Att integrera miljömässiga faktorer

5. ANALYS OCH DISKUSSION

5.1 Att integrera miljömässiga faktorer

Uppsatsens första frågeställning handlar om hur miljömässiga faktorer integreras i investeringsprocessen. Den här analysen utgår inledningsvis från investeringsprocessen, uttryckt i fyra faser: initieringsfasen, bedömningsfasen, beslutsfasen (Bower, 1970; Cooremans, 2012; Junnelius, 1974) samt realiseringsfasen (Cooremans, 2012; Junnelius, 1974). Investeringsprocessen indelad i dessa faser har vidare bekräftas i den empiriska undersökningen, på så sätt att samtliga företag beskrivit att investeringsprocessen inleds med någon form av initiering följt av bedömning, beslut och slutligen realisering. Dessa aktiviteter kan direkt kopplas till investeringsprocessens faser (Bower, 1970; Cooremans 2012; Junnelius, 1974). Vidare behöver större investeringar godkännas på högre hierarkiska nivåer i undersökta företag, vilket är i linje med vad Taggart (1987) framhåller som centralt i investeringsprocessen.

I tabell 5.1 nedan sammanfattas den del av den empiriska undersökningen som bidrar till att besvara studiens första frågeställning om hur miljömässiga faktorer integreras i investeringsprocessen. Tabellen är utgångspunkt för den första delen i studiens analys.

Tabell 5.1 - Sammanställning av empiriskt material

Företag Hur integreras miljömässiga faktorer i

investeringsprocessen? ^{När integreras miljömässiga}faktorer i investeringsprocessen? ^{Kriterier och/eller kravnivåer för}miljömässiga faktorer?

Aviator Kriterium för vilka investeringsförslag som

tas fram. ^{Initieringsfasen.} ^{-Miljökrav från flygplatser.}

Fogmaker Uppställning av investeringens konsekvenser.

Icke-finansiella faktorer tilldelas ett värde. Värdena summeras sedan till en totalpoäng. Styrgränser för vad som ska godkännas.

Bedömningsfasen. Bedömningsfasen. Bedömningsfasen.

- Totalpoängen måste vara positiv, annars ingen kravnivå för lägst accepterad totalpoäng.

- Projekt inom styrgränserna kan genomföras och projekt utanför styrgränserna bör inte

genomföras.

Nibe Checklista i investeringsbedömning för att analysera hur investeringar påverkar miljöaspekten.

Checklistan mynnar ut i en analys av miljömässigt strategisk överensstämmelse.

Bedömningsfasen.

- Lägre finansiell kravnivå i form av längre accepterad återbetalningstid för

miljöinvesteringar.

Scania Kriterium för vilka investeringsförslag som tas fram.

Miljöpåverkan ska specificeras i bedömningsunderlaget.

Initieringsfasen. Bedömningsfasen.

- Miljömässig strategi används som kriterium. - Investeringsförslag får inte leda till större negativ miljöpåverkan än i nuläget.

Schenker

Åkeri ^{Kriterium för vilka investeringsförslag som}tas fram. ^{Initieringsfasen.} ^{- Vara i linje med omställningsplanen (gå från}fordon drivna av fossila bränslen mot eldrivna fordon).

- Att minska koldioxidutsläppen med 70 % till 2030 när omställningsplanen omvärderas. Vattenfall Kriterium för vilka investeringsförslag som

tas fram.

Miljöpåverkan beskrivs med ord. Analys/bedömning av strategisk överensstämmelse.

Subjektiv sammanvägd bedömning.

Initieringsfasen. Bedömningsfasen.

Bedömningsfasen.

- Minst uppfylla ett av tre kriterier kopplade till miljömässiga strategier och mål (förut). - Miljömässig strategi används som kriterium (idag).

Kommentar: För Fogmaker avser ovanstående sammanfattning hur icke-finansiella faktorer generellt beaktas i investeringsprocessen. För Vattenfall inkluderas tidigare använda kriterier för miljömässiga investeringar i sammanfattningen.

Tabell 5.1 ovan visar att miljömässiga faktorer, utifrån studiens empiriska undersökning beaktas i både investeringsprocessens initierings- och bedömningsfas. Observationen står i kontrast till Albelda (2011), Atz et al. (2019), Bosch-Badia et al., (2020), Cubas-Díaz & Ángel Martínez Sedano (2018), Jassem, Azmi & Zakaria (2018), Nehler & Rasmussen (2016), Rasmussen (2014) och Pye & McKane (2000) som alla enbart redogör för hur miljömässiga faktorer kan beaktas i investeringsprocessens bedömningsfas. Diskussionen om hur miljömässiga faktorer integreras i investeringsprocessen kommer därför delas upp i hur miljömässiga faktorer integreras i initieringsfasen respektive hur miljömässiga faktorer

integreras i bedömningsfasen. Nämnvärt är att varken den empiriska undersökningen eller tidigare forskning berör hur miljömässiga faktorer integreras i investeringsprocessens sista faser - beslutsfasen och realiseringsfasen. Följaktligen kommer diskussionen om hur miljömässiga faktorer integreras i investeringsprocessen fortsättningsvis kretsa kring initierings- och bedömningsfasen. Avslutningsvis följer även en sammanfattning av de teman som identifierats för hur miljömässiga faktorer integreras i investeringsprocessen i sin helhet samt en diskussion om hur det skiljer sig mellan olika investeringskategorier.

5.1.1 Att integrera miljömässiga faktorer i initieringsfasen

I initieringsfasen beaktas miljöpåverkande dimensioner genom att miljöaspekten fungerar som en utgångspunkt för vilka investeringsförslag som tas fram. När miljömässiga faktorer beaktas i initieringsfasen fungerar dessa faktorer snarare som grundkriterier för vilka investeringar som överhuvudtaget är aktuella än som komplement till den finansiella investeringsbedömningen.

I Aviator är den miljömässiga utgångspunkten att vara i linje med de miljökrav som flygplatserna ställer. För både Scania och Vattenfall är den miljömässiga utgångspunkten att vara i linje med den miljömässiga strategin, det vill säga att leda omställningen till ett hållbart transportsystem respektive att möjliggöra ett fossilfritt liv inom en generation. Slutligen är den miljömässiga utgångspunkten för Schenker Åkeri att vara i linje med omställningsplanen, det vill säga att gå från fordon drivna med fossila bränslen till primärt eldrivna fordon. Schenker Åkeris omställningsplan härleds vidare från företagets strategier och mål kopplade till miljö. Med utgångspunkt i Schenker Åkeri, Scania och Vattenfall kan det följaktligen konstateras att miljömässig hänsyn integreras som grundkriterium i initieringsfasen genom aktuella miljömässiga strategier och mål.

Å andra sidan ligger Aviator ingalunda i linje med resonemanget att miljömässiga strategier och målsättningar är utgångspunkten för hur miljöhänsyn integreras i initieringsfasen för vilka investeringsförslag som tas fram. I initieringsfasen utgår Aviator istället direkt från de miljökrav som ställs från intressenter (flygplatser), vilka inte har någon koppling till Aviators egna miljömässiga strategier och målsättningar. Aviator behöver vara i linje med dessa miljökrav för att få operera sin verksamhet. Därför är det viktigt att Aviator stämmer av sina investeringsförslag mot miljökraven för att säkerställa att miljökraven efterlevs,

miljökraven ett kriterium för investeringsförslag i investeringsprocessen. Den avstämning mot miljökrav som Aviator gör i initieringsfasen kan liknas med den analys som Albelda (2011) framhåller, där investeringsförslag analyseras utifrån miljömässig lagstiftning. Flygplatsernas miljökrav är förvisso inte nödvändigtvis miljömässig lagstiftning, men de kan ändå likställas med lagstiftning eftersom miljökraven obestridligt behöver efterlevas av Aviator. Albeldas (2011) analys mot miljömässig lagstiftning är en del av investeringsbedömningen medan den avstämning som Aviator gör är en del av att ta fram investeringsförslag i investeringsprocessens första skede. Så till vida skiljer sig Aviators avstämning mot den som Albelda (2011) lyfter i sin studie.

5.1.2 Att integrera miljömässiga faktorer i bedömningsfasen

I bedömningsfasen integreras miljömässiga faktorer på tämligen olika sätt i de undersökta företagen. Det finns däremot vissa likheter i företagens tillvägagångssätt. I bedömningsfasen integreras miljömässiga faktorer genom kriterier eller styrgränser, att miljöpåverkan specificeras som del i beslutsunderlaget eller att miljömässiga strategier och mål ges ett tydligt utrymme i investeringsbedömningen. Gemensamt för samtliga företag är att miljöhänsyn har en central roll i bedömningsfasen, även om det skiljer sig hur miljömässiga faktorer integreras samt vilken funktion dessa har i bedömningsfasen.

Den empiriska undersökningen, vilken sammanfattats i tabell 5.1 i ovan visar att Nibe integrerar miljömässiga faktorer i bedömningen genom en checklista innehållande ett antal miljömässiga punkter. Checklistan mynnar i sin tur ut i en analys av investeringsförslagets bidrag till miljömässiga mål och strategier. Både i likhet med och till skillnad från Nibe gör Scania och Vattenfall en sammanställning av miljömässig påverkan, där Vattenfall också analyserar den miljömässiga påverkan utifrån miljömässiga strategier. Det som är gemensamt för dessa företags tillvägagångssätt är att investeringsförslags förväntade miljöpåverkan uppskattas ur ett helhetsperspektiv, där den förväntade miljöpåverkan i nästa steg analyseras och bedöms utifrån huruvida det är en påverkan som företaget kan acceptera eller inte. Med miljöpåverkan ur ett helhetsperspektiv menas att den totala miljöpåverkan i alla tänkbara faktorer uppskattas. Det kan exempelvis handla om att ett investeringsförslags mest påtagliga miljöpåverkan är minskade koldioxidutsläpp men att förslaget också innebär ny användning av giftiga kemikalier, vilket i sin tur ger upphov till ytterligare miljöpåverkan. Alla dessa effekter finns följaktligen med i uppskattningen av den totala miljöpåverkan.

Företagen har också gemensamt att den miljömässiga bedömningen utgår ifrån företagens respektive miljömässiga mål och strategier. Vattenfall gör det tämligen konkret där den miljömässiga bedömningen bygger på en direkt analys av den miljömässigt strategiska överensstämmelsen, det vill säga investeringsförslag analyseras utifrån hur väl de är i linje med miljömässiga strategier, där investeringsförslag som inte bidrar till att implementera miljömässiga strategier förkastas. För Vattenfall handlar det om att analysera investeringsförslag utifrån hur väl de bidrar till strategin om ett fossilfritt liv inom en generation samt hur väl investeringen är i linje med Vattenfalls portfolio 2030 och environmental action plan. På samma sätt finns miljömässigt strategisk hänsyn med i Nibes bedömning, där checklistan mynnar ut i en analys av strategisk överensstämmelse. Miljömässigt strategisk hänsyn finns också med i Scanias sammanställning av miljömässig påverkan som bygger på att redogöra för hur aktuell investering bidrar till implementeringen av Scanias miljömässiga strategier. Att integrera miljömässiga faktorer genom att analysera hur väl investeringsförslag stämmer överens med miljömässiga mål och strategier kan således identifieras som ett tema för hur miljömässiga faktorer integreras i investeringsbedömningen. Undantaget är Aviator och Schenker Åkeri som inte beaktar miljömässiga strategier vidare i investeringsbedömningen. Skillnader företagen emellan är å andra sidan hur den miljömässiga påverkan uppskattas och presenteras. Nibe både uppskattar och presenterar miljöpåverkan på ett strukturerat sätt i form av checklistan medan Scania och Vattenfall gör det mer flytande genom ord och med hänsyn till den unika situationen och det specifika investeringsförslaget.

Vad som också kan utläsas av den empiriska undersökningen för de företag som integrerar miljömässig hänsyn redan i initieringsfasen är att miljö senare i bedömningsfasen beaktas tämligen diffust eller inte alls. Aviator beaktar inte miljöaspekten och miljöfaktorer vidare efter den grundläggande avstämningen mot flygplatsers miljökrav. Schenker Åkeri integrerar inte heller miljömässiga faktorer vidare i investeringsbedömningen när investeringsförslagen tidigare utformats med hänsyn till omställningsplanen och de miljöaspekter som finns integrerade i den. Scania har däremot definierat miljö som en aspekt att samla underlag kring och ha med i bedömningen. Däremot finns det inga vidare riktlinjer för vad den miljömässiga bedömningen ska innehålla eller några konkreta kravnivåer för hur investeringar behöver prestera i miljömässiga faktorer för att bli godkända att genomföra. Precis som Scania integrerar Vattenfall även miljömässiga faktorer i investeringsbedömningen. Tidigare var det

det däremot inte lika tydligt specificerat hur miljömässiga faktorer ska integreras i bedömningen. Det rör sig snarare om en beskrivande analys av hur investeringsförslag påverkar miljömässiga faktorer, där analysen senare bedöms manuellt av beslutsfattare. Precis som Scania har Vattenfall inga riktlinjer för innehållet i den miljömässiga bedömningen eller några konkreta kravnivåer för miljömässiga faktorer, även om miljö är en uttalat viktig del i Vattenfalls investeringsbedömning.

Den empiriska undersökningen visar också att användningen av kriterier för miljömässiga faktorer i bedömningsfasen är återkommande tillvägagångssätt. Tillvägagångssättet har lyfts av flera företag i den empiriska undersökningen, där kriterierna tillsammans med finansiella kalkyler och kravnivåer fungerar som beslutsgränser. I Vattenfall var användningen av kriterier det första tillvägagångssättet för att integrera miljömässiga faktorer i investeringsbedömningen. På samma sätt beskriver Fogmakers operativa chef att Fogmaker som är i utvecklingsfasen av sin investeringshantering, specifikt med avseende på hur miljömässiga faktorer kan hanteras, att miljömässiga faktorer med fördel kan integreras i bedömningen och besluten genom att ha styrgränser som kompletterande beslutsregel. Utifrån Vattenfall och Fogmaker kan det här tolkas att användningen av miljömässiga faktorer som beslutskriterer är ett bra första steg till att integrera miljömässiga faktorer i bedömningen. Även den checklista som Nibe använder i sin bedömning kan likställas med kompletterande beslutskriterier. Varje punkt på checklistan fungerar som ett kriterium där investeringsförslag som inte uppfyller en eller flera punkter eller kriterier på ett tillfredsställande sätt antingen förkastas eller omarbetas. Användningen av kriterier för miljömässiga faktorer i investeringsbedömningen står i kontrast till vad som framhållits i tidigare forskning, där ingen författare berört tillvägagångssättet i sina respektive studier (Albelda, 2011; Atz et al., 2019; Bosch-Badia et al., 2020; Cubas-Díaz & Ángel Martínez Sedano 2018; Jassem, Azmi & Zakaria, 2018; Nehler & Rasmussen, 2016; Rasmussen, 2014; Pye & McKane, 2000).

Den empiriska undersökningen visar också att företag integrerar miljömässiga faktorer genom vad som kallas för miljöeffektivitet eller prestation i miljömässiga faktorer. Detta är gemensamt för hur tidigare forskning menar att miljömässiga faktorer integreras i investeringsbedömningen och bedömningsfasen. Någon form av mått på hur miljömässiga faktorer presterar i eller bidrar till miljömässiga dimensioner lyfts av flera författare till tidigare forskning (Bosch-Badia et al., 2020; Cubas-Díaz & Ángel Martínez Sedano, 2018;

Jassem, Azmi & Zakaria, 2018). Exempelvis kan de handla om hur ett investeringsförslags miljöpåverkan i form av minskade koldioxidutsläpp bidrar till företagets eller samhällets totala mål för minskade koldioxidutsläpp. Vad gäller mått på hur miljömässiga faktorer presterar i miljömässiga dimensioner menar Jassem, Azmi & Zakaria (2018) att miljöeffektivitet43enligt Müllers et al. (2015) definition är ett bra mått som kan användas för att utvärdera investeringsförslag. Både Bosch-Badia et al. (2020) och Cubas-Díaz & Ángel Martínez Sedano (2018) har också effektivitet i miljömässig påverkan, respektive mått på miljömässig prestation (RSPM) i sina vederbörande modeller. Empiriskt har specifika mått på miljöeffektivitet emellertid inte använts, däremot har tankesättet funnits med i tillvägagångssättet, på så sätt att investeringsförslagens prestation i miljömässiga faktorer integrerats i bedömningen. I Nibes fall har det integrerats i bedömningen genom punkter på en checklista och i Vattenfall och Scanias fall genom en beskrivande sammanställning av projektets förväntade miljömässiga påverkan. Vidare kan även Fogmakers poängsystem kopplas till resonemangen om att beakta miljöeffektivitet eller prestation i miljömässiga faktorer. Trots att Fogmakers poängsystem inte har använts för specifikt miljömässiga faktorer finns tankesättet med även där. Ett steg i poängsystemet handlar nämligen om att uppskatta investeringsförslagens prestation i de mjuka faktorerna, vilket skulle kunna vara miljömässiga faktorer.

5.1.3 Teman för att integrera miljömässiga faktorer i investeringsprocessen

För att sammanfatta diskussionen av hur miljömässiga faktorer integreras i investeringsprocessen har ett antal teman identifierats i den empiriska undersökningen. Temana är både kopplade till hur miljömässiga faktorer integreras i initieringsfasen och i bedömningsfasen. I nedanstående tabell illustreras en sammanfattning av den empiriska undersökningen, tabellens första kolumn är en sammanställning av den första och sista kolumnen i tabell 5.1. Tabell 5.2 nedan sammanfattar vidare vilket tema de olika tillvägagångssätten att integrera miljömässiga faktorer tillhör.

Tabell 5.2 - Empiriskt identifierade teman

Företag Hur integreras miljömässiga faktorer i

investeringsprocessen? ^{När integreras miljömässiga}faktorer i investeringsprocessen? ^Tema

Aviator Kriterium för vilka investeringsförslag som tas fram. Miljökrav från flygplatser används som kriterium.

Initieringsfasen. Kriterier. Lagkrav. Fogmaker Uppställning av investeringens

konsekvenser.

Icke-finansiella faktorer tilldelas ett värde. Värdena summeras sedan till en totalpoäng. Totalpoängen måste vara positiv.

Styrgränser för vad som ska godkännas.

Bedömningsfasen. Bedömningsfasen.

Bedömningsfasen.

Kvantifiering.

Kriterier. Nibe Checklista i investeringsbedömning för att

analysera hur investeringar påverkar miljöaspekten. Lägre kravnivå för miljöinvesteringar.

Checklistan mynnar ut i en analys av miljömässigt strategisk överensstämmelse.

Bedömningsfasen.

Kriterier.

Kongruens mot miljömässiga strategier och mål. Scania Kriterium för vilka investeringsförslag som

tas fram. Miljömässig strategi används som kriterium.

Miljöpåverkan ska specificeras i bedömningsunderlaget.

Initieringsfasen.

Bedömningsfasen.

Kriterier.

Kongruens mot miljömässiga strategier och mål.

Schenker

Åkeri ^{Kriterium för vilka investeringsförslag som}tas fram. Kriterium att vara i linje med omställningsplanen.

Initieringsfasen. Kriterier.

Vattenfall Kriterium för vilka investeringsförslag som tas fram. Tidigare användes tre kriterier kopplade till miljöpåverkan, idag används miljömässig strategi som kriterium. Miljöpåverkan beskrivs med ord. Analys/bedömning av strategisk överensstämmelse.

Subjektiv sammanvägd bedömning.

Initieringsfasen.

Bedömningsfasen.

Kriterier.

Kongruens mot miljömässiga strategier och mål.

Temana för att integrera miljömässiga faktorer är enligt tabell 5.2 ovan kvantifiering, kriterier, lagkrav och kongruens mot miljömässiga strategier och mål. Vidare är temana kriterier och kongruens mot miljömässiga strategier och mål gemensamma för både integrering i initieringsfasen och bedömningsfasen. Temana har också mer eller mindre koppling till tidigare forskning. I den här studien identifierades kongruens mot miljömässiga strategier och mål i den empiriska undersökningen. Däremot har strategiskt

överensstämmande i ett generellt investeringssammanhang lyfts i tidigare forskning av bland annat Boedeker, Hughes & Paulson Gjerde (2011), Chen (2008) och Cooremans (2011). Att applicera en strategisk analys i investeringsprocessen kan följaktligen härledas till tidigare forskning medan den specifikt miljömässigt strategiska analysen i investeringsprocessen kan härledas till studiens empiriskt undersökta företag.

Även temat om analys av lagkrav kan både hänföras till tidigare forskning (Albelda, 2011) och praktiken, genom företaget Aviator i studiens empiriska undersökning. Det finns vidare en skillnad i när analysen görs enligt Albelda (2011) och Aviator. Tidigare forskning i form av Albelda (2011) menar att analys mot lagstiftning görs i investeringsbedömningen, det vill säga bedömningsfasen medan vi konstaterar att inom Aviator görs den i initieringsfasen när investeringsförslag tas fram. Användningen av kriterier för att integrera miljömässiga faktorer i investeringsprocessen har däremot enbart utgångspunkt i den empiriska undersökningen. Tidigare forskning har inte berört möjligheten att beakta miljömässiga faktorer genom att sätta beslutsgränser för miljömässiga faktorer genom investeringsprocessen. Det sista temat i form av kvantifiering har tämligen liten empirisk relevans, eftersom det enbart är Fogmaker som tillämpar någon form av kvantifiering. Tilläggas bör också att Fogmaker inte kvantifierar miljömässiga faktorer utan icke-finansiella faktorer generellt. Medan kriterier är ett strikt empiriskt härlett tillvägagångssätt är kvantifiering i stort sett ett helt teoretiskt tillvägagångssätt härlett i tidigare forskning (Atz et al., 2019; Bosch-Badia et al., 2020; Nehler & Rasmussen, 2016; Rasmussen 2014; Pye & McKane, 2000).

Uppsatsens resultat påvisar, jämfört mot tidigare forskning (Albelda, 2011; Atz et al., 2019; Bosch-Badia et al., 2020; Cubas-Díaz & Ángel Martínez Sedano 2018; Jassem, Azmi & Zakaria, 2018; Nehler & Rasmussen, 2016; Rasmussen, 2014; Pye & McKane, 2000) att hänsyn till miljömässiga faktorer också tas i ett tidigare skede av investeringsprocessen, nämligen initieringsfasen. När miljömässiga faktorer beaktas i initieringsfasen handlar det om att den miljömässiga aspekten ligger till grund för vilka investeringsförslag som tas fram och behandlas vidare i investeringsprocessen (Aviator; Scania; Schenker Åkeri; Vattenfall). På så sätt ligger miljödimensionen till grund för vilka investeringsförslag som överhuvudtaget tas fram. Bara investeringsförslag som uppnår den miljömässiga utgångspunkten kommer vidare för analys och bedömning, som är nästa steg i investeringsprocessen (Bower, 1970; Junnelius,

Att den miljömässiga dimensionen kan komma till uttryck och beaktas så tidigt i investeringsprocessen är det ingen författare i tidigare forskning som berört. Fokus i tidigare forskning har istället varit på hur miljömässiga faktorer kan beaktas i investeringsbedömningen, vilken tillhör investeringsprocessens bedömningsfas (Bower, 1970; Junnelius 1974). Uppsatsens empiriska undersökning har vidare inte bara visat resultat att miljömässiga faktorer beaktas genom vilka investeringsförslag som tas fram i initieringsfasen. Den empiriska undersökningen visar också att miljömässiga faktorer beaktas i bedömningsfasen genom checklistor, sammanställning av miljömässig påverkan och analys av strategisk överensstämmelse (Nibe; Scania; Vattenfall), vilka senare finns med i det bedömningsunderlag som det slutliga investeringsbeslutet baseras på. I bedömningsfasen beaktas miljömässiga faktorer enligt tidigare forskning genom att antingen integreras i finansiella investeringskalkyler (Atz et al., 2019; Bosch-Badia et al., 2020; Nehler &

In document Hur integreras miljömässiga faktorer i investeringsprocessen? (Page 110-130)