Icke-finansiell (miljömässig) investeringsbedömning

Med icke-finansiell investeringsbedömning avses den del av den totala investeringsbedömningen som utgörs av aspekter som inte är av finansiell karaktär. Icke-finansiell investeringsbedömning kan följaktligen ses som ett komplement till den finansiella investeringsbedömningen.

3.7.1 Övriga bedömningsgrunder

Författare som Cubas-Díaz & Ángel Martínez Sedano (2018) lyfter i sin studie att miljö är en aspekt att beakta vid investeringsbeslut. Argumentet styrks av Bosch-Badia et al. (2020) som menar att investeringsprojekt med ett CSR-syfte, det vill säga exempelvis ett miljösyfte inte kan analyseras på samma sätt som andra investeringar utan behöver en annan specifik investeringsanalys. Argumentet bygger på tidigare nämnda tre saker som särskiljer sådana investeringar och analysen av de från “vanliga” investeringar. Eftersom sådana investeringar primärt har ett miljömässigt syfte bör fokus för utvärdering av dessa följaktligen inte vara att bedöma det monetära värdeskapandet (Bosch-Badia et al., 2020). Därför behöver andra bedömningsgrunder beaktas vid investeringsbedömningen av investeringar med miljömässiga faktorer.

För att lättare beakta miljömässiga faktorer i investeringsbedömningen har Rasmussen (2014) utformat ett ramverk för kategorisering och kvantifiering av investeringars “mervärden”, med avseende på effekter i form av exempelvis minskade utsläpp, minskat oljud, förbättrad produktkvalitet, förlängd livslängd av maskiner och bättre rykte. Mervärdena är således inte bara miljömässiga faktorer utan alla effekter av en investering som inte är kostnadsbesparing eller minskad elkonsumtion (Nehler & Rasmussen, 2016). Ramverket är illustrerat i en matris, figur 3.2 nedan:

Figur 3.2 - Rasmussens ramverk för kategorisering av mervärden

Ramverket används för att kategorisera dessa mervärden efter tid och kvantifierbarhet. Tiden uttrycks på en två-gradig skala med kort- respektive lång sikt och kvantifierbarhet är uppdelat i tre nivåer: låg-, medel- respektive hög kvantifierbarhet. Låg kvantifierbarhet innebär att det är svårt eller till och med omöjligt att kvantifiera mervärdet. Medel kvantifierbarhet innebär att det är möjligt att kvantifiera mervärdet även om det inte är helt utan svårighet och hög kvantifierbarhet innebär att det är lätt att kvantifiera mervärdet. Bland hög kvantifierbara mervärden finns bland annat ökad produktion, minskat materialbehov och kortare ledtider på kort sikt och förlängd livslängd av maskiner och minskat avfall på lång sikt. Bland låg kvantifierbara mervärden finns exempelvis minskat oljud, förbättrad luftkvalitet och bättre arbetsmiljö på kort sikt och bättre rykte, konkurrensfördelar och ökad moral bland personal på lång sikt. Mitt emellan med medel kvantifierbarhet finns mervärden som ökad produktkvalitet på kort sikt, minskade utsläpp på både kort- och lång sikt samt minskat avfall och bättre process kontroll på lång sikt (Nehler & Rasmussen, 2016; Rasmussen, 2014). Utöver att ramverket underlättar analysen, det vill säga investeringsbedömningen av i Rasmussens (2014) fall investeringar i energieffektivisering, ökar prioriteringen för sådana investeringar om kvantifierbara mervärden inkluderas i bedömningen. Rasmussen (2014) menar inte att mervärden med låg kvantifierbarhet berikar själva bedömningen, istället uttrycks dessa fungera som ett extra argument vid val mellan liknande investeringar i beslutsstadiet av investeringsprocessen. Ramverket är förvisso utformat för “energy efficiency investments” (Nehler & Rasmussen, 2016; Rasmussen, 2014; Rasmussen, 2017),

men det finns inget hinder för att modellen används på andra investeringar med någon form av mervärden utöver den finansiella delen.

Nehler & Rasmussen (2016) presenterar också exempel på hur nämnda mervärden kan mätas i monetära termer. Mervärdena kopplade till miljömässiga fördelar som minskade utsläpp, och minskat avfall kan enligt Nehler & Rasmussen (2016) värderas med priset för utsläppsrätter respektive minskade kostnaderna för avfallshantering. Även författare som Pye & McKane (2000) har explicit formulerat monetära mått på mervärden i sin studie, där mervärden preciserats i likhet med Nehler & Rasmussens (2016) definition av mervärden. Som ett exempel uttrycktes minskade utsläpp till följd av användning av dammuppsamlingspåsar och förlängd livslängd av dessa som den procentuella livsförlängningen av påsarna (10 %) multiplicerat med antalet påsar (16 896) samt kostnaden per påse (73.08 USD). Totalt innebar dammuppsamlingspåsarna ett monetärt värde på 123 500 USD. Pye & McKane (2000) beräknade sedan PB, NPV och IRR enligt traditionella investeringsmodeller, inklusive det monetära värdet av aktuella mervärden.

I likhet med Nehler & Rasmussen (2016) och Pye & McKane (2000) menar Atz, Van Holt, Douglas & Whelan (2019) att miljömässiga faktorer kan beaktas genom att värderas i monetära termer. För att beakta miljömässiga faktorer med deras finansiella värden utformade Atz et al. (2019) en fem-stegsmodell kallad Return on Sustainability Investment (ROSI). Modellen bygger på följande steg:

1. Identifiera företagets konkreta strategier och/eller ageranden inom miljö.

2. Identifiera potentiella fördelar av de miljömässiga strategierna och/eller agerandena, exempelvis ökad kundlojalitet, ökad försäljning och ökad effektivitet i produktion. 3. Kvantifiera fördelarna genom så kallade “mediating factors” (översatt till resulterande

faktorer).

4. Utför scenario- och känslighetsanalyser för att komma till rätta med en del av den osäkerhet som finns i uppskattningen av fördelar i steg två och kvantifiering av dessa i steg tre.

5. Beräkna fördelarnas monetära värden och sammanställ den miljömässiga strategins eller agerandets totala värde, inklusive miljömässiga konsekvenser.

Som exempel på modellens tillvägagångssätt kan steg ett vara att identifiera strategin att förbättra avfallshantering (1), vilket potentiellt leder till kostnadsbesparingar på grund av användning av återvunnet material och vatten (2). Kostnadsbesparingarnas resulterande

faktor kan i nästa steg leda till ökad effektivitet (3). Slutligen kan kostnadsbesparing från användning av återvunnet material värderas med prisskillnaden mellan användning av nytt kontra återvunnet material, plus potentiella besparingar från minskat bortskaffande. Med samma logik värderas kostnadsbesparing från användning av återvunnet vatten med prisskillnaden för användning av nytt kontra återvunnet vatten, plus potentiella besparingar för minskat bortskaffande (5). Modellen bygger följaktligen på att värdera miljömässiga faktorer utifrån deras uppskattade effekter på verksamheten och syftar till att bättre värdera miljömässiga faktorer (Atz et al., 2019).

Jassem, Azmi & Zakaria (2018) lyfter vidare Sustainability Balanced Scorecard (SBSC) som en vedertagen modell för effektiv utvärdering av investeringar, där miljömässiga, sociala och ekonomiska faktorer integreras. SBSC är en förlängning av det traditionella balanserade styrkortet (Balanced Scorecard, BSC), ursprungligen myntat av Kaplan & Norton (1996), där dimensionerna av hållbarhet antingen integreras i styrkortets befintliga perspektiv eller i ett nytt sparat perspektiv (Alewine & Stone, 2013). Jassem, Azmi & Zakaria (2018) presenterar miljöeffektivitet (eco-efficiency) som ett bra miljömått inom SBSC, eftersom måttet integrerar finansiell prestation med miljömässig påverkan (Müller, Holmes, Deurer & Clothier, 2015). Miljöeffektivitet är värdeskapandet per enhet miljöpåverkan och beräknas som den ekonomiska prestationen i relation till miljömässig påverkan (Müller et al., 2015), enligt formeln nedan:

Formel 3.2 - Miljöeffektivitet Miljöeffektivitet = ep / mp

Kommentar: ep = ekonomisk prestation, mp = miljömässig påverkan

Miljöeffektivitet kan vidare användas som ett verktyg vid beslutsfattande (Caiado et al., 2017) och för att utvärdera olika investeringsförslag (Jassem, Azmi & Zakaria, 2018).

Enligt Cubas-Díaz & Ángel Martínez Sedano (2018) kan andra bedömningsgrunder av miljömässiga faktorer i likhet med måttet miljöeffektivitet vara att mäta företagets prestationer inom miljö, genom den föreslagna tvådimensionella grafiska hållbarhetsanalysen. Analysen nämndes tidigare i avsnitt 1.1 Bakgrund och består av två mått: Relative Sustainable Performance Measure (RSPM) och Measure of

koldioxidutsläpp, vattenanvändning eller farligt avfall. Cubas-Díaz & Ángel Martínez Sedanos (2018) föreslagna tillvägagångssätt kommer fortsättningsvis benämnas som en modell. Det förstnämnda måttet (RSPM) visar hur väl företaget presterar inom miljö genom att företagets användning av den aktuella resursen, exempelvis koldioxidutsläpp jämförs mot marknadens. Det andra måttet (MC) visar företagets prestationer inom den aktuella resursen över tid genom att beakta negativa rörelser i RSPM. Modellen är primärt avsedd för att underlätta investeringsbeslut för investerare som vill beakta hela företagets agerande inom miljö, men den kan även användas av företagen själva vid beslutsfattande (Cubas-Díaz & Ángel Martínez Sedano, 2018).

Ovan nämnda tillvägagångssätt och bedömningsgrunder beaktar alla miljömässiga faktorer på ett icke-integrerat sätt. Bristen på tillvägagångssätt där finansiella och icke-finansiella aspekter integreras i investeringsbedömning har bland annat påtalats av författaren Chen (2008). Chen (2008) sammanfattar resultat från tidigare forskning och menar att det inte finns någon vedertagen metod för att integrera icke-finansiella faktorer vid investeringsbedömning. Däremot presenteras tre icke-finansiella aspekter som fördelaktigt att väga in i investeringsbedömningen, nämligen strategi, tillväxtpotential och konkurrensmöjligheter (Chen, 2008; Kaplan, 1986; Klammer, 1993; Myers, 1984; Shank & Govindarajan, 1992). På samma spår presenterar Boedeker, Hughes & Paulson Gjerde (2011) resultat från (Butler, Davies, Pike & Sharp, 1991) att när det rör sig om strategiska investeringar är strategisk riktning och förbättrade konkurrensmöjligheter viktigare än den finansiella utvärderingen i investeringsbedömningen. Vidare argumenterar Cooremans (2011) i likhet med Chen (2008) och Boedeker, Hughes & Paulson Gjerde (2011) också för vikten av att beakta strategi vid investeringsbedömning. Cooremans (2011) tillägger dessutom att den strategiska aspekten inte bara är avgörande för strategiska investeringar, som föregående författare menar (Boedeker, Hughes & Paulson Gjerde, 2011; Butler, Davies, Pike & Sharp, 1991). Strategi kan följaktligen konstateras som en väsentlig icke-finansiell aspekt att beakta vid investeringsbedömning. Cooremans (2011) slutsats är att strategi kan beaktas i investeringsbedömningen genom att fastställa och kommunicera investeringars påverkan på företagets konkurrensfördel ur ett värde-, kostnads- och riskperspektiv. Att ta hänsyn till strategi kan innebära att miljömässiga faktorer beaktas, förutsatt att företaget har ett uttalat miljömässigt ändamål i sin strategi. Det är däremot inte självklart att strategisk hänsyn innebär miljömässig hänsyn.

Albelda (2011) kom i sin studie fram till att miljömässig information i viss utsträckning inkluderades i investeringsbedömning. Mer specifikt visade studien att investeringsförslag analyserades utifrån miljömässig lagstiftning, för att säkerställa att de investeringsförslag som beslutas är i linje med antingen nuvarande eller kommande lagstiftning. Det bakomliggande motivet till att beakta miljömässiga lagar vid investeringsbedömningen var antingen att med sina investeringsprojekt gå utöver lagens krav eller att i förväg agera på kommande lagar. Slutligen berörde Albelda (2011) kopplingen mellan företags miljömässiga åtgärder och dess långsiktiga lönsamhet och överlevnad. Följaktligen kan miljömässiga investeringar även sägas vara ekonomiskt lönsamma.

Atz et al. (2019) menar att det är svårt, både för forskare och personer på företag att uppskatta avkastningen av en miljöinvestering. Det har också tidigare poängterats att det är svårt att uppskatta de positiva ekonomiska konsekvenserna av miljömässiga investeringar (Hales et al., 2016). Den finansiella investeringsbedömningen med investeringskalkyler är i sådana fall varken rättvisande eller tillräcklig. Att utvärdera en investerings lönsamhet med finansiella kalkyler baserade på förväntade framtida kassaflöden ger inte en korrekt bedömningsgrund när kassaflödena är av osäker och spekulativ karaktär. Detta illustrerar i sin tur behovet av övriga och mer korrekta bedömningsgrunder för investeringar med miljömässiga faktorer. 3.7.2 Integrera övriga bedömningsgrunder

Bosch-Badia et al. (2020) är ensamma om att presentera en investeringsmodell som integrerar finansiella- och miljömässiga faktorer. Bosch-Badia et al. (2020) redogör för en så kallad investeringsbedömnings-cirkel bestående av flera steg för hur en “vanlig” investering först analyseras, vilket ger upphov till en CSR-investering som sedan analyseras med hänsyn till miljö. Cirkeln ligger vidare till grund för den modell som senare presenteras. Det första steget i analysen är en kostnads- och nyttoanalys för att identifiera den “vanliga” investeringens positiva och negativa effekter på miljön och för företagets lönsamhet. För att överbrygga, kontrollera och/eller kompensera för de negativa effekterna initierar företaget en CSR-investering där värdeskapande för miljön genom att överbrygga, kontrollera och/eller kompensera för de negativa effekterna är huvudsyftet. Därefter utvärderas det ekonomiska värdeskapandet härlett av de positiva effekterna, effektiviteten i överbryggningen, kontrollen och/eller kompensationen för de negativa effekterna, den ekonomiska effektiviteten för intressenter och investeringens ekonomiska hållbarhet. Från cirkeln föreslår Bosch-Badia et

tar också hänsyn till processerna bakom att skapa investeringsprojekt som är i linje med företagets strategier, både generellt och inom CSR. I linje med cirkelns utgångspunkter analyserar vektorn hur väl investeringen kontrollerar det aktuella miljöproblemet, samtidigt som investeringens ekonomiska effektivitet för ägare och påverkan på företagets värde beaktas. Vektorn består därför av fyra mått varav ett är kopplat till miljömässiga aspekter, ett till sociala aspekter och två till de finansiella aspekterna, vilka i nästa steg sammanfattas i ett tämligen komplext matematiskt härlett mått.

I tabell 3.2 nedan finns ovanstående avsnitt sammanfattat efter syfte, metod och resultat från respektive författare.

Tabell 3.2 - Tidigare forskning om övriga bedömningsgrunder

Författare Syfte Metod Resultat

Albelda (2011) Att utforska hur olika

styrverktyg främjar styrning mot miljö.

Kvalitativ undersökning med

semistrukturerade intervjuer med chefer inom miljö- och ekonomifunktioner.

Finansiell information är nödvändigt underlag. Miljömässig information inkluderades till viss del i

investeringsbedömningen. Primärt analyserades investeringsförslag mot miljömässig lagstiftning.

Atz et al. (2019) Hjälpa forskare och företagsledare genom att utveckla ett tillvägagångssätt, inkluderat ramverk, verktyg, och konkreta exempel för hur miljömässiga faktorer kan värderas i monetära termer.

En integrerad litteraturstudie, följt av att tillvägagångssättets steg formuleras, slutligen testas

tillvägagångssättet/ramverket empiriskt på två industrier.

Miljömässiga faktorer kan beaktas genom att värderas i monetära termer. Faktorerna kan beaktas och värderas genom en fem-stegsmodell (ROSI). Modellen bygger på att värdera miljömässiga faktorer utifrån deras uppskattade effekter på företaget. Boedeker, Hughes &

Paulson Gjerde (2011)

-Granska vilka investeringskalkyler företag använder för beslutsfattande för att sedan beskriva ett strategisk tillvägagångssätt för att utvärdera investeringar där det är svårt att uppskatta positiva ekonomiska konsekvenser.

Strategisk riktning och

konkurrensmöjligheter är viktigare än ekonomisk lönsamhet för strategiska investeringar.

Bosch-Badia et al.

(2020) ^{Fylla forskningsgapet på}integrerade modeller, med avseende på ekonomiska- och miljömässiga aspekter för investeringsbedömning, genom att utforma en modell som integrerar analysen av ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer.

Fallstudie för att testa modellen som

utformats. ^{CSR-investeringar kan inte analyseras på}samma sätt som “vanliga” investeringar. Fokus för analysen bör inte vara på det monetära värdeskapandet, därför har en integrerad investeringsmodell i form av en CSR-vektor utformats. Vektorn består av fyra mått kopplade till ekonomisk lönsamhet och miljö.

Chen (2008) Fylla forskningsgapet på när finansiella investeringskalkyler är, och inte är lämpliga samt på tvärsnittsundersökningar som beaktar icke-finansiella mått.

Empiriskt undersöka olika investeringskalkyler genom en tvärsnittsenkät.

Finansiella aspekter är viktigare än

icke-finansiella vid investeringsbedömning. Strategi bör beaktas vid

Cooremans (2011) Granska existerande finansierings- och

beslutsfattande litteratur med avseende på påverkan från finansiella och strategiska faktorer på

investeringsbedömning. Fylla det teoretiska forskningsgapet genom att föreslå ett nytt ramverk för analys av investeringar i energieffektivisering.

Diskutera strategiska aspekter i investeringsbeslutsfattande.

Litteraturundersökning av flera teoretiska områden (energi litteratur, finansiell och strategisk påverkan på

investeringsbeslutsfattande,

investeringsbeslutsfattande och strategiska investeringar).

Strategi bör beaktas och är avgörande för samtliga investeringar vid

investeringsbedömning.

Cubas-Díaz & Ángel Martínez Sedano (2018)

Fylla forskningsgapet på hållbara prestationsmått samt att förse investerare med en enkel och grafisk analys.

Empiriskt testa föreslagna mått (RSPM

och MC). ^{Tvådimensionell hållbarhetsanalys}innehållande två mått (RSPM och MC).

Jassem, Azmi &

Zakaria (2018) ^{Undersöka den indirekta effekten}av kunskap om miljöeffektivitet och SBSC som påverkan på förhållandet mellan SBSC och dess påverkan på

beslutsfattandet för miljöinvesteringar.

Experimentell forskningsmetod. Miljöeffektivitet är ett bra mått inom SBSC. Måttet innehåller både ekonomisk prestation och miljömässig påverkan. Miljöeffektivitet kan användas för att utvärdera investeringsförslag.

Nehler & Rasmussen (2016) och

Rasmussen (2014)

Utforska om och hur företag beaktar energi-mervärden i investeringsprocessen. Utforska bakomliggande incitament och motiv till att genomföra investeringar i

energieffektivisering.

Kvalitativ metod med enkät och semi-strukturerade intervjuer med anställda i svenska industriföretag.

Ramverk för kategorisering av mervärden, där mervärdena graderas efter tidshorisont och kvantifierbarhet. Mervärdena kan värderas i monetära termer med exempelvis priset för utsläppsrätter eller minskade kostnader för avfallshantering. Pye & McKane

(2000)

Exemplifiera signifikanta mervärden hos

investeringsprojekt samt hur den finansiella fördelen med dessa kan presenteras för ledningen.

Presentation av fallstudier av investeringar med mervärden.

Mervärden kan kvantifieras och uttryckas i monetära termer. Därefter kan de

inkluderas i investeringskalkyler (PB, NPV, IRR) och följa respektives beslutsregel.

3.8 Modell

Nedan har referensramen sammanfattats i en modell över investeringsprocessen, dess faser och fasernas innehåll.

Ovanstående figur är en sammanfattning av den teoretiska referensramen i form av en modell för investeringsprocessens faser och aktiviteter. Eftersom uppsatsens fokus är på investeringsprocessen är även fokus i ovanstående modell på investeringsprocessen och dess faser. Modellens processtruktur utgår från teori i avsnitt 3.3 Investeringsprocessen och de gemensamma stegen för alla beskrivningar av investeringsprocessen, vilka är identifiering/initiering, analys/bedömning samt beslut (Bower, 1970; Cooremans, 2012; Junnelius, 1974), med tillägg för genomförandet (Cooremans, 2012; Junnelius, 1974). Vidare menar Cooremans (2012) att investeringar influeras av flera element: externa faktorer, interna faktorer och aktörer. Mer specifikt driver externa faktorer, interna faktorer och aktörer initieringen, därför illustreras dessa ovanför initieringsfasen. På samma sätt påverkar investeringstyp investeringsbedömningen (Alpenberg & Karlsson, 2005; Cooremans, 2012; Honko, 1971), följaktligen illustreras investeringstyp ovanför bedömningsfasen. I linje med Taggart (1987) illustreras investeringens storlek som påverkan på investeringsbeslutet. Mer specifikt påverkar investeringens storlek vart i organisationshierarkin investeringsbeslutet fattas.

Modellen illustrerar investeringsprocessens faser vågrätt med de riktningsbeskrivande symbolerna. Den första fasen, initieringsfasen består av flera delar, från att identifiera ett investeringsbehov till att ta fram olika investeringsförslag (Bower, 1970), vilket specificerats i rutan under fasens symbol, det vill säga rutan för fasens aktivitet. Nästa fas, bedömningsfasen, vilken är fokus i tidigare forskning kring investeringar har strukturerats och listas med grund i den litteraturgenomgång som gjorts och beskrivits i det här kapitlet. Det står det klart att bedömningsfasen består av både finansiella kalkyler och analyser, samt icke-finansiella analyser och bedömningsgrunder, både med fokus mot företagets miljöpåverkan och verksamheten generellt (Albelda, 2011; Atz et al., 2019; Boedeker, Hughes & Paulson Gjerde, 2011; Bosch-Badia et al., 2020; Butler, Davies, Pike & Sharp, 1991; Chen; 2008; Cooremans, 2011; Cubas-Díaz & Ángel Martínez Sedano 2018; Jassem, Azmi & Zakaria, 2018; Junnelius, 1974; Kaplan, 1986; Klammer, 1993; Myers, 1984; Nehler & Rasmussen, 2016; Pye & McKane, 2000; Shank & Govindarajan, 1992). Därför har dessa delar illustrerats som innehåll i bedömningsfasen. Bedömningsfasen i figur 3.3 ovan består följaktligen av en finansiell bedömning, en icke-finansiella bedömning samt en miljömässig bedömning. Till den finansiella bedömningen hör de finansiella kalkylerna med tillhörande kalkylränta och kravnivåer. Till den icke-finansiella bedömningen hör strategi,

Myers, 1984; Shank & Govindarajan, 1992). Till den miljömässiga bedömningen hör kvantifiering av miljömässiga faktorer, mått på miljömässiga prestationer, effektivitet i miljömässiga faktorer samt miljömässig lagstiftning (Albelda, 2011; Bosch-Badia et al., 2020; Cubas-Díaz & Ángel Martínez Sedano, 2018; Jassem, Azmi & Zakaria, 2018; Nehler & Rasmussen, 2016; Pye & McKane, 2000). Vidare har tillvägagångssättet för innehållet i bedömningsfasen specificerats i respektive ruta till höger om bedömningsfasens aktivitetsruta.

På samma sätt har beslutsfasens aktivitet och innehåll tydliggjorts under beslutsfasen i modellen ovan. Den sista fasen, realiseringsfasen är själva genomförandet av investeringen, följt av kontroll att den planerade resursinsatsen inte överskrids (Junnelius, 1974).

4. EMPIRI

I detta avsnitt presenteras studiens empiriska material. Avsnittet redogör för ett företag åt gången, där företagspresentationen inleds med en företagsbakgrund, inklusive en finansiell översikt. Den finansiella översikten är följaktligen en del av företagsbakgrunden med syfte att ge en bild av företagets finansiella prestationer de senaste fem åren. Vidare presenteras informationen om respektive företag i samma struktur som finns i den teoretiska referensramen samt i intervjuguiden. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av det empiriska bidraget från samtliga företag.