Schenker Åkeri

Schenker Åkeri AB, vidare benämnt Schenker Åkeri är ett transportföretag som bedriver fjärrtransporter, distributionstransporter och pakettransporter (Schenker Åkeri, 2019). Följande avsnitt bygger fortsättningsvis i första hand på information delgiven vid videointervju den 8 april 2021 och 5 maj 2021 samt telefonintervju den 23 april 2021 med Schenker Åkeris VD. I andra hand bygger avsnittet på information från DB Schenkers hemsida och årsredovisningar.

Schenker Åkeri är ett dotterbolag inom vad som benämns som Schenker koncernen. Koncernen består av en rad företag där Schenker Åkeri ägs av det svenska bolaget Schenker AB som i sin tur ägs av det tyska bolaget Schenker AG, vilket i ett sista led ägs av koncernens statligt ägda tyska moderbolag Deutsche Bahn AG (DB Schenker, u.å; Schenker Åkeri, 2019). Schenker koncernen, fortsatt refererat till som bara Schenker är ett globalt logistikföretag, med omkring 90 000 anställda och verksamhet i ungefär 170 länder. Koncernen gör i stort sett allt inom logistik, från sjö-, land- och flygtransporter till lagring medan dotterbolaget Schenker Åkeri enbart tillhandahåller vägtransport med lastbilar och paketbilar inom Sveriges landgränser (VD, 8 april 2021).

VD:n beskriver att rollen innebär att tillsammans med ledningsgruppen vara ytterst ansvarig över den operativa verksamheten. Rollen innebär således ansvar över produktion, administration, ekonomi, IT, HR samt däribland även investeringar (VD, 8 april 2021).

Schenkers strategi är att uppnå ekonomisk-, social- och miljömässig balans inom logistikkedjan. Den ekonomiska aspekten av strategin handlar om att investera i tillväxt och kompetens samt att leverera kvalitativa tjänster. Den sociala aspekten handlar om att vara en god arbetsgivare och inom den miljömässiga aspekten vill Schenker vara branschledande (DB Schenker, u.å).

4.5.1 Finansiell översikt

Tabell 4.5 - Nyckeltal Schenker Åkeri Nyckeltal 2019 2018 2017 2016 Antal anställda (st) 960 1042 992 988 Omsättning (Tkr) 971 238 1 015 965 922 675 864 166 Resultat (Tkr) 4 854 815 −721 −2 016 Vinstmarginal (%)29 2,9% 0,8% −0,1% −0,3% Soliditet (%)30 39,0% 32,9% 35,0% 17,8% Skuldsättningsgrad (%)31 156,7% 204,0% 185,6% 461,4% Kassaflöde (Tkr)32 −67 653 137 004 54 072 −131 978

Räntabilitet (eget kapital) (%)33 22,2% 7,3% −0,6% −4,2% Räntabilitet (totalt kapital) (%)34 8,7% 2,4% −0,2% −0,8%

Investeringar (Tkr)35 155 678 14 765 21 308 24 399

Totalt Kapital (Tkr) 319 887 325 161 371 494 315 195

Kommentar: Information hämtad från årsredovisningar (Schenker Åkeri, 2016; 2017; 2018; 2019; Infotorg 2).

Tabell 4.5 visar att Schenker Åkeri haft en mycket god resultatutveckling från 2016 till 2019. Schenker Åkeri har gått från att göra tämligen stora förluster 2016 och 2017 till att göra positivt resultat 2018 och mer än femdubbla sitt resultat från 2018 till 2019. Resultatutvecklingen har även gett utslag i en förbättrad vinstmarginal samt avkastning på eget- och totalt kapital. Anmärkningsvärt är den stora investeringssatsning som gjordes 2019, i jämförelse mot föregående år (Schenker Åkeri, 2016; 2017; 2018; 2019).

4.5.2 Miljö och investeringar

Inom den miljömässiga strategin arbetar Schenker för att minska koldioxidutsläpp, öka energieffektiviteten och minska avfall (DB Schenker, u.å), där minskade koldioxidutsläpp beskrivs vara det viktigaste målet (DB Schenker, u.å). Mellan 2006 och 2030 vill Schenker minska sina koldioxidutsläpp med minst 50 %, med ett ytterligare mål att minska koldioxidutsläppen från landtransporter i Sverige med minst 70 %. För att nå målen arbetar

34Räntabilitet på totalt kapital är beräknar som (resultat efter finansiella poster / totalt kapital) (Andersson & Funck, 2017).

33Räntabilitet på eget kapital är beräknat som (resultat efter finansiella poster / eget kapital) (Andersson & Funck, 2017). Eget kapital är justerat för obeskattade reserver med skattesatsen 21,4 % (Skatteverket, u.å).

32Kassaflöde är hämtat från kassaflödesanalys i respektive årsredovisning.

31Skuldsättningsgrad är beräknad som (summa skulder / eget kapital) (Andersson & Funck, 2017). Eget kapital och skulder är justerade för obeskattade reserver med skattesatsen 21,4 % (Skatteverket, u.å).

30Soliditet är beräknad som (eget kapital / totalt kapital) (Andersson & Funck, 2017). Eget kapital är justerat för obeskattade reserver med skattesatsen 21,4 % (Skatteverket, u.å).

Schenker bland annat med att gå från fossila bränslen genom att investera i fordon, drivmedel och teknik som inte kräver fossila bränslen (DB Schenker, u.å). För att fasa ut fossila bränslen planerar Schenker att investera i biogas (DB Schenker, 2019). Schenker beskriver vidare i sin hållbarhetsrapport 2019 (DB Schenker, 2019) att investeringar i hållbarhet och miljö även är värdeskapande för företaget.

Schenker Åkeris målsättning är att minska koldioxidutsläppen med 70 % till och med 2030 eftersom verksamheten är operativ på den svenska marknaden och enbart omfattar landtransporter. Målet är detsamma som Sveriges miljömål om minskade koldioxidutsläpp till och med 2030 (Sveriges Miljömål, 2021). Schenker Åkeris miljömål handlar följaktligen om att vara i linje med Sveriges miljömål (VD, 8 april 2021). VD säger följande om Sveriges miljömål och hur det påverkat Schenker Åkeris miljöarbete:

“Det påverkar oss ganska ordentligt här i transportbranschen såklart. Våra lastbilar släpper ut en hel del, så det har vi jobbat ganska hårt med, om man säger såhär, vi har pratat om det i 10 år ungefär lite mer organiserat. De senaste 3 åren har vi väl formulerat strategier och konkreta omställningsplaner [...]. Övergripande är de då hur vi ska klara de här reaktionerna, då kan man säga så att de som vi har gjort då är att vi försöker förstå vad som händer på utvecklingssidan. Det är mycket fordonstillverkare, vi jobbar väldigt nära våra tre stora leverantörer.” (VD, 8 april 2021)

Vidare beskriver VD:n att den övergripande miljöstrategin är nedbruten i vad som benämns som två begrepp, nämligen att Schenker Åkeri vill bli både fossilfria och totalt utsläppsfria. I linje med miljöstrategin och begreppen arbetar Schenker Åkeri med elektrifiering av fordon. Elektrifieringen kommer gå olika fort i olika segment av fordon. VD:n menar att det finns två kriterier som behöver vara uppfyllda för att en total elektrifiering av fordon inom de olika segmenten ska vara möjlig. Det första kriteriet är den tekniska aspekten, det vill säga den tekniska funktionen i nya eldrivna fordon behöver klara av Schenker Åkeris produktionstakt. De eldrivna fordonen behöver kunna leverera lika mycket, länge och snabbt som befintliga dieseldrivna fordon. Ett eldrivet fordon behöver exempelvis kunna köras och distribuera gods under en hel dag på ett batteri utan att behöva laddas, på samma sätt som ett dieseldrivet fordon kan köras en hel dag utan långa uppehåll. Det andra kriteriet handlar om att det måste vara kommersiellt hållbart, det vill säga det måste finnas ett affärsmässigt syfte och en

lönsamhet i att köra eldrivna fordon istället för dieseldrivna fordon. Kostnaden för att ställa om och bedriva verksamheten med elfordon får följaktligen inte bli för hög (VD, 8 april 2021). För den kommersiella hållbarheten menar VD:n att både produktens egenskaper och staten påverkar, där framförallt statens beskrivs ha en stor roll:

“Det räcker med att staten lägger en skatt på ett befintligt drivmedel [...] eller ger skattelättnad. Så man kan styra det både med själva produktens pris och prestanda från leverantör men det är också staten som har en väldigt stor påverkan och EU då på vad man ger lättnader på och vad man beskattar tungt.” (VD, 8 april 2021)

Paketbilar, vilket i grund och botten är personbilar är idag ur VD:ns ögon kommersiellt gångbara. Däremot är de inte framme vid den tekniska nivån som krävs, baserat på testbilar som Schenker Åkeri kör med idag. Vad gäller lastbilar och tunga lastbilar uppnår de varken Schenker Åkeris krav på teknisk- eller kommersiell hållbarhet. De är för dyra och klarar inte de sträckor som är nödvändiga att köra (VD, 8 april 2021).

VD:n tror inte att utvecklingen för eldrivna lastbilar kommer vara tillräcklig för att fordonen ska uppnå Schenker Åkeris tekniska- och kommersiella krav så att elektrifieringen av fordonsflottan kan hålla den takt som krävs för att ta koldioxidmålet till 2030. Därmed menar VD:n att Schenker Åkeri behöver titta på och arbeta med fordon med alternativa drivmedel som en brygglösning tills fordonsflottan kan vara helt elektrifierad, där fordonen uppnår både det tekniska- och det kommersiella kravet. Där lyfts biogas som ett bra alternativt drivmedel, vilket det dessutom redan investerats i (VD, 8 april 2021).

De miljösatsningar som Schenker Åkeri gör är delvis på eget bevåg i en strävan om att bli miljövänligare, och delvis tvingande i form av påtryckningar från lagar, regleringar och intressenter. VD:n menar att det finns miljölagar som Schenker Åkeri måste förhålla sig till och att dessa lagar hela tiden blir hårdare. Vad gäller påtryckningar från intressenter är kunder en intressentgrupp som ställer krav på och efterfrågar logistikleverantörer som ligger långt fram på miljösidan. Vidare lyfter VD:n följande exempel när lagar och regleringar driver dem att investera:

“Man får miljözoner på vissa ställen, där vi måste gå en viss typ av bil. [...] Vi är tvungna att investera i en viss takt för att överhuvudtaget få köra i den zonen helt enkelt.” (VD, 8 april 2021)

4.5.3 Investeringsprocessen

Ett tillvägagångssätt är att Schenker Åkeris investeringsprocess börjar hos deras så kallade fleet manager, det vill säga ansvarig för fordonsbeståndet, vidare kallad FM. Schenker Åkeris FM har koll på samtliga fordon och en investering initieras när FM identifierar att det antingen behöver köpas flera fordon eller att ett eller flera fordon behöver bytas ut. En gång om året sammanställs en plan över vilka fordon som förväntas skrotas och vilka fordon som ska ersätta de gamla. Schenker Åkeris investeringsprocess kan också börja i den strategiska processen när identifierade tillväxtområden kräver investeringar i exempelvis en ny verksamhet (VD, 8 april 2021). När investeringsbehov identifierats görs ett så kallat förbeslut, vilket är en beskrivning av vad investeringen ska användas till.

Nästa steg är att Schenker Åkeris CFO, det vill säga ekonomichef gör ett så kallat investeringsäskande på de fordon som det önskas investeras i (VD, 8 april 2021; 23 april 2021). Äskandet innehåller interna företagsuppgifter som exempelvis vilken utrustning investeringen avser ersätta samt en kalkyl, vilken VD:n beskriver som följande:

“Kalkyler som beskriver att det finns en avkastning på den investeringen som talar om att om vi väljer att inte investera så kommer det bli sämre än om vi investerar, det vill säga att våra ägare kommer att tjäna pengar på att de ger oss pengar.” (VD, 8 april 2021)

Kalkylerna ska följaktligen visa den avkastning som investeringen förväntas ge. I upprättandet av äskandet är ett antal parter från Schenker koncernen inblandade:

“Och så är det ett gäng intressenter från verksamheten på varje nivå som talar om och säger att vi tycker Schenker Åkeri är jättebra och att de får göra detta och så sitter finanskillar och controller och dubbelräknar och säger ja det kanske kan bli något bra av det här så har man massa approvals längs vägen. “ (VD, 8 april 2021)

VD:n menar att skillnaden i investeringsprocessen för miljömässiga satsningar ligger i att dessa investeringar inte redan har ett färdigt underlag och strategi för när, hur och varför dessa investeringar ska genomföras. Gällande traditionella investeringar har Schenker Åkeri en färdig modell för kalkyler som bygger på empirisk data som används vid beräkningar. Däremot finns där ingen färdig modell som kan tillämpas när företaget väljer att investera i ny teknik, bland annat miljömässiga satsningar (VD, 5 maj 2021). Eftersom det inte finns samma grund att utgå ifrån, drivs investeringen utifrån tanken att företaget vill genomföra en mer miljömässigt hållbar investering och beräknas sedan utifrån vilka kostnader en sådan investering innebär kontra ett traditionellt fordon. Traditionella investeringar beräknas därmed utifrån den befintliga modellen medan miljömässiga investeringar kräver en ytterligare kalkyl som skapas från grunden för varje ny investering (VD, 5 maj 2021).

Äskandet skickas sedermera högre upp i Schenkers hierarki där det första stoppet är Schenker Åkeris ledning i Sverige följt av vad som kallas för klusterledningen i Sverige och Danmark (VD, 8 april 2021). Klusterledningen tillhör det svenska moderbolaget Schenker AB (VD, 23 april 2021). Därefter skickas äskandet återigen vidare, den här gången till Schenkers europaledning som sitter i Frankfurt i Tyskland. Vid tillräckligt stora investeringar, vilket VD:n beskriver att det oftast rör sig om skickas äskandet vidare en sista gång till Schenker AG och koncernhuvudkontoret i Essen i Tyskland. Stora investeringar behöver följaktligen godkänns av moderbolaget (VD, 8 april 2021; 23 april 2021). Varje nivå som äskandet godkänns på har en egen finansavdelning som är med och dubbelräknar på investeringsförslaget (VD, 23 april 2021). Vad gäller miljömässiga investeringar menar VD:n att eftersom Schenker Åkeri är tidiga i omställningen är storleken på dessa investeringar betydligt mycket mindre än storleken på traditionella investeringar. Miljömässiga investeringar behöver därmed inte skickas lika långt upp i verksamheten då de inte är lika omfattande. VD:n menar att det dröjer ytterligare 2-3 år innan affärsrisken för dessa investeringar ökar och att det då kommer krävas mer grunder och riskanalyser som bland annat kommer behandla teknikkomponenter och riskplanering för att kunna genomföra dessa investeringar.

När ett investeringsförslag eller investeringsäskande godkänns är nästa steg upphandling tillsammans med de investeringsförslag som godkänts i andra länder och dotterbolag. Den sammanslagna upphandlingen görs på europanivå där förfrågningar skickas ut till de

med offerter på det som efterfrågas. Offerterna analyseras och utvärderas, där ett alternativ väljs och sakerna beställs, det vill säga investeringen realiseras (VD, 8 april 2021). Offerterna utvärderas utifrån vad VD:n benämner som TCO, Total Costs of Ownership över produktens livslängd. Offerterna utvärderas följaktligen utifrån de olika investeringsförslagens uppskattade totala kostnader under investeringens beräknade livslängd, inklusive exempelvis reparations och/eller skrotningskostnader. Den leverantör som erbjuder det alternativ med längst TCO väljs. När investeringsprocessen kommit till realiseringsfasen är det följaktligen den finansiella konsekvensen i form av TCO som avgör, eftersom eventuella andra krav gällande teknisk-, kommersiell- eller miljömässig gångbarhet redan ska vara tillgodosedda (VD, 23 april 2021).

4.5.4 Investeringskalkyler

Schenker Åkeris finansiella kalkyl avser fastställa investeringens uppskattade avkastning, det vill säga en IRR beräkning. Kalkylen görs av finansavdelningen på Schenker Åkeri, där kalkylen sedan analyseras och godkänns på flera nivåer inom Schenkerkoncernens finansavdelning. Det finns ett avkastningskrav som den beräknade IRR jämförs mot. VD:n menar att det inte finns någon skillnad i avkastningskrav för miljömässiga investeringar, utan att skillnaden ligger i att Schenker Åkeri har en färdig modell för traditionella investeringar medan miljömässiga investeringar kräver nya kalkyler från grunden. Vad avkastningskravet är kan VD:n dessvärre inte gå in på av affärshemlighetsmässiga skäl. VD:n beskriver också att det finns undantag från regeln om att investeringars IRR ska överstiga avkastningskravet:

“En del investeringar måste man genomföra, så det är en grund, vårt avkastningskrav. Men det kan vara lagkrav som gör att du måste byta någonting trots att det inte är ekonomiskt fördelaktigt.” (VD, 8 april 2021)

I kalkylerna används också TCO, det vill säga totala kostnader över produktens livslängd, vilket kan liknas med ett totalkostnadsperspektiv (VD, 8 april 2021). Istället för att bara inkludera inköpspris när det gäller investeringar i fordon beaktas även andra kostnadseffekter som bränsleförbrukning och uppskattade kostnader för reparationer i både reparationskostnader och tid ur drift. VD (8 april 2021) beskriver det som ett sätt att beakta kvalitet i kalkylerna.

“Kvalitet är en sån grej, vi vet att en viss typ av lastbil från en tillverkare är bättre eller sämre än en annan. Den kan vara billig att köpa men dyr att ha om den står på verkstaden hela tiden.” (VD, 8 april 2021)

4.5.5 Övriga bedömningsgrunder

Övriga bedömningsgrunder beaktas innan investeringsäskandet skickas iväg, det vill säga inför det så kallade förbeslutet. De övriga bedömningsgrunderna är först och främst funktion:

“Först och främst är det funktion, vad ska vi ha grejerna till? [...] Det kan låta självklart, men i en verksamhet med 1000 fordon så är det en konst att hålla reda på det faktiskt, så att man verkligen återinvesterar i det som är bäst.” (VD, 8 april 2021)

Även miljöaspekter finns med som tungt vägande i övriga bedömningsgrunder. Miljöaspekter, som koldioxidutsläpp kvantifieras och värderas däremot inte i monetära termer. Miljöaspekter för investeringar i miljövänligare fordon beaktas snarare genom att följa den omställningsplan mot fossilfria- och utsläppsfria fordon som fastställts. Miljöaspekten finns följaktligen med tydligare när omställningsplanen omvärderas två gånger om året. I investeringsbedömningen är omställningsplanen därmed en utgångspunkt att luta sig mot, eftersom det där är specificerat vilken typ av fordon det ska investeras i (VD, 8 april 2021). Omställningsplanen kan också ses som en form av miljömässigt kriterium för vilka satsningar som ska göras (VD, 23 april 2021).

Schenker Åkeri använder vidare miljö som kravnivå på företagsnivå, inte på enskild investeringsnivå. Den kravnivå eller grund som används är det svenska koldioxidutsläppsmålet om 70 % till 2030. Ett viktigt förtydligande är att kravnivån för koldioxidutsläpp analyseras på företagsnivå när omställningsplanen omvärderas, följaktligen inte som kravnivå direkt för investeringar. Däremot ligger omställningsplanen i nästa steg till grund för investeringar. För enkelhetens skull har Schenker Åkeri tolkat att koldioxidutvecklingen för att ta målet kommer vara linjär, det vill säga samma för varje år (VD, 8 april 2021). Koldioxidmålet finns därmed utslaget årsvis. Vidare beskriver VD:n att koldioxidmålet används som ett kriterium på så sätt att så länge Schenker Åkeris omställning ligger över den lägsta årliga kravnivån för koldioxidmålet är det okej, vilket VD (8 april

“Vi har valt att tolka att den är linjär från 2010 som är basåret, och så länge vi är på rätt sida om den linjen så säger vi att vi tycker det känns bra.” (VD, 8 april 2021)

4.5.6 Integrerad investeringsbedömning

Schenker Åkeri använder miljö som utgångspunkt i utformande och revidering av sin omställningsplan, vilken i sin tur ligger till grund för de investeringar som ska göras. Miljö är följaktligen indirekt en del Schenker Åkeris investeringsbedömning på så sätt att det utgör grundförutsättningen för vilka investeringsförslag som tas fram. Däremot är det i senare skede inte en aspekt som beaktas vid kalkylering och beslutsfattande (VD, 8 april 2021; 23 april 2021).

4.6 Vattenfall

Vattenfall är ett Svenskt statligt ägt aktiebolag som producerar och distribuerar el och värme. Verksamheten finns i Sverige, Tyskland, Nederländerna, Danmark, Storbritannien, Frankrike, Finland och Norge, med huvudkontor i Sverige. Företaget har omkring 20 000 anställda och över 12 miljoner kunder (Vattenfall, 2019). I Vattenfalls produktion finns vattenkraft, kärnkraft, kol, naturgas, vindkraft, solkraft, biobränsle och avfall som energikällor, där fossilbaserade energikällor är under utfasning (Vattenfall, u.å). Följande avsnitt bygger fortsättningsvis i första hand på information delgiven vid videointervju den 16 mars 2021 samt telefonintervju den 29 mars 2021 med Vattenfalls hållbarhetschef och videointervju den 30 mars 2021 och 4 maj 2021 med Vattenfalls group investment controller. I andra hand bygger avsnittet på information från Vattenfalls hemsida, års- och hållbarhetsredovisningar. Rollen som hållbarhetschef innebär vidare att säkerställa att Vattenfall ständigt ligger i framkant på området hållbarhet, genom att observera omvärlden, trender och omvärldsförändringar (Hållbarhetschef, 16 mars 2021).

Rollen som group investment controller tillhör group controller enheten som är en av flera enheter under Vattenfalls högsta ekonomichef (CFO). Som investment controller är VIC ansvarig för Vattenfalls investeringsprocess, investeringsplan och uppföljning av projekt. Till rollen hör också ansvar över sammanställning och uppdatering av investeringsförslagens så

kallade business case, det vill säga förslagens underlag. I sammanställningen av underlaget ska antaganden och motivering till dessa presenterar samt vilka kalkyler och kalkylräntor som använts inkluderas (Controller, 30 mars 2021). Controllern beskriver också att rollen innebär arbete med investeringsprioritering, vilket innebär att fördela ut årets investeringsplan i investeringsvolym på rätt investeringar i rätt delar av verksamheten och på rätt geografiska platser.

4.6.1 Finansiell översikt

I tabell 4.6 nedan sammanfattas några nyckeltal för Vattenfall de fem senaste åren. Tabell 4.6 - Nyckeltal Vattenfall

Nyckeltal 2020 2019 2018 2017 2016 Antal anställda (st) 19 859 19 688 19 852 19 791 28 436 Omsättning (MSEK) 158 847 166 360 156 824 135 295 139 208 Resultat (MSEK) 7 716 14 861 12 007 9 571 −2 171 Vinstmarginal (%)36 7,6% 11,0% 8,9% 9,5% −3,6% Soliditet (%)37 24,0% 24,1% 22,4% 23,1% 20,5% Skuldsättningsgrad (%)38 316,6% 315,4% 346,5% 333,7% 388,4% Kassaflöde (MSEK)39 15 572 −9 469 11 188 −11 265 17 017 Räntabilitet (eget kapital) (%)40 10,8% 16,9% 13,5% 13,7% −6,0% Räntabilitet (totalt kapital) (%)41 2,6% 4,1% 3,0% 3,2% −1,2% Investeringar (MSEK)42 21 347 26 833 21 913 21 173 23 070 Totalt Kapital (MSEK) 463 248 450 780 462 608 407 868 409 260

Kommentar: Information hämtad från årsredovisningar och bokslutskommuniké (Vattenfall, 2016; 2017; 2018; 2019; 2020 b).

Tabell 4.6 visar att Vattenfall haft en god försäljnings- och resultatutveckling de senaste fem åren, med undantag för det senaste året (2020), vilket präglats av en pandemi. I Vattenfalls

41Räntabilitet på totalt kapital är beräknar som (resultat efter finansiella poster / totalt kapital) (Andersson &

40Räntabilitet på eget kapital är beräknat som (resultat efter finansiella poster / eget kapital) (Andersson & Funck, 2017).

39Kassaflöde är hämtat från kassaflödesanalys i respektive årsredovisning.

38Skuldsättningsgrad är beräknad som (summa skulder / eget kapital) (Andersson & Funck, 2017).

37Soliditet är beräknad som (eget kapital / totalt kapital) (Andersson & Funck, 2017).

36Vinstmarginal är beräknad som (resultat efter finansiella poster / omsättning) (Alpenberg & Karlsson, 2005; Andersson & Funck, 2017).

årsredovisning förklaras omsättnings- och resultatminskningen med lägre elpriser och försäljningsvolym respektive högre finansnetto och skattekostnad. Den finansiella ställningen med avseende på Vattenfalls kapitalstruktur kan konstateras som tämligen konstant. Små förändringar kan urskiljas i samtliga poster, där förändringarna kan tolkas som förbättringar, förutsatt att en högre soliditet och längre skuldsättningsgrad är önskvärt. Likt omsättnings-och resultatutvecklingen avviker vinstmarginal omsättnings-och avkastning på eget kapital år 2020 från den positiva utveckling som är genomgången för föregående fyra år. Vattenfalls investeringssatsningar i kronor har varit tämligen konstant de senaste fem åren, med en pik över genomsnittet år 2019 (Vattenfall, 2016; 2017; 2018; 2019; 2020 b).

4.6.2 Miljö och investeringar

Hållbarhetschefen berättar att Vattenfalls övergripande mål är en fossilfri framtid, vilket eftersträvas genom att arbeta i hela värdekedjan. Vattenfall arbetar aktivt för att hjälpa både kunder och leverantörer att bli fossilfria. Hållbarhetschefen är en del av strategiavdelningen och är med och sätter Vattenfalls övergripande strategi. Som del i omvärldsbevakningen görs väsentlighetsanalyser (Hållbarhetschef, 16 mars 2021), det vill säga analyser där olika intressenter involveras för att identifiera och prioritera viktiga aspekter inom hållbarhet, för både Vattenfall och dess intressenter (Vattenfall, 2020 a). Tack vare väsentlighetsanalyserna