs i planen som ett mål att en ökad satsning på vind- och solkraft skulle ske i kommunen men några konkreta åtgärder vidtogs aldrig för att realisera målet.
Under de övriga år som studerats fortsatte Halmstad att planera för vindkraft utan att agera för att uppföra några verk. År 2003 antog kommunens ett nytt ekohandlingsprogram som upprepade det mål som angivits i det förra programmet, att kommunen skulle medverka till att vindkraftverk uppfördes. I övrigt nämndes inte vindkraften i detta kommunens andra ekohandlingsprogram. År 2006 antog kom-munen en ny energiplan som också angav att komkom-munen skulle verka för att vindkraftverk anlades inom kommunen eller regionen. Slutligen antog kommunen år 2009 en ny översiktsplan för vindkraft vilken följ-de sin föregångare i spåren i följ-det att följ-den pekafölj-de ut ett relativt litet antal vindkraftområden som kunde härbärgera relativt få verk.
84
Två policyprocesser med liknande
innehåll men olika utfall
Policyprocesserna i Halmstad respektive Falkenberg är i många avse-enden parallella. I båda kommunerna hamnade vindkraften på den politiska dagordningen under 1980-talets andra hälft. Sedan dess har den varit mer eller mindre närvarande på kommunernas agendor under hela den studerade tidsperioden. Detta eftersom de båda kommunerna över åren och ungefär samtidigt har utarbetat planer och program med fokus på energi, miljö eller fysisk planering som behandlar vindkraften. Trots denna parallellitet har de båda kommunerna, i processer utsträck-ta över lång tid och uppdelade på en mängd delprocesser, uutsträck-tarbeutsträck-tat olika policies för vindkraft.
De båda kommunernas policies för vindkraft är lika sett till innehåll, i det att de består av liknande delprocesser, men är olika sett till utfall. Kommunerna har fattat oliklydande beslut i sina planer och program samt agerat på olika sätt. Falkenberg har i en lång rad olika beslut un-derlättat vindkraftens utbyggnad, förespråkat en storskalig vindkraftut-byggnad både till land och till havs samt i egen regi och med egna me-del också genomfört en sådan utbyggnad. Halmstads vindkraftpolicy har i praktiken sett en småskalig vindkraftutbyggnad som tänkbar. Kommunen har förespråkat mindre parker att uppföras och finansieras av andra än kommunen själv. Med undantag för Elvira har Halmstads kommun inte uppfört några vindkraftverk och man har heller inte i sina beslut förespråkat någon större vindkraftutbyggnad i kommunen.
I nästa kapitel inleds den egentliga empiriredovisningen som sedan fortsätter i ytterligare två kapitel. Den ovanstående mycket kortfattade beskrivningen av de båda kommunernas vindkraftpolicies, deras paral-lellitet och skillnaderna mellan kommunerna, fungerar som en ut-gångspunkt för de diskussioner som följer.
85