6. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG FÖR VIDARE FORSKNING
6.3 Förslag för vidare forskning
Studiens resultat ger upphov till flera förslag för framtida forskning. Framtida forskning kan till att börja med ha större urval och företag från flera branscher, för ytterligare
generaliserbarhet. Trots att några specifika branschskillnader inte identifierats i denna räcker urvalet på sex företag inom tre branscher inte för att dra generaliserbara slutsatser. Ett större urval och breddning på undersökta branscher skulle således innebära större generaliserbarhet. Studiens möjlighet till tolkning och generaliserbarhet begränsas också av metodvalet, för vidareutveckling av frågeställningarna hur miljömässiga faktorer integreras och kvantifieras i investeringsprocessen finns därför utrymme att använda andra metoder och forskningsansatser, exempelvis kvantitativ metod eller abduktiv slutledning.
Framtida forskning kan vidare mer specifikt undersöka investeringsprocessen för miljömässiga investeringar samt om investeringsprocessen skiljer sig från investeringsprocessen för andra investeringstyper. Eftersom denna studie undersökt hur miljömässiga faktorer integreras och kvantifieras i investeringsprocessen generellt, kan framtida forskning således ha specifikt fokus på hur investeringsprocessen ser ut för miljöinvesteringar samt om investeringsprocessen skiljer sig för den investeringstypen. Sett till studiens slutsatser kan framtida forskning fortsatt fokusera på kvantifiering av miljömässiga faktorer. Enklare och rättvisare återspegling av hur miljömässiga faktorer kan kvantifieras skulle bidra med tydligare beskrivning av hur företag faktiskt kan kvantifiera mjuka värden i monetära termer och på så sätt ge en bättre grund för investeringsbedömningen i bedömningsfasen. Den empiriska undersökningen tyder på att vissa företag ser ett behov av att kvantifiera miljömässiga faktorer. Fortsatt forskning kan därför med fördel fokusera på att vidareutveckla tillvägagångssätt för kvantifiering av mjuka värden i investeringsprocessen.
REFERENSER
Albelda, E. (2011). The role of management accounting practices as facilitators of environmental management. Sustainability accounting, management and policy journal, 2(1), pp- 76-100.
Alewine, C. H., & Stone, N. D. (2013). How does environmental accounting information influence attention and investment?. International Journal of Accounting, 21(1), pp. 22-52. Alles, L., Jayathilaka, R., Kumari, N., Malalathunga, T., Obeyesekera, H., & Sharmila, S. (2020). An investigation of the usage of capital budgeting techniques by small and medium enterprises. Quality & quantity.
Alpenberg, J., & Karlsson, F. (2005). Investeringar i mindre och medelstora tillverkande företag: drivkrafter, struktur, process och beslut. (Lind Studies in economic and management, No. 82). Doktorsavhandling, Lund: Lunds universitet.
Alvesson,. M., & Sköldberg K. (2008). Tolkning och reflektion : vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Upplaga 2. Lund: Studentlitteratur AB.
Andersson, B. (2020). Investeringar och energianvändning - studier av industriföretagens initiering och bedömning av energiinvesteringar. Doktorsavhandling, BAS, Göteborg.
Andersson, G., & Funck, K. E. (2017). Ekonomistyrning Beslut och handling. Studentlitteratur.
Anthony, N. R., Govindarajan, V., Hartmann, H. G. F., Kraus, K., & Nilsson, G. (2014). Management Control Systems, European Edition. McGraw Hill Education.
Arwidi, O., & Yard, S. (1986). Kriterier för investeringsbedömning. Doxa AB, Lund.
Atz U., Van Holt, T., Douglas, E., & Whelan, T. (2019). The Return on Sustainability Investment (ROSI): Monetizing Financial Benefits of Sustainability Actions in Companies. Review of business, 39(2), pp. 1-31.
Berk, J., & DeMarzo, P. (2017). Corporate Finance, Global Edition. Pearson Education Limited.
Bierman, H., & Smidt, S. (1963). The capital budgeting decision. The Macmillan Company, New York.
Boedeker, R. R., Hughes, B. S., & Paulson Gjerde, A. K. (2011). Capital Investment Decisions: Moving Beyond Traditional Financial Models. The Journal of corporate accounting & finance, 22(3), pp. 53-61.
Bosch-Badia, M-T., Montllor-Serrats, J., & Tarrazon-Rodon, M-A. (2020). The Capital Budgeting of Corporate Social Responsibility. Sustainability, 12(9), p. 3542.
Bower, J. L. (1970). Managing the resource allocation process. Harvard Business School Press, Boston MA.
Brealey, R., Myers, S., & Allen, F. (2011). Principles of Corporate Finance. McGraw Hill Education.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder.Stockholm. Liber AB.
Buckley, A. (1998). International investment – Value creation and appraisal – a real option approach. Handelshögskolans Förlag, Copenhagen Business School Press, Köpenhamn. Butler, R., Davies, L., Pike, R., & Sharp, J. (1991). Strategic investment decision-making: Complexities, politics, and processes. Journal of Management Studies, 4(28), 395–415. Caiado, G. G. R., Dias, F de R., Mattos, V. L., Quelhas, G. L. O., & Filho, L. W. (2017). Towards sustainable development through the perspective of eco-efficiency - A systematic literature review. Journal of Cleaner Production, 165, pp. 890-904.
Chenhall, R. H. (2003). Management control systems design within its organizational context: findings from contingency-based research and directions for the future. Accounting, Organizations and Society, 28, pp. 127-168.
Cho, J., Trent, A. (2006). Validity in qualitative research revisited. Qualitative Research, 6(3), pp. 319- 340.
Cooremans, C. (2011). Make it strategic! Financial investment logic is not enough. Energy Efficiency 4(4), pp. 473-492.
Cooremans, C. (2012). Investment in energy efficiency: do the characteristics of investments matter? Energy efficiency, 5(4), pp. 497-518.
Crutzen, N., Zvezdov, D., & Schaltegger, S. (2017). Sustainability and management control. Exploring and theorizing control patterns in large European firms. Journal of Cleaner Production, 143, pp.1291-1301.
Cubas-Díaz, M., & Ángel Martínez Sedano, M. (2018). Measures for Sustainable Investment Decisions and Business Strategy - A Triple Bottom Line Approach. Business Strategy and the Environment, 27(1), pp. 16-38.
David, M,. & Sutton C. (2016). Samhällsvetenskaplig Metod. Upplaga 1. Studentlitteratur AB.
Day, G., & Moorman, C. (2010). Strategy from the Outside In: Profiting from Customer Value. McGraw Hill Education.
Deegan, C. (2014). Financial Accounting Theory. McGraw Hill Education.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 4:2 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Eccles, G. R., Ioannou, I., & Serafeim, G. (2014). The impact of corporate sustainability on organizational processes and performance. Management Science, 60(11), pp. 2835-2857. Eisenhardt, M, K. (1989). Building Theories from Case Study Research. Academy of Management Review, 14(4), pp. 532-550.
Elkington, J. (1997). Cannibals with Forks: The Tripple Bottom Line of 21St Century Business. Capstone Publishing.
Elkington, J. (1999). Cannibals with forks: The Triple Bottom Line of 21st century business. Capstone Publishing Ltd, United Kingdom.
Feilzer, M. Y. (2010). Doing mixed method research pragmatically: Implications for the rediscovery of pragmatism as a research paradigm. Journal of Mixed Methods Research, 4(1), pp. 6-16.
Frenckner, P. (1982). Kriterier vid bedömning av investeringar – en översikt och några kommentarer. The Finnish Journal of Business Economics, 21(4), pp. 339-351.
Gandemo, B. (1992). Capital investment behaviour, results from some Swedish studies, ur: Issues in empirical investment research av Hägg, I., & Segelod, E., Elsevier Science Publisher, pp. 39-59.
Globala Målen. (2020, 8 april). 7 Hållbar energi för alla. Hämtad från:
https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-7-hallbar-energi-alla/ (hämtad: 2021-02-01).
Graham, R. J., & Harvey, R. C. (2001). The theory and practice of corporate finance: evidence from the field. Journal of Financial Economics, 60 (2), pp. 187-243.
Guenther, E., Endrikat, J., Guenther, T. W. (2016). Environmental management control systems: a conceptualization and a review of the empirical evidence. Journal of Cleaner Production, 136, pp. 147-171.
Hales, J., Matsumura, M. E., Moser, V. D., & Payne, R. (2016). Becoming Sustainable: A Rational Decision Based on Sound Information and Effective Process? Journal of management accounting research, 28(2), pp. 13-28.
Harris, M., & Raviv, A. (1996). The Capital Budgeting Process: Incentives and Information. The Journal of finance (New York), 51(4), pp. 1139-1174.
Holmström, C. (2020). Utsläpp av växthusgaser per sektor 2019. Ekonomifakta. Hämtad från:
https://www.ekonomifakta.se/fakta/miljo/utslapp-i-sverige/vaxthusgaser/ (hämtad: 2021-01-25).
Honko, J. (1971). Planering och kontroll av investeringar. Bokförlaget Prisma, Stockholm. Hägg, I., & Hedlund, G. (1979) Case studies in accounting research. Accounting, Organizations and Society, 4(1/2), pp. 135-143.
http://www.ingemund.se/samhall/casestudiesAOS79.pdf
Hägg, I., & Segelod, E. (Red.) (1992). Issues in empirical investment research. Elsevier Science Publishers, B.V.
Infotorg, 1. (u.å.). Fogmaker International AB Nyckeltal - 2016-2019. Hämtad från:
https://www5-infotorg-se.proxy.lnu.se/f30/view.htm?id=F165564916194&view=FNT&view From=VML(2021-04-21)
Infotorg, 2. (u.å.). Schenker Åkeri AB Nyckeltal - 2016-2019. Hämtad från:
https://www5-infotorg-se.proxy.lnu.se/f30/view.htm?id=F165561444844&view=FNT&view From=VML (2021-04-23)
Isaksson, R., & Steimle, U. (2009). What does GRI-reporting tell us about corporate sustainability?. The TQM Journal, 21(2), pp. 168-181.
Jacobsen, D. (2017). Hur genomför man undersökningar? - Introduktion till samhällsvetenskapliga metoder. Studentlitteratur AB.
Jassem, S., Zakaria, Z., & Azmi, A. (2018). Impact of Sustainability Balanced Scorecard Types on Environmental Investment Decision-Making. Sustainability,10 (2), p.541.
Jassem, S., Zakaria, Z., & Azmi, A. (2020). Sustainability Balanced Scorecard Architecture and Environmental Investment Decision-Making. Foundations of management,12 (1), pp.193-210.
Joshi, S., Li, Y. (2016), Editorial. What is corporate sustainability and how do firms practice it? A management accounting research perspective. Journal of Management Accounting Research, 28(2), pp. 1-11.
Journhault, M. (2016). The Influence of the Eco-Control Package on Environmental and Economic Performance: A Natural Resource-Based Approach. Journal of Management Accounting Research, 28(2), pp. 149-178.
Junnelius, C. (1974). Investeringsprocessens utformning vid olika organisationsstruktur -typer. Doktorsavhandling, Svenska Handelshögskolan, Helsingfors.
Justesen, L. & Mik-meyer, N. (2011). Kvalitativa metoder: Från vetenskapsteori till praktik (1:2). Lund: Studentlitteratur.
Kaplan, S. R. (1986). Must CIM be justified by faith alone? Harvard business review, 64(2), pp. 87-95.
Kaplan, S. R., & Norton, P. D. (1996). The Balanced Scorecard. Harvard Business School Press, Boston, Massachusetts.
Kaushik, V., Walsh, C. A. (2019). Pragmatism as a research paradigm and its implications for social work research. Social Sciences, 8, pp. 255.
Klammer, T. (1993). Improving investment decisions. Management Accounting, 75(1), pp. 35-43.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Upplaga 3. Studentlitteratur AB.
Ljung, B., Högberg, O. (2007). Investeringsbedömning en introduktion. Upplaga 2:5. Liber AB ekonomi, Malmö
Lueg, R., Radlach, R. (2016). Managing sustainable development with management control systems: A literature review. European Management Journal, 34, pp. 158-171.
Löfsten, H. (2002). Investeringsprocessen – Kalkyler, strategier och finansiering. Lund: Studentlitteratur.
Maas, K., Schaltegger, S., Crutzen, N. (2016). Integrating corporate sustainability assessment, management accounting, control, and reporting. Journal of Cleaner Production, 136, pp 237-248.
Maxwell, J. (2009). Designing a qualitative study. In Bickman, L., & Rog, D. J. The Sage handbook of applied social research methods. 2nd edition. Thousand Oaks, SAGE.
Meredith, J. (1998). Building operations management theory through case and field research. Journal of operations management, 16(4), pp. 441.454.
Meyer, S. K., & Kiymaz, H. (2015). Sustainability Considerations in Capital Budgeting Decisions: A Survey of Financial Executives. Accounting and Finance Research, 4(2).
Müller, K., Holmes, A., Deurer, M., & Clothier, E. B. (2015). Eco-efficiency as a sustainability measure for kiwifruit production in New Zealand. Journal of Cleaner Production, 106, pp. 333-342.
Myers, S. C. (1984). Finance theory and financial strategy. Interfaces, 14(1), 126–137.
Nationalencyklopedin (NE). (u.å) a. Hållbar utveckling. Hämtad från:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/h%C3%A5llbar-utveckling (hämtad: 2021-01-25).
Nationalencyklopedin (NE). (u.å) b. CSR. Hämtad från:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/csr (hämtad: 2021-01-28).
Nationalencyklopedin (NE). (u.å) c. Växthusgas. Hämtad från:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/v%C3%A4xthusgas (hämtad: 2021-01-26).
Naturvårdsverket. (2020, 15 december). Territoriella utsläpp och upptag av växthusgaser. Hämtad från:https://www.naturvardsverket.se/klimatutslapp(hämtad: 2021-03-03)
Nehler, T., & Rasmussen, J. (2016). How do firms consider non-energy benefits? Empirical findings on energy-efficiency investments in Swedish industry. Journal of Cleaner Production, 113, pp. 472-482.
Nidumolu, R., Prahalad, C.K., & Rangaswami, M.R. (2009). Why is sustainability now the key driver to innovation?. Harvard Business Review, pp. 57-64.
Patel, R., & Davidson B. (2019). Forskningsmetodikens grunder - Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Upplaga 5. Studentlitteratur AB.
Persson, J. (2021, 26 februari). Basfakta om företag. Tillväxtverket. Hämtad från:
https://tillvaxtverket.se/statistik/foretagande/basfakta-om-foretag.html(hämtad: 2021-03-03)
Pike, R. (1996). A longitudinal survey on capital budgeting practices. Journal of Business Finance & Accounting, 23(1), pp. 79-92.
Pye, M., & McKane, A. (2000). Making a stronger case for industrial energy efficiency by quantifying non-energy benefits. Resources, conservation and recycling, 28(3), pp. 171-183. Rasmussen J. (2014). Energy-efficiency investments and the concepts of non-energy benefits and investment behaviour. Proceedings ECEEE Industrial Summer Study – Retool for a Competitive and Sustainable Industry, 733-744.
Rasmussen, J. (2017). The additional benefits of energy efficiency investments - a systematic literature review and a framework for categorisation. Energy Efficiency, 10(6), pp. 1401-1418. DOI: 10.1007/s12053-017-9528-1.
Rasmussen, J. (2020). Management control för sustainability - Activities and procedures for energy management in industrial companies. (Linköping Studies in Arts and Sciences, No. 778). Doktorsavhandling, Linköping: Linköpings universitet. Hämtad från:
http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1377709/FULLTEXT01.pdf
Ryan, A. P., & Ryan, P. G. (2002). Capital Budgeting Practices of the Fortune 1000: How are Things Charged? Journal of business and management, 8(4), pp. 355-364. ISSN:1535-668X Schall, D. L., Sundem, L. G., & Geijsbeek, Jr. R. W. (1978). Survey and analysis of capital budgeting methods. The Journal of Finance, 33(1), pp. 281-287.
Schaltegger, S. (2011). Sustainability as a driver för corporate economic success. Society and Economy, 33(1), pp. 15-28.
Schaltegger, S., & Burritt, L. R. (2010). Sustainability accounting for companies: Catchphrase or decision support for business leaders?. Journal of world business, 45(4), p. 375-384.
Schulze, M., Nehler, H., Ottosson, M., & Thollander, P. (2016). Energy management in industry - a systematic review of previous findings and an integrative conceptual framework. Journal of Cleaner Production, 112, pp. 3692-3708.
Segelod, E. (2000). A comparison of managers´perceptions of short-termism in Sweden and the U.S. International Journal of Production Economics, 67, pp. 243-254.
Shank, J. K., & V. Govindarajan. (1992). Strategic Cost Analysis of Technological Investments. Sloan Management Review, 34(1) pp. 39–51.
Siziba, S., & Hall, H. J. (2021). The evolution of the application of capital budgeting techniques in enterprises. Global finance journal, 47, p. 100504.
Skatteverket. (u.å). Aktiebolag. Hämtad från:
https://www.skatteverket.se/foretagochorganisationer/drivaforetag/aktiebolag.4.5c13cb6b119 8121ee8580002546.html(2021-04-01)
Slaper, F. T., & Hall, J. T. (2011). The Tripple Bottom Line: What Is It and How Does It Work?. Indiana business review, 86(1), pp. 4-8. ISSN: 0019-6541.
Statistiska Centralbyrån (SCB). (2020, 26 mars). Utsläpp av växthusgaser per bransch 2018. Hämtad från:
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/miljoekonomi-och-hallbar-utveckl ing/miljorakenskaper/pong/tabell-och-diagram/utslapp-till-luft/utslapp-av-vaxthusgaser-per-b ransch/( 2021-02-03)
Sveriges Miljömål. (u.å). Sveriges miljömål. Hämtad från:
https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/(hämtad: 2021-03-04)
Sveriges Miljömål. (2018, 21 mars) a. Ingen övergödning. Hämtad från:
https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/ingen-overgodning/ (hämtad: 2021-03-04)
Sveriges Miljömål. (2018, 7 februari) b. Begränsad klimatpåverkan - saker företag kan göra.
Hämtad från:
https://sverigesmiljomal.se/stod-och-rad-i-miljoarbetet/begransad-klimatpaverkan---saker-for etag-kan-gora/(hämtad: 2021-03-03)
Sveriges Miljömål. (2020, 30 mars) a. Utsläpp av växthusgaser till 2030. Hämtad från:
https://sverigesmiljomal.se/etappmalen/utslapp-av-vaxthusgaser-till-ar-2030/ (hämtad: 2021-02-03)
Sveriges Miljömål. (2020, 30 mars) b. Utsläpp av växthusgaser till 2040. Hämtad från:
Sveriges Miljömål. (2020, 30 mars) c. Utsläpp av växthusgaser till 2045. Hämtad från:
https://sverigesmiljomal.se/etappmalen/utslapp-av-vaxthusgaser-till-ar-2045/ (hämtad: 2021-02-03)
Sveriges Miljömål. (2020, 30 mars) d. Begränsad miljöpåverkan. Hämtad från:
https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/begransad-klimatpaverkan/(hämtad: 2021-03-04) Sveriges Miljömål. (2020, 30 mars) e. Bara naturlig försurning. Hämtad från:
https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/bara-naturlig-forsurning/(hämtad: 2021-03-04) Sveriges Miljömål. (2020, 8 april) e. Giftfri miljö. Hämtad från:
https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/giftfri-miljo/(hämtad: 2021-03-04)
Sveriges Miljömål. (2020, 1 april) e. Frisk luft. Hämtad från:
https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/frisk-luft/(hämtad: 2021-03-04)
Sveriges Miljömål. (2021, 30 mars). Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter.
Hämtad från:
https://sverigesmiljomal.se/etappmalen/utslapp-av-vaxthusgaser-fran-inrikes-transporter/
(hämtad: 2021-04-08)
Taggart, A. R. (1987). Allocating capital among a firm's divisions: hurdle rates vs. budgets. The Journal of financial research, 10(3), pp. 177-190.
Tell, B. (1978). Investeringskalkylering i praktiken. Licens Avhandling. Studentlitteratur, Lund.
Tillväxtverket. (30 april 2020). Megatrender och turism. Hämtad från:
https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/affarsutveckling/turism-och-besoksnaring/framtidens-besoksnaring/megatrender-och-turism.html(2021-03-17)
Turan, K. F., & Needy, L. K. (2013). A Quantitative Decision Model Towards Maximizing Organizational Sustainability. Engineering management journal, 25(1), pp. 3-18.
United Nations (UN). (2018). The Sustainable Development Goals Report 2018. Hämtad från:
https://unstats.un.org/sdgs/files/report/2018/TheSustainableDevelopmentGoalsReport2018-E N.pdf
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad från:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskning ssed_VR_2017.pdf(2021-04-22)
Voss, C., Tsikriktsis, N., & Frohlich, M. (2002). Case research in operations management. International journal of operations & productions management, 22(2), pp. 195-219.
WCED (World Commission on Environment and Development). (1987). Our Common
Future. Hämtad från:
https://sustainabledevelopment.un.org/content/documents/5987our-common-future.pdf
Wiedersheim-Paul, F., & Eriksson, L.T. (1997). Att utreda forska och rapportera. Upplaga 5. Liber AB.
Yard, S. (1987). Kalkyllogik och kalkylkrav – samband mellan teori och praktik vid kravställandet på investeringar i företag. Doktorsavhandling. Lund University Press, Lund. Yin, K. R. (1989). Case study research - design and methods. SAGE Publications Inc., Newsbury Park.
Yin, K. R. (2006) Fallstudier: design och genomförande. Upplaga 1. Liber AB. Yin, K. R. (2011). Kvalitativ forskning från start till mål. Studentlitteratur, Lund.
Interna dokument
Intern arbetsmaterial från de studerade företagen. Övriga dokument Aviator. (2016). Årsredovisning. Aviator. (2017). Årsredovisning. Aviator. (2018). Årsredovisning. Aviator. (2019). Årsredovisning Fogmaker. (2016). Årsredovisning. Fogmaker. (2017). Årsredovisning. Fogmaker. (2018). Årsredovisning. Fogmaker. (2019). Årsredovisning.
Nibe. (2016). Årsredovisning. Hämtad från:
https://www.Nibe.com/download/18.5e8ad41616fafe28d6c1710e/1566805329006/2016_AR_ SE.pdf (2021-04-12)
Nibe. (2017). Årsredovisning. Hämtad från:
https://www.Nibe.com/download/18.5e8ad41616fafe28d6ce12f/1566805146293/2017_AR_S E_W1.pdf(2021-04-12)
Nibe. (2018). Årsredovisning. Hämtad från:
https://www.Nibe.com/download/18.5e8ad41616fafe28d6c161e3/1566805283591/Nibe_SE_ AR_2018_low.pdf(2021-04-12)
Nibe. (2019). Årsredovisning. Hämtad från:
https://www.Nibe.com/download/18.66e33dd9170a4ecbd4220ab/1586445611484/AR-2019_ WLOW.pdf(2021-04-12)
Nibe. (2020). Årsredovisning. Hämtad från:
https://www.nibe.com/download/18.3654164317826b42b9a2772/1617977219971/GB-AR-20 20-WB.pdf(2021-05-20)
Scania. (2016). Scania 2016 Års- och hållbarhetsredovisning. Hämtad från:
https://www.scania.com/content/dam/group/investor-relations/financial-reports/annual-report s/2016-sv-scania-ars-och-hallbarhetsredovisning.pdf(2021-04-14)
Scania. (2017). Scania 2017 Års- och hållbarhetsredovisning. Hämtad från:
https://www.scania.com/content/dam/group/investor-relations/financial-reports/annual-report s/2017-sv-scania-ars-och-hallbarhetsredovisning.pdf (2021-04-15)
Scania. (2018). Scania 2018 Års- och hållbarhetsredovisning. Hämtad från:
https://www.scania.com/content/dam/group/investor-relations/financial-reports/annual-report s/2018-sv-scania-ars-och-hallbarhetsredovisning.pdf(2021-04-15)
Scania. (2019). Scania 2019 Års- och hållbarhetsredovisning. Hämtad från:
https://www.scania.com/content/dam/group/investor-relations/financial-reports/annual-report s/Scania_arsredovisning_2019.pdf(2021-04-14)
Scania. (2020). Scania 2020 Års- och hållbarhetsredovisning. Hämtad från:
https://www.scania.com/content/dam/group/investor-relations/annual-review/download-full-r eport/scania-ars-och-hallbarhetsredovisning-2020.pdf (2021-04-15)
Schenker Åkeri AB. (2016). Årsredovisning. Schenker Åkeri AB. (2017). Årsredovisning. Schenker Åkeri AB. (2018). Årsredovisning. Schenker Åkeri AB. (2019). Årsredovisning.
Vattenfall. (2016). Power climate smarter living Vattenfalls års- och hållbarhetsredovisning 2016. Hämtad från:
https://group.vattenfall.com/se/siteassets/sverige/om-oss/finans/arsrapporter/2016/vattenfall_ arsredovisning_2016.pdf
Vattenfall. (2017). Års- och hållbarhetsredovisning 2017 Fossilfria inom en generation. Hämtad från:
https://group.vattenfall.com/se/siteassets/sverige/om-oss/finans/arsrapporter/2017/vattenfall-a rsredovisning_2017.pdf
Vattenfall. (2018). Års- och hållbarhetsredovisning 2018 Ett fossilfritt liv inom en generation. Hämtad från:
https://group.vattenfall.com/se/siteassets/sverige/om-oss/finans/arsrapporter/2018/vattenfall-a rsredovisning_2018.pdf
Vattenfall. (2019). Års- och hållbarhetsredovisning 2019. Hämtad från:
https://group.vattenfall.com/se/siteassets/sverige/om-oss/finans/arsrapporter/2019/ars--och-ha llbarhetsredovisning-2019.pdf
Vattenfall (2020) a. Materiality Analysis 2020 stakeholders´ expectations. Hämtad från:
https://group.vattenfall.com/se/siteassets/sverige/om-oss/hallbarhet/rapporter/materiality_anal ysis_2020_report.pdf(2021-03-17)
Vattenfall. (2020) b. Bokslutskommuniké 2020. Hämtad från:
Internet
DB Schenker. (u.å)https://www.dbschenker.com/se-sv/om-oss
Fogmaker (u.å). Hämtad från:https://fogmaker.com/
Scania. (u.å). Hämtad från:https://www.scania.com/se/sv/home.html
BILAGOR
Bilaga - Intervjuguide
Företagsbakgrund
Först vill vi få fram grundläggande information om företaget och intervjupersonen. ● Beskriv företaget och vad ni gör
● Beskriv din titel, roll och arbetsuppgifter
● Finansiell fakta (hur har den ekonomiska utvecklingen sett ut de senaste 5 åren) Investeringar (genomförda/pågående/planerade)
Här vill gå vidare in på vilka investeringar som gjorts, håller på att genomföras eller är planerade, inklusive drivkrafterna bakom dessa investeringar.
● Finns det några strategier och mål kopplade till miljö? I så fall, berätta om dessa? ● Vilka satsningar och investeringar har gjorts där miljöpåverkan varit betydande
(antingen som drivkraft, konsekvenser eller både och)?
● Vilka investeringar är tvingande och vilka är på eget bevåg för önskan att minska miljöpåverkan?
○ Om tvingande, vem/vilka tvingar?
○ Vilka är sanktionerna om man inte gör det som tvingas? ● Hur är dessa investeringar i linje med miljömål och strategier? Investeringsprocessen
Här vill vi reda ut företagets investeringsprocess, gärna genom att berätta tillvägagångssättet för en av investeringarna i föregående intervjuavsnitt. Här är det viktigt att få fram detaljer genom att ställa anpassade följdfrågor.
● Ser investeringsprocessen olika ut beroende av vilken investeringstyp det rör sig om? ● Hur ser er investeringsprocess ut (från initiering/behov till genomförande) vid olika
typer av investeringar? ○ Initiering:
■ Hur och varför?
■ Vilka drivkrafter finns (externa och interna)?
■ Vem/vilka initierar investeringar eller är inblandade i initieringen? ○ Beslut:
■ Vem/vilka fattar investeringsbeslut? ■ Hur fattas beslutet?
■ Påverkas investeringsbeslutet av investeringstyp? ○ Realisering:
■ Vem/vilka ansvarar för genomförandet av investeringen? ● Finns det rutiner/manual för investeringsprocessen?
● Vad påverkar investeringsprocessen? Bedömning (fördjupning)
Här vill vi återgå till bedömningsfasen i investeringsprocessen och få fram omfattande och djup information om samtliga delar i investeringsbedömningen. Även här är det viktigt att få fram detaljer, genom att ställa anpassade följdfrågor.
● Beskriv bedömningsfasen i investeringsprocessen?
● Vem/vilka är inblandade i bedömningen/analysen av olika investeringsförslag? ● Hur ser investeringsbedömningen ut? Vilka kalkyler eller räknesätt används?
○ Hur ser kalkylerna ut? Vi vill gärna se hur kalkylerna är uppställda. ○ Vilka poster finns mer i kalkylerna?
○ Vilka kravnivåer används för kalkylränta eller återbetalningstid? ■ Hur fastställs kravnivåerna?
● Hur har tidigare genomförda investeringar/satsningar utvärderats/analyserats?
● Används några andra bedömningsgrunder eller analyser? Vilka andra faktorer beaktas i investeringsbedömningen?
○ Hur beaktas/integreras dessa faktorer?
● Vilka icke-finansiella miljöpåverkande faktorer har identifierats vid olika investeringar?
○ Kvantifieras och värderas icke-finansiella miljömässiga faktorer? ■ Hur och varför?
○ Har dessa beaktats i investeringsbedömningen, i så fall hur? ● Vad baseras besluten på (lönsamhet eller miljö)?
○ Vilken roll har miljöfaktorer av miljöinvesteringar i investeringsbeslutet? Kontrollfrågor
Viktigt att vi cirklar tillbaka till följande frågor:
- Skiljer sig investeringsprocessen för miljöinvesteringar mot “vanliga” investeringar? - Skiljer sig investeringsbedömningen för miljöinvesteringar mot “vanliga”
investeringar?
- Baseras beslutet på samma faktorer eller finns det fler faktorer som påverkar investeringsbeslutet av miljöinvesteringar?