• No results found

3. TEORETISK REFERENSRAM

4.1 Aviator Airport Services

Aviator Airport Services är ett privatägt bolag med huvudkontor i Stockholm som ingår i en koncern med Avia Solutions Group. I den fortsatta beskrivningen förkortas företagets namn till Aviator. Koncernen Avia Solutions Group riktar sig främst mot flyg, företaget erbjuder bland annat utbildningar för piloter, tekniskt underhåll av flygplan samt försäljning av flygplansbränsle. Aviator har 626 anställda och finns på 17 olika flygplatser runt om i Norden, några av dessa är Malmö Airport, Landvetter i Göteborg, Arlanda i Stockholm samt Kastrup i Köpenhamn. Företaget arbetar främst med att checka in passagerare och på- och avlastning av bagage när flygplan anländer till eller ska avgå från terminalerna. Utöver detta har Aviator andra arbetsuppgifter runt omkring flyg, exempelvis spårning av väskor och bagage som försvunnit vid på- och avlastning. Vidare jobbar Aviator även med frakt av gods tillsammans med UPS och Fedex när fraktflyg anländer till terminalerna. Följande avsnitt bygger fortsättningsvis i första hand på information delgiven vid videointervju den 25 mars 2021 med Aviators stationschef i Malmö och videointervju den 22 april 2021 med Aviators ekonomichef i Sverige. I andra hand bygger avsnittet på information från Aviators hemsida, års- och hållbarhetsredovisningar.

4.1.1 Finansiell översikt

I tabell 4.1 nedan sammanfattas några nyckeltal för Aviator Airport Services de fem senaste åren.

Tabell 4.1 - Nyckeltal Aviator Airport Services Nyckeltal 2019 2018 2017 2016 Antal anställda (st) 626 626 568 541 Omsättning (Tkr) 370 261 271 754 365 824 303 340 Resultat (Tkr) -10 263 -10 311 4 074 -6 446 Vinstmarginal (%)1 -4,53% -5,04% 2,11% -4,18% Soliditet (%)2 8,3% 4,6% 10,2% 8,8% Skuldsättningsgrad (%)3 1103,2% 2057,7% 880,4% 1033,0% Kassaflöde (Tkr)4 702 -1 301 1 309 122

Räntabilitet (eget kapital) (%)5 -126,7% 203,6% 45,5% -98,8% Räntabilitet (totalt kapital) (%)6 -10,5% -9,4% 4,6% -8,7%

Investeringar (Tkr)7 12 756 20 091 17 989 5 071

Totalt Kapital (Tkr) 159 200 145 074 166 374 145 438

Kommentar: Information hämtad från årsredovisningar (Aviator Airport Services, 2016; 2017; 2018; 2019).

Tabell 4.1 visar att Aviator haft ett negativt resultat och svajande omsättning de senaste åren (Aviator, 2018; 2019). I Aviators årsredovisning beskrivs de negativa resultaten bero på tre kundkonkurser under 2018 samt rådande pandemis avsevärda påverkan. Rådande pandemi har resulterat i att verksamheten dragit ner med över 80% jämfört med föregående år under samma period. Den finansiella ställningen förväntas förbättras under kommande år, då Aviator blivit garanterad finansiellt stöd av koncernägaren och det har konstaterats att koncernen har tillräckligt med likviditet för fortsatt drift av verksamheten. Den negativa påverkan från rådande pandemi samt kundkonkurser återspeglas i nyckeltalen som visar negativ vinstmarginal och räntabilitet på totalt- samt eget kapitalt 2019 (Aviator, 2019). Vad gäller investeringar har Aviator nästan fyrdubblat sin satsning från 2016 till 2018, där satsningen 2019 återigen minskat, vilket kan bero på rådande pandemi samt kundkonkurser som drabbade företaget 2018 (Aviator, 2016; 2017; 2018; 2019).

7Investeringar är hämtat från kassaflöde från investeringsverksamheten i kassaflödesanalys från respektive årsredovisning.

6Räntabilitet på totalt kapital är beräknar som (resultat efter finansiella poster / totalt kapital) (Andersson & Funck, 2017).

5Räntabilitet på eget kapital är beräknat som (resultat efter finansiella poster / eget kapital) .

4Kassaflöde är hämtat från kassaflödesanalys i respektive årsredovisning.

3Skuldsättningsgrad är beräknad som (summa skulder / eget kapital) (Andersson & Funck, 2017).

2Soliditet är beräknad som (eget kapital / totalt kapital) (Andersson & Funck, 2017).

4.1.2 Miljö och investeringar

Under de senaste 20 åren har Aviator anpassat och utvecklat sin verksamhet och sina processer mot ett mer miljömässigt hållbart tillvägagångssätt. Stationschefen menar att det eftersträvas att investeringar ska vara så bra som möjligt ur ett miljöperspektiv men att det i praktiken kan vara svårt. Miljömässigt hållbara investeringar kan ibland bli på bekostnad av lönsamheten på så sätt att sådana satsningar i Aviators fall är dyrare i inköp. Vidare beskrivs detta ibland vara problematiskt vid bedömningen av kostnader för inköp av nya fordon då priser för el behöver vägas mot priser för diesel (Stationschef, 21 mars 2021). Stationschefen menar att Aviator främst väljer att investera i fordon som är eldrivna men även i fordon som är dieseldrivna, där dieseldrivna fordon går på HVO (Hydrerad Vegetabilisk Olja) som är ett mer miljövänligt dieselbränsle (Stationschef, 21 mars 2021). Målet för verksamheten är att kunna erbjuda helt gröna avgångar på alla flygplatser runt om i Sverige, dock är kostnaderna för att köpa eldrivna maskiner väldigt höga och därmed erbjuds detta för tillfället endast på flygplatsen i Stockholm och Göteborg. För att klara målet görs investeringsplaner för 5-10 år framåt, där det för varje anläggning på respektive flygplats finns en plan på när äldre utrustning ska bytas ut till mer miljövänliga alternativ. Kravet för nya fordon är att motorerna i den nya utrustningen minst uppfyller miljöklassen Euro 6. Dessa miljöklasser används för att ställa krav på fordons utsläpp. De anger högsta tillåtna utsläpp av en rad olika luftföroreningar för bilar, lastbilar och bussar.

Varje anläggning ska enligt stationschefen dessutom köpa in samma typ av utrustning så att utrustningen sedan kan förflyttas mellan anläggningarna runt om i Sverige. Vidare behöver flygplatser söka och rapportera sina miljöutsläpp, vilka bland annat beräknas med antal landningar, till Länsstyrelsen som ställer krav på flygplatser. Flygplatserna ställer i sin tur krav på sina andra aktörer, däribland Aviator. Målet med dessa rapporter och krav är att uttrycka en miljömedvetenhet vad gäller både utsläpp och arbetsmiljö för anställda i verksamheten. Stationschefen beskriver att ett exempel på en typ av återkommande investering som genomfördes redan 2007 för att förbättra arbetsmiljön för anställda är nya eldrivna bandlastare som köptes in för att underlätta vid förflyttning av väskor till- och från flygplanen (Stationschef, 21 mars 2021).

4.1.3 Investeringsprocessen

Stationschefen beskriver att investeringsprocessen i Aviators verksamhet börjar med en initieringsfas där stationschefen på den berörda anläggningen identifierar ett behov av ny utrustning (Stationschef, 21 mars 2021). Behovet beror ofta på att nya kunder ställer krav på att verksamhetens processer ska förbättras och effektiviseras. Investeringar som inte överstiger 100 000 kronor kan sedan genomföras direkt av stationschefen medan investeringar som överstiger 100 000 behöver lyftas högre upp till ledningsgruppen för godkännande. Stationschefen menar även att utrustning kan förflyttas mellan anläggningar vid behov, som alternativ till nyinvesteringar (Stationschef, 21 mars 2021). Om en anläggning har ett behov av någon utrustning som redan finns på en annan anläggning i Sverige, väljer man att undersöka om den aktuella utrustningen kan omfördelas innan beslut om investering fattas. När behov av ny utrustning identifieras i en anläggning behöver stationschefen i nästa steg meddela ekonomiavdelningen samt VD och diskutera behovet av en sådan investering samt efter godkännande även redogöra behovet för investeringskommittén som sitter i koncernstaben. Behovet beror ofta på, som tidigare nämnts, att nya kunder kräver effektivisering men det kan även bero på att gammal utrustning gått sönder eller behöver bytas ut. Investeringar kan också initieras av att flygplatsen behöver mer kapacitet på grund av mer trafik (Stationschef, 21 mars 2021).

Det är slutligen investeringskommittén som avgör om investeringen ska genomföras eller inte. Vid godkännande tilldelas förslaget i nästa steg en person från ekonomiavdelningen som blir den investeringsansvariga, vilken vidare undersöker marknadspriser för aktuell investering. Investeringsansvarig beslutar sedan hur mycket kapital som kan användas för realiseringen av investeringen (Stationschef, 21 mars 2021). Efter beslut från den investeringsansvariga behöver stationschefen ett ytterligare godkännande från investeringskommittén, ledningsgruppen samt VD. Utrustningen behöver även vara i linje med flygplatsens miljökrav.

4.1.4 Investeringskalkyler

Aviators finansiella kalkyl är en NPV-beräkning av aktuella investeringsförslag. Ekonomichefen beskriver att företaget delar in investeringar i två olika typer, nytillskott eller ersättningsinvesteringar. Vid kalkylering av investeringar som faller under kategorin nytillskott beräknas dessutom kostnaden för affären, det vill säga inköpspris med hänsyn till

parametern kontraktslängd. Kontraktslängd är den avtalade tid som utrustningen får användas på flygplatsen. Ekonomichefen beskriver följande som en viktig faktor:

“En investering kommer alltid ha längre livslängd än kontraktstiden, […] men alla våra investeringar baseras på en NPV-beräkning i grunden.” (Ekonomichef, 22 april 2021)

Vidare menar ekonomichefen att Aviator inte genomför några uppföljningar på sina investeringar:

“Vi följer inte riktigt upp våra investeringar för att den uppföljningen vi behöver finner man i resultatet. När investeringen görs, gör man en beräkning på avskrivningar och ränta, som är en del av prognosen som sedan ska stämma överens med det faktiska utfallet” (Ekonomichef, 22 april 2021)

4.1.5 Övriga bedömningsgrunder

Aviator baserar sina investeringar på en NPV-beräkning av investeringen samt affären vid beslut gällande nytillskott. Utöver detta menar ekonomichefen att det även finns andra aspekter som behöver identifieras och analyseras innan den finansiella delen av en investering beräknas. Den tidigare beskrivna investeringsprocess som presenterats i avsnitt 4.1.3 Investeringsprocessen redogör för tillvägagångssättet vid investeringsbeslut. Ekonomichefen menar att redan innan underlaget skickas till ekonomiavdelningen behöver det stämmas av med alla krav som finns på flygplatsen som avser använda investeringen.

“Redan innan ekonomiavdelningen får underlaget behöver stationschefen säkerställa att investeringen är godkänd för att tas in på flygplatsen och om den lever upp till miljökraven som finns från flygplatsen sida. ” (Ekonomichef, 22 april 2021)

Ekonomichefen beskriver att det därför är av ytterst vikt att analysera och gå igenom de miljökrav som finns på respektive flygplats innan underlag för förslaget skickas vidare till ekonomiavdelning och ledningen för beslut. Om en investering inte uppfyller de krav som finns på flygplatsen kommer flygplatsen inte tillåta användning av den utrustningen. Därmed

är det centralt att investeringen genomgår en utförlig analys av flygplatsens miljökrav innan investeringsförslaget presenteras för ekonomiavdelningen och ledningen.

4.1.6 Integrerad investeringsbedömning

Vid utformande av investeringsförslag används flygplatsernas miljökrav som en huvudsaklig utgångspunkt. Det miljömässiga kravet från intressenterna (flygplatserna) kan därmed ses som en miljömässig lagstiftning som Aviator behöver förhålla sig till vid utformande av investeringsförslag för investeringsbeslut. Dessa krav kan vidare ses som kriterier som behöver uppfyllas för att kunna genomföra en investering och styr därmed investeringsprocessen och investeringsbedömningen. Miljö är följaktligen en del av Aviators investeringsprocess på så sätt att det utgör grundförutsättningen för vilka investeringsförslag som överhuvudtaget tas fram. Däremot är det inte en aspekt som beaktas vid vidare bedömning och kalkylering. Aspekten behandlas snarare som kriterier från intressenter (Stationschef, 25 mars 2021; Ekonomichef, 22 april 2021).

4.2 Fogmaker

Fogmaker är ett privatägt aktiebolag positionerat i Växjö, Sverige. Fogmaker är ett tillverkningsföretag som producerar och säljer brandskyddssystem för primärt motorutrymmen, men även för andra slutna utrymmen. Företaget har 87 anställda och deras produkter finns i mer än 50 länder. Fogmaker utvecklar brandskyddssystem i flera segment: buss, lastbilar, jordbruk, grävmaskiner, skogsbruk, hamnmaskiner, flygplatser, motorsport och gruvor. Fogmakers brandskyddssystem släcker bränder med släckvätska och vattenånga som attackerar bränders tre element, värme, syre och bränsle (Fogmaker, u.å). Följande avsnitt bygger fortsättningsvis på extern information från Fogmakers hemsida, intern information i form av processkartor och rutiner, samt information delgiven vid videointervju med Fogmakers operativa chef och processutvecklare den 18 mars 2021 samt den 30 mars 2021. Den operativa chefen beskriver att roller är som en blandning av verksamhetschef, vice verkställande direktör och platschef. Den operativa chefen leder också ledningsgruppen och arbetar med strategiska och strukturella aspekter. Processutvecklaren beskriver att rollen som processutvecklare innefattar arbete med processkartläggning där processer, aktiviteter och rutiner ritas upp, framförallt i tjänsteleden men även i produktion. Processutvecklaren stödjer

även den operativa chefen i verksamhetsutveckling och arbetar med kvalitetsförbättring (Processutvecklare, 18 mars 2021).

4.2.1 Finansiell översikt

I tabell 4.2 nedan sammanfattas några nyckeltal för Fogmaker de fem senaste åren. Tabell 4.2 Nyckeltal Fogmaker

Nyckeltal 2019 2018 2017 2016 Antal anställda (st) 75 66 53 42 Omsättning (Tkr) 235 929 192 261 177 987 172 947 Resultat (Tkr) 8 987 7 634 14 631 16 659 Vinstmarginal (%)8 5,4% 5,6% 10,5% 16,4% Soliditet (%)9 52,4% 55,0% 58,6% 62,8% Skuldsättningsgrad (%)10 90,8% 81,8% 70,6% 59,2% Kassaflöde (Tkr)11 -3 076 - 34 287 21 097 -7 033

Räntabilitet (eget kapital) (%)12 10,9% 10,0% 18,6% 29,8% Räntabilitet (totalt kapital) (%)13 5,7% 5,5% 10,9% 18,7%

Investeringar (Tkr)14 17 092 16 707 18 322 7 654

Totalt Kapital (Tkr) 224 460 195 864 170 355 151 033

Kommentar: Information hämtad från årsredovisningar (Fogmaker, 2016; 2017; 2018; 2019; Infotorg 1).

Det är tydligt att Fogmaker de senaste åren befunnit sig i en kraftig omsättningstillväxt. Tillväxten har sannolikt resulterat i större resursbehov och kostnader, vilket kan utläsas av resultatraderna i tabell 4.2 (Fogmaker, 2016; 2017; 2018; 2019). Hur Covid-19 pandemin under 2020 påverkat Fogmakers resultaträkning är än okänt, då Fogmakers årsredovisning för räkenskapsåret 2020 i skrivande stund ännu inte publicerats. Tillväxtfasen framgår även av balansen, där det totala kapitalet ökat kraftigt för varje år de senaste fem åren, med undantag för 2020 där utvecklingen är okänd. Samtidigt har Fogmakers soliditet och skuldsättningsgrad

13Räntabilitet på totalt kapital är beräknar som (resultat efter finansiella poster / totalt kapital) (Andersson & Funck, 2017).

12Räntabilitet på eget kapital är beräknat som (resultat efter finansiella poster / eget kapital) (Andersson & Funck, 2017). Eget kapital är justerat för obeskattade reserver med skattesatsen 21,4 % (Skatteverket, u.å).

11Kassaflöde är hämtat från kassaflödesanalys i respektive årsredovisning.

10Skuldsättningsgrad är beräknad som (summa skulder / eget kapital) (Andersson & Funck, 2017). Eget kapital och skulder är justerade för obeskattade reserver med skattesatsen 21,4 % (Skatteverket, u.å).

9Soliditet är beräknad som (eget kapital / totalt kapital) (Andersson & Funck, 2017). Eget kapital är justerat för obeskattade reserver med skattesatsen 21,4 % (Skatteverket, u.å).

utvecklats i motsatt riktning, där eget kapital inte växt i samma takt som tillgångar och där skulder växt mer än eget kapital. Även avkastningsmåtten har utvecklats negativt med omsättningstillväxten. Vad gäller investeringar mer än dubblade Fogmaker sin satsning från 2016 till 2017, med något mindre satsningar 2018 och 2019 (Fogmaker, 2016; 2017; 2018; 2019).

4.2.2 Miljö och investeringar

En av Fogmakers huvudstrategier är att minska negativ miljöpåverkan genom att tillämpa ett livscykelperspektiv. Fogmaker är även ISO 14001 certifierade (Fogmaker, u.å; Operativ chef & Processutvecklare, 18 mars 2021). Fogmaker har miljömål kopplade till certifieringen, där fokus är på miljöaspekten avfall. För Fogmaker gäller målsättning avfall av aluminium eftersom många komponenter i Fogmakers produkt är gjorda av aluminium. Mer specifikt är målsättningen andelen skrotad aluminium i förhållande till andelen använd aluminium. Ytterligare ett miljömål är att hitta en ny släckvätska eftersom den befintliga släckvätskan innehåller så kallade fluor-kol-kedjor som är förbjudna i vissa delar av världen och håller på att bli det i fler länder. Att hitta en ny släckvätska är således både ett miljömål och ett lagkrav. Satsningen på den nya släckvätskan är följaktligen av tvingande karaktär (Operativ chef & Processutvecklare, 18 mars 2021). Den operativa chefen lyfter också den potentiellt stora ekonomiska aspekten av satsningen, om Fogmaker kan vara först ut på marknaden med en effektiv släckvätska utan fluor-kol-kedjor.

4.2.3 Investeringsprocessen

Generellt kan initieringsstadiet i Fogmakers investeringsprocess spåras tillbaka till vad som kallas för strategiska genomlysningar, vilka genomförs två gånger per år.

“Vi har strategiska genomlysningar av våra behov en gång i halvåret, som är väldigt riktade mot verksamhetsutveckling, alltså kapacitet, kvalitet förändringar. Har man ett behov där som innebär en investering så kommer man som processägare, det vill säga den som vill ha investeringen göra en liten grundberedning och presentera det inför ett beredningsråd, där man första gången börjar försöka kvantifiera det hela.” (Operativ chef, 18 mars 2021)

Genomlysningarna avser identifiera eventuella behov. När behov identifieras påbörjas en investeringssatsning, vilket Fogmaker brukar benämna som projekt. Processägaren, det vill

säga chefen eller ansvarig för den enhet investeringen berör, gör i nästa steg en så kallad grundberedning som presenteras för ett beredningsråd kallat beredningsgruppen. Grundberedningen är ett första försök att kvantifiera och sätta siffror på investeringsförslaget (Operativ chef, 18 mars 2021) i form av en konsekvens- och lönsamhetsanalys (Processutvecklare, 30 mars 2021).

“Grundberedningen innehåller en konsekvensanalys där vi tittar på olika aspekter som kan påverka, framförallt negativt så vi inte missar något. [...] Det ingår även en lönsamhetsanalys.” (Processutvecklare, 30 mars 2021)

Beredningen innehåller underlag för investeringsförslaget, inklusive uppställning av projektets uppskattade kostnader, en beräknad uppskattad återbetalningstid samt en analys av potentiella risker och möjligheter (Operativ chef, 18 mars 2021). Det finns två beredningsgrupper, en som avser produktsatsningar och en som avser processatsningar. Produktberedningsgruppen består av utvecklingschefen och projektledare för utvecklingsavdelningen. Processberedningsgruppen består av processutvecklare, det vill säga Processutvecklaren och kvalitetschefen (Processutvecklare, 18 mars 2021).

I nästa steg avslår eller godkänner beredningsgruppen förslaget. Om förslaget godkänns påbörjas utvecklingsprocessen, vilken i sig innehåller fyra faser: förstudie, utveckling, införande och uppföljning. Såhär beskriver Den operativa chefen steget efter grundberedningen:

“Då är det dags för förstudie, där görs i viss mån då eventuellt några provexperiment och så, men det som framförallt görs är en noggrannare kalkyl, med projektplan, resursplan, tidsplan, riskanalys och kalkyl.” (Operativ chef, 18 mars 2021)

Förstudien är följaktligen en vidare analys av projektet, inklusive projektplan, resursplan, tidsplan, riskanalys och eventuella experiment. Förstudien är en djupare analys med mer omfattande kalkyler över uppskattat resursbehov, tidsbehov och riskaspekter. Efter förstudien godkänns projektet ytterligare en gång av ledningsgruppen bestående av VD, operativ chef (Operativ chef), kvalitetschef, utvecklingschef, ekonomichef, marknadschef, produktägare,

utvecklingsstadiet. Det slutliga beslutet fattas även av ledningsgruppen där Fogmakers VD och ägare har sista ordet. Förutom i vissa fall, när det rör sig om mindre investeringar, med avseende på investeringens storlek i monetära termer är VD inte med i det slutliga beslutsfattandet. VD och ägare är i Fogmakers fall samma person. Fogmakers investeringsprocess skiljer på produkt- och processatsningar. Skillnaden är vilka aspekter som finns med i det slutliga investeringsunderlaget samt vilket råd grundberedningen presenteras för, det vill säga beredningsrådet för produkt eller beredningsrådet för process. I övrigt är Fogmakers investeringsprocess oföränderlig och oberoende av investeringstyp (Operativ chef, 18 mars 2021).

4.2.4 Investeringskalkyler

Kalkylen som Fogmaker använder vid investeringsbedömning bygger på att fastställa en återbetalningstid, det vill säga hur lång tid det tar för investeringen att generera tillräckligt mycket positiva kassaflöden för att täcka kostnaden för grundinvesteringen. Den operativa chefen beskriver att kalkyler för att beräkna återbetalningstid är enkla att förstå för samtliga i ledningsgruppen, vilket är en av anledningarna till att metoden tillämpas. Fogmaker benämner PB-kalkylen som en lönsamhetsanalys, vilken bygger på föregående konsekvensanalys. Konsekvensanalysen innebär att samtliga, för projektet relevanta faktorer identifieras och analyseras, där respektives påverkan preciseras. I nästa steg bygger konsekvensanalysen upp den så kallade projektkostnaden där Fogmaker både landar i den direkta kostnaden samt det antal timmar projektet förväntas kräva och vad det i sin tur innebär i kostnader. Projektkostnaden följer sedan med till lönsamhetsanalysen som är själva kalkylen (Operativ chef & Processutvecklare, 30 mars 2021). De delar som ska ingå in kalkylens kostnadsposter är interna kostnader för inköp, intern resursanvändning i form av personal och arbetstimmar, externa kostnader i form av exempelvis extern projektledning samt externa kostnader i form av grundinvesteringen och eventuellt tillhörande kostnader. Kalkylen ska även innehålla intäktsposter, det vill säga hur investeringen ska driva in pengar. Intäktsposterna beräknas som skillnaden mellan de positiva kassaflödena innan investeringen och vad de uppskattas vara efter investeringen (Operativa chef, 18 mars 2021). I kalkylen används också ett pålägg för önskad vinst, hanteringskostnader för produkten och andra eventuella kostnader som inte är direkt synliga. Hur stort pålägget ska vara är inte direkt specificerat (Operativa chef & Processutvecklare, 30 mars 2021). Processutvecklaren beskriver vidare att det är enklare att beräkna återbetalningstid för produktsatsningar än för processatsningar, eftersom det är svårt att uppskatta de positiva ekonomiska konsekvenserna

av processatsningar som avser förbättra resurser, genom att exempelvis göra en aktivitet snabbare.

Fogmaker använder inte någon kravnivå eller referensram för hur lång återbetalningstiden får vara. Den operativa chefen beskriver att det inte behövs, eftersom Fogmaker är ett företag med en god ekonomisk situation och en långsiktigt tänkande ägare. Ofta är återbetalningstiden väldigt kort, vilket innebär att det inte finns något behov av att sätta en kravnivå (Operativ chef, 18 mars 2021). Processutvecklaren lyfter en annan aspekt som finns med i kalkylerna, vilket är resurstillgång. Fogmaker har begränsade resurser, därför måste prioritering mellan resurserna beaktas (Processutvecklare, 18 mars 2021). Lönsamheten hos enskilda investeringsförslag bedöms utifrån en överblick över investeringsunderlaget, inklusive kostnads- och intäktsposter, återbetalningstid, projektplan, resursplan, tidsplan samt risk- och möjlighetsanalys (Operativ chef & Processutvecklare, 18 mars 2021). Kalkylränta eller att pengars värde förändras över tid beaktas inte i kalkylerna:

“Vi har inte med en kalkylränta alls i våra modeller. [...]. I Fogmakers kontext just nu så tror jag att det är helt okej. Det gör kanske kalkylerna lite lättare att förstå för alla som behöver förstå dem, som inte är vana. Det är också så att det är nästan inga räntor just nu, och en 100-lapp har i flera år nu varit värd 100 kronor. [...] Sen tror jag att det där är en risk för Fogmaker, vi behöver bli bättre och bättre och bättre på detta.” (Operativ chef, 18 mars 2021)

4.2.5 Övriga bedömningsgrunder

Utöver tidigare beskrivna kalkyl beaktar Fogmaker långsiktig strategi i sin investeringsbedömning. Nya satsningar ska främja visionen om tillväxt- och kundorientering. Ett annat viktigt mått som Fogmaker använder i investeringsbedömningen inför investeringsbeslut, framförallt vid val mellan olika investeringsförslag är time to market (TtM), det vill säga hur lång tid det tar innan projektet är aktivt i verksamheten. Den operativa chefen beskriver att TtM är viktigt eftersom Fogmaker till stor del är kundorderstyrda, där satsningar som antingen gynnar eller efterfrågas av kunder ska prioriteras. Till investeringsbedömningen hör också subjektiva bedömningar av vilken satsning som använder investerade resurser, i form av kapital och interna timmar bäst (Operativ chef, 18 mars 2021).

I investeringsbedömningen finns även ett konkurrens- och livscykelperspektiv, där livscykelperspektivet är avgränsat för kostnader.

“Vi kikar alltid på livscykeln som sådan, fast då i kostnadsperspektiv, totalkostnadsperspektiv.” (Operativ chef, 18 mars 2021)

Det rör sig följaktligen om ett totalkostnadsperspektiv för en satsnings totala livslängd (Operativ chef, 18 mars 2021). Konkurrensperspektivet framkommer framförallt i nya