Hur integreras miljömässiga faktorer i investeringsprocessen?

(1)

Hur integreras miljömässiga faktorer i investeringsprocessen?

- En intervjustudie av svenska företag

Författare:

Nikola Albinowska, na222mx@student.lnu.se Ida Boij, ib222iw@student.lnu.se

Handledare: Jan Alpenberg Examinator: Elin Funck Termin: VT21

Ämne: Examensarbete Civilekonomprogrammet, Controllerinriktningen Kurskod: 4FE18E

Magisteruppsats

(2)

FÖRORD

Studien är en examensuppsats för Civilekonomprogrammets controllerinriktning vid fakulteten Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö, vårterminen 2021. Vi vill framföra ett tack till alla som deltagit i uppsatsprocessen. Tack till opponenter, vår handledare Jan Alpenberg och examinator Elin Funck som alla genom konstruktiv kritik väglett oss genom uppsatsskrivandet.

Vi vill också rikta ett extra tack till Josefine Rasmussen vid Linköpings universitet som delat med sig av sin avhandling samt tillhörande working papers. Slutligen vill vi tacka de företag och respektive intervjupersoner som ställt upp och deltagit i studien. Stort tack Aviator Airport Services, Fogmaker, Nibe, Scania, Schenker Åkeri och Vattenfall.

Växjö 27 maj

_______________ _______________

Ida Boij Nikola Albinowska

(3)

SAMMANFATTNING

Magisteruppsats, 4FE18E, Civilekonomexamen, Ekonomihögskolan vid Linnéunivesitetet, Växjö, Vårtermin 2021.

Författare: Ida Boij & Nikola Albinowska Handledare: Jan Alpenberg

Examinator: Elin Funck

Titel: Hur integreras miljömässiga faktorer i investeringsprocessen? - En intervjustudie av svenska företag.

Bakgrund: Uppsatsen har sitt teoretiska och empiriska fokus på investeringsprocessen.

Utifrån detta ska studien redogöra för hur miljömässiga faktorer integreras i investeringsprocessen. Det saknas idag djupa och omfattande redogörelser för hur miljö kan beaktas genom investeringsprocessen. Därför undersöker uppsatsen investeringsprocessen i ett antal utvalda företag, där extra vikt läggs vid hur miljö avspeglas i processen. Vidare är även företagens tillämpning av traditionella investeringskalkyler en del i vad som undersöks.

Ambitionen är att på ett vägledande sätt beskriva hur miljömässiga faktorer på ett balanserat sätt kan integreras i investeringsprocessen.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap för att öka förståelsen för hur miljömässiga faktorer integreras i investeringsprocessen. Studien avser därutöver utveckla en empiriskt testad modell för hur miljömässiga faktorer integreras i investeringsprocessens olika faser.

Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie på sex svenska företag inom tre olika branscher. Till studien hör en omfattande litteratursökning med utgångspunkt i huvudsak två avhandlingar. Data samlades in genom 15 semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades sedermera genom de fem stegen för analys av kvalitativ data.

Slutsats: Studiens slutsatser är att miljömässiga faktorer integreras i flera av investeringsprocessens faser. Tillvägagångssättet för integrering av miljömässiga faktorer kretsar kring fyra teman; kvantifiering, kriterier, lagkrav och kongruens mot miljömässiga strategier och mål. Samtliga teman finns med både i initieringsfasen och i bedömningsfasen, med undantag för kvantifiering som är ett strikt tema för bedömningsfasen. Vidare har

(4)

kvantifiering framförallt teoretiska förankring medan kriterier i den här studien enbart har empirisk förankring. Studien har avslutningsvis resulterat i en modifierad modell för hur miljömässiga faktorer integreras i investeringsprocessens olika faser.

Nyckelord: Investeringsprocess, Investeringsbedömning, Investeringsbeslut, Miljömässiga faktorer.

(5)

ABSTRACT

Master thesis, 4FE18E, Master of Science in Business and Economics, School of Business and Economics at Linneaus University, Växjö, Spring 2021.

Authors: Ida Boij & Nikola Albinowska Tutor: Jan Alpenberg

Examiner: Elin Funck

Title: How are environmental factors integrated in the investment process? - An interview study of Swedish companies.

Background: This thesis has its theoretical and empirical focus on the investment process.

Based on this, the study will account for how environmental factors are integrated in the investment process. There is currently a lack of deep and comprehensive accounts of how the environment can be taken into account through the investment process. Therefore, the thesis examines the investment process in a number of selected companies, where emphasis is placed on how environmental factors are considered in the process. Furthermore, companies' application of traditional capital budgeting techniques is also a part of the empirical study.

The ambition is to, in a guiding way, describe how environmental factors can be integrated in the investment process.

Purpose: The aim of this thesis is to increase the understanding of how environmental factors are integrated in the investment process. The study also aims to develop an empirically tested model for how environmental factors are integrated in the various phases of the investment process.

Method: This thesis is a qualitative interview study of six Swedish companies in three different industries. The study includes an extensive literature search based on two dissertations. Data were collected through 15 semi-structured interviews. The material was later analyzed through the five steps for analysis of qualitative data.

Conclusion: The conclusions of this thesis are that environmental factors are integrated into several phases of the investment process. The approach to integrating environmental factors revolves around four themes; quantification, criteria, legal requirements and congruence with environmental strategies and objectives. All themes are included in both the initiation phase

(6)

and the integrating phase, with the exception of quantification, which is only emphasised in the integrating phase. Furthermore, quantification has primarily theoretical grounding, while criteria only have empirical grounding. The study has finally resulted in a modified conceptual model for how environmental factors are integrated into the various phases of the investment process.

Keywords: Investmentprocess, Investment assessment, Investment decision, Environmental factors.

(7)

FÖRKORTNINGAR

ARR = Accounting Rate of Return BSC = Balanced Scorecard

CCS = Carbon Capture and Storage (Vattenfall) CFO = Chief Financial Officer

CSR = Corporate Social Responsibility DPB = Discounted Pay-Back

EVA = Economic Value Added

FID = Final Investment Decision (Vattenfall) FM = Fleet Manager (Schenker Åkeri) FN = Förenta Nationerna

HR = Human Resource IRR = Internal Rate of Return

LTMO = Long Term Market Outlook (Vattenfall) MA = Management Accounting

MC = Measure of Commitment-Failure MCS = Management Control System MIRR = Modified Internal Rate of Return NPV = Net Present Value

PB = Pay-Back

PL = Part List (Scania) PR = Planungsrunde (Scania)

ROCE = Return on Capital Employed ROI = Return on Investment

ROV = Real Option Valuation

RSPM = Relative Sustainable Performance Measure SMC = Sustainability Management Control

SMCS = Sustainability Management Control Systems TBL = Tripple Bottom Line

TCO = Total Costs of Ownership (Schenker Åkeri) TtM = Time to Market

(8)

INNEHÅLL OCH FIGURFÖRTECKNING

1. Inledning 1

1.1 Bakgrund 1

1.2 Problemdiskussion 7

1.3 Frågeställning 11

1.4 Syfte 11

1.5 Avgränsningar 11

1.6 Disposition 11

2. Metod 13

2.1 Vetenskaplig ansats 13

2.2 Metodval (kvalitativ intervjustudie) 14

2.2.1 Litteratursökning 15

2.2.2 Intervjustudie 16

2.3 Datainsamling 17

2.3.1 Urval och val av bransch 17

2.3.2 Semistrukturerade intervjuer 19

2.4 Dataanalys 21

2.5 Etiska överväganden 21

2.6 Kvalitetsbedömning 23

3. Teoretisk Referensram 25

3.1 Hållbarhet och miljötrenden 25

3.2 Sustainability Management Control (SMC) och värdeskapande 26

3.3 Investeringsbegreppet 27

3.4 Investeringsprocessen 28

3.5 Investeringskategorier 30

3.6 Finansiell investeringsbedömning 33

3.6.1 Investeringskalkyler 33

3.7 Icke-finansiell (miljömässig) investeringsbedömning 37

3.7.1 Övriga bedömningsgrunder 37

3.7.2 Integrera övriga bedömningsgrunder 42

3.9 Modell 44

4. Empiri 48

4.1 Aviator Airport Services 48

4.1.1 Finansiell översikt 48

4.1.2 Miljö och investeringar 50

4.1.3 Investeringsprocessen 51

4.1.6 Integrerad investeringsbedömning 53

(9)

4.2 Fogmaker 53

4.3 Nibe 62

4.3.4 Investeringskalkyler 66

4.4 Scania 68

4.5 Schenker Åkeri 77

4.6 Vattenfall 85

5. Analys och diskussion 100

5.1 Att integrera miljömässiga faktorer 100

5.1.1 Att integrera miljömässiga faktorer i initieringsfasen 102 5.1.2 Att integrera miljömässiga faktorer i bedömningsfasen 103 5.1.3 Teman för att integrera miljömässiga faktorer i investeringsprocessen 106

5.1.4 Investeringskategorier 110

(10)

5.2 Kvantifiering 111 5.2.1 Bristen av kvantifiering av miljömässiga faktorer i investeringsprocessen 112

5.2.2 Praktisk relevans av kvantifiering 119

5.3 Modell för att integrera miljömässiga faktorer i investeringsprocessen 120

6. Slutsatser och förslag för vidare forskning 127

6.1 Slutsatser 127

6.2 Diskussion kring studiens resultat 128

6.3 Förslag för vidare forskning 129

Referenser 131

Bilagor 146

Bilaga - Intervjuguide 146

Tabell 2.1 - Sammanställning av respondenter och intervjutillfällen 19

Figur 3.1 - Investeringsprocessen och dess influencer 29

Tabell 3.1 - Vanligt använda kalkylmetoder 34

Formel 3.1 - Diskonteringsfaktor 35

Figur 3.2 - Rasmussens ramverk för kategorisering av mervärden 38

Formel 3.2 - Miljöeffektivitet 40

Tabell 3.2 - Tidigare forskning om övriga bedömningsgrunder 43

Figur 3.3 - Modell 45

Tabell 4.1 - Nyckeltal Aviator Airport Services 49

Tabell 4.2 - Nyckeltal Fogmaker 54

Figur 4.1 - Poängsystem 60

Tabell 4.3 - Nyckeltal Nibe 63

Tabell 4.4 - Nyckeltal Scania 69

Tabell 4.5 - Nyckeltal Schenker Åkeri 78

Tabell 4.6 - Nyckeltal Vattenfall 86

Tabell 5.1 - Sammanställning av empiriskt material 101

Tabell 5.2 - Empiriskt identifierade teman 107

Figur 5.1 - Poängsystem för miljömässiga faktorer 114

Tabell 5.3 - Sammanställning av hur miljömässiga faktorer kvantifieras 118

Figur 5.2 - Modifierad modell 122

(11)

1. INLEDNING

Detta avsnitt redogör inledningsvis för studiens bakgrund, inklusive introduktion till ämnet och en kort sammanfattning av tidigare forskning. Därefter följer en problemdiskussion där studien motiveras samt där tidigare forskning diskuteras i relation till den här studiens teoretiska- och praktiska relevans. Problemdiskussionen mynnar ut i tre frågeställningar, ett syfte samt en beskrivning av aktuella avgränsningar. Avsnittet avslutas med en beskrivning av studiens fortsatta disposition.

1.1 Bakgrund

Denna uppsats handlar om hur miljömässig hänsyn integreras i investeringsprocessen och vid investeringsbeslut av större kapitalintensiva satsningar i svenska företag.

Investeringsprocessen är synonymt med aktiviteter kopplade till beslutsfattande av investeringar (Bower, 1970), uppdelat i fyra faser - initieringsfasen, bedömningsfasen, beslutsfasen och realiseringsfasen (Bower, 1970; Cooremans, 2012; Junnelius, 1974). Med integration av miljömässig hänsyn i investeringsprocessen avses ett miljömässigt hänsynstagande i en eller flera av investeringsprocessens faser, där hänsynstagandet görs på ett inkluderande sätt vid sidan av traditionella finansiella aspekter. Det vill säga att både den finansiella- och den miljömässiga delen finns med på ett tydligt sätt i investeringsprocessen.

Vidare kan de finansiella- och de miljömässiga aspekterna beaktas genom att värderas var för sig, tillsammans eller mot varandra. Integrationsbegreppet avser följaktligen en kombinerad hänsyn i investeringsprocessens olika faser, i motsats till att genomgående enbart ta hänsyn till finansiella faktorer.

Hållbarhet är ett växande ämne både inom den företagsekonomiska litteraturen och hos företag i praktiken (Schaltegger & Burrit, 2010), eftersom en hållbar utveckling enligt Nidumolu, Prahalad & Rangaswami (2009) är det enda alternativet. Hållbarhet är ett flerdimensionellt och mångtydigt begrepp. Enligt rapporten Our Common Future av FNs Världskommission (1987) innebär hållbarhet att “möta nutida behov utan att kompromissa på framtida generationers möjlighet att möta sina behov” (WCED, 1987). Hållbarhet beskrivs vidare bestå av tre delar; ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet och miljömässig hållbarhet (NE, u.å, a). I den här uppsatsen kommer fokus vara på den miljömässiga dimensionen av hållbarhet, där miljömässig hållbarhet handlar om företagens påverkan på jorden i form av

(12)

bland annat utsläpp i eller föroreningar av luft, vatten eller mark (NE, u.å, a; Andersson &

Funck, 2017).

I företagsekonomiska sammanhang uttrycks ofta hållbarhet och företags ansvar i hållbarhetsfrågor med begreppet Corporate Social Responsibility (CSR), vilket generellt handlar om företag och organisationers frivilliga agerande för att främja social och miljömässig hållbarhet (Anthony et al., 2014; NE, u.å, b). I tidigare litteratur förekommer en viss begreppsmässig variation vad gäller begreppen hållbarhet, miljö och CSR. Exempelvis benämner Bosch-Badia et al. (2020) investeringar med bland annat miljöfrämjande syften som CSR-investeringar medan Cubas-Díaz & Ángel Martínez Sedano (2018) pratar om hållbara investeringar och investeringsbeslut. Den här uppsatsen lägger vidare ingen vikt vid den begreppsmässiga benämningen i det här sammanhanget. Fortsättningsvis avses ingen skillnad på begreppen hållbarhet, CSR och miljö, däremot är det begreppet miljö som kommer användas, med undantag för när det redogörs för författare som använt ett annat begrepp.

Innehållet i begreppet miljömässig hållbarhet handlar ofta om växthuseffekten och utsläpp av växthusgaser (NE, u.å, c). Sett till koldioxidutsläpp finns det i Sverige två sektorer som står för den största miljöpåverkan. Det är industrin och inrikes transporter, där respektive av de står för ungefär en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser (Holmström, 2020).

Specificerat till branscher är det tillverkningsindustrin, följt av transportindustrin, jordbruk inklusive skogsbruk och fiske samt elproduktion inklusive gas, värme, vatten, avlopp och avfall som orsakar störst mängd koldioxidutsläpp (SCB, 2020). Uppsatsens utgångspunkt är att undersöka företag i tillverkningsindustrin, åkeri- och transportbranschen samt företag inom el- och fjärrvärme, vilka samtliga är väsentliga branscher när det kommer till miljöpåverkan.

Sverige har ett antal miljömål, varav ett handlar om att minska koldioxidutsläppen (Sveriges Miljömål, u.å.). Målet är att minska koldioxidutsläppen i etapper fram till 2045. Vidare görs bedömningen att koldioxidutsläppen inte minskar i den takt som krävs för att ta respektive etappmål för minskade koldioxidutsläpp (Sveriges Miljömål, 2020 a; 2020 b; 2020 c). Andra miljömål som att begränsa miljöpåverkan, minska försurning och övergödning, minska miljögifter och förbättra luftkvaliteten genom minskade luftföroreningar förväntas inte heller

(13)

omfattande åtgärder för att klara miljömålen. Sveriges Miljömål (2018 b) menar att företag kan vidta bland annat följande åtgärder för att facilitera arbetet mot att klara miljömålen; byta ut fossilt producerad el mot förnybar energi, minska- och återanvända avfall samt analysera verksamheten och vidta åtgärder med störst positiv inverkan på företagets nuvarande klimatavtryck. Åtgärderna som Sveriges Miljömål (2018 b) föreslår för att implementera miljömålen kräver investeringar från företagens sida, i exempelvis nya energikällor som solceller, lösningar som ökar materialåtervinningen eller åtgärder som ökar energieffektiviteten. Investeringar för att stödja Sveriges arbete mot att ta miljömålen kommer ha avgörande miljömässiga effekter, vilket innebär att miljömässiga faktorer blir en väsentlig del av sådana investeringsförslag. Därmed borde även dessa miljömässiga effekter avspeglas och komma till uttryck i investeringsprocessen. Det kräver i sin tur att företag fattar investeringsbeslut där miljömässiga faktorer värderas, vilket i nästa steg förutsätter en investeringsprocess där mer än bara ekonomiska konsekvenser beaktas.

För den fortsatta studien behöver ett antal begrepp klargöras. En investering definieras av Cooremans (2011) som ett negativt kassaflöde i nutid med en förhoppning om positiva framtida kassaflöden. Enligt Harris & Raviv (1996) är investeringsbeslut företags absolut viktigaste beslut. I investeringsprocessens bedömningsfas inför ett investeringsbeslut används ofta olika typer av investeringskalkyler (Siziba & Hall, 2021), vilka är långsiktiga kostnads- och intäktskalkyler där de kalkylerade posterna uppstår löpande under investeringens livslängd. Vidare benämns kalkylerna och eventuella andra faktorer som beaktas i bedömningsfasen som investeringsbedömning (Junnelius, 1974). Med investeringskalkyler avses finansiella beräkningar för att utvärdera en investerings lönsamhet, medan investeringsbedömning innefattar hela bedömningen, inklusive både finansiella och icke-finansiella aspekter. Det är således en viktig begreppsmässig skillnad mellan investeringskalkyler och investeringsbedömning, även om båda är del i bedömningsfasen.

Företag har traditionellt grundat sina investeringsbeslut på finansiella investeringskalkyler för att bedöma om en investering förväntas vara ekonomiskt lönsam eller inte (Boedeker, Hughes

& Paulson Gjerde, 2011), vilket i sin tur kan härledas till det mest fundamentala målet om ekonomisk lönsamhet för all verksamhet (Anthony, Govindarajan, Hartmann, Kraus &

Nilsson, 2014).

Det finns mycket tidigare forskning om den praktiska användningen av traditionella investeringskalkyler i investeringsbedömningen (Alles, et al. 2020; Graham & Harvey, 2001;

(14)

Pike, 1996; Ryan & Ryan, 2002; Schall, Sundem & Geijsbeek, 1978; Siziba & Hall, 2021), där bland annat studien från Siziba & Hall (2021) studerade vilka investeringskalkyler som har haft störst empirisk användning. Det finns däremot även tidigare forskning som ställt sig kritiskt till traditionella investeringsmodeller eftersom dessa enbart beaktar finansiella konsekvenser. Det har därför argumenterats att andra aspekter också har en central roll i investeringsbedömningen. Bland annat menar både Cooremans (2011) och Boedeker, Hughes

& Paulson Gjerde (2011) att den strategiska dimensionen av olika investeringar är viktig att beakta i investeringsbedömningen. Boedeker, Hughes & Paulson Gjerde (2011) landar i slutsatsen att företag bör använda en strategisk analys som komplement till traditionella investeringskalkyler. Samtidigt konstaterar Cooremans (2011) att en investerings strategiska påverkan är viktigare än dess finansiella påverkan vid investeringsbeslutsfattande.

Å andra sidan står det i en undersökning från Chen (2008) klart att även om icke-finansiella aspekter beaktas vid investeringsbedömning är det de finansiella aspekterna som är viktigare.

Icke-finansiell investeringsbedömning fungerade som komplement när den finansiella utvärderingen inte var effektiv eller tillräcklig (Chen, 2008). Chens (2008) slutsatser stöds även i en senare studie från Meyer & Kiymaz (2015) som undersökte huruvida miljömässiga faktorer påverkade investeringsbeslut. Resultatet visade att miljömässiga faktorer inte är avgörande vid investeringsbeslut, eftersom investeringar utvärderas med traditionella modeller (Meyer & Kiymaz, 2015). Med det sagt betyder det däremot inte att ämnet är ointressant att studera vidare. Det kan snarare tolkas som att miljömässiga faktorer inte haft en avgörande roll vid investeringsbeslut eftersom det inte finns något vedertaget sätt för hur de ska beaktas i investeringsprocessen. Därför är det snarare intressant att fortsätta studera detta, med målet att kartlägga hur, för miljömålen avgörande miljömässiga faktorer beaktas i investeringsprocessen.

Cubas-Díaz & Ángel Martínez Sedano (2018) studerade vidare hur miljömässiga faktorer kan värderas och inkluderas i investeringsbedömningen med syfte att utforma mått för investeringars miljömässiga konsekvenser. I studien utformades två mått för att kunna utvärdera företags prestationer inom bland annat miljömässig hållbarhet. Måtten var Relative Sustainable Performance Measure (RSPM) och Measure of Commitment-Failure (MC), vilka tillsammans användes i en tvådimensionell analys över, dels företags prestationer i dessa avseenden (RSPM), dels företags ambition och åtagande i dessa avseenden (MC)

(15)

Tarrazon-Rodon (2020) avsåg utforma en konkret metod för investeringsbedömning av miljömässiga faktorer. Studien resulterade i en modell som integrerade finansiella och miljömässiga faktorer, av vad som benämns som CSR-investeringar. Med CSR-investeringar avses investeringar med ett primärt miljömässigt- eller socialt syfte. Bosch-Badias et al.

(2020) integrerade modell benämns som en CSR-vektor, vilken består av två effektivitetsmått, kopplade till sociala- och miljömässiga prestationer och två värdeskapande mått, kopplade till ägares och intressenters ekonomiska perspektiv. Cubas-Díaz & Ángel Martínez Sedano (2018) och Bosch-Badia et al. (2020) har båda landat i konkreta sätt att mäta miljömässiga aspekter av investeringar. Däremot är det bara de sistnämnda som konstruerat en modell för investeringsbedömning som integrerar finansiella och icke-finansiella miljömässiga dimensioner (Bosch-Badia et al., 2020). Modellen är matematiskt omfattande samt svår att förstå och tillämpa, vilket innebär att trots att Bosch-Badia et al. (2020) konstruerat en integrerad modell för investeringsbedömning är det fortsatt intressant att studera företag praktiskt för att dra slutsatser om enklare sätt att integrera miljömässiga faktorer i investeringsbedömningen.

Hållbarhet kopplat till ekonomistyrning och beslutsfattande vid investeringar behandlas även i en doktorsavhandling skriven av Rasmussen (2020) vid Linköpings universitet.

Avhandlingen behandlar energiledning och styrningen bakom energiledningen, med fokus på investeringar i energieffektivisering. Kopplat till investeringsområdet utforskas icke-finansiella konsekvenser, så kallade mervärden av investeringar i energieffektivisering samt hur dessa beaktas i investeringsbedömning. Mervärdena är alla faktorer som observerats till följd av en investering i energieffektivisering som inte var kostnadsbesparing eller minskad elkonsumtion. Bland faktorerna fanns exempelvis minskade utsläpp, minskat oljud, förbättrad produktkvalitet, förlängd livslängd av maskiner och bättre rykte (Rasmussen, 2020). Av intresse för den här uppsatsen är de delar i avhandlingen som berör beslutsfattandet för investeringar i energieffektivisering, vilket resulterat i ett ramverk som kan användas för att enklare beakta mervärden vid investeringsbeslut. Ramverket är utformat för att kategorisera dessa mervärden efter tid och kvantifierbarhet, det vill säga huruvida det är ett långsiktigt- eller kortsiktigt mervärde samt om mervärdet är lätt, medel eller svårt att kvantifiera (Nehler & Rasmussen, 2016). Från Rasmussen (2020) och Nehler & Rasmussen (2016) kan det följaktligen konstateras att icke-finansiella aspekter av investeringar som exempelvis miljömässiga faktorer enklare beaktas vid investeringsbeslut, det vill säga i bedömnings- och beslutsfasen om de kvantifieras. Med utgångspunkt i Rasmussens (2020)

(16)

och Bosch-Badias et al. (2020) respektive ramverk finns det ett forskningsgap på användbara integrerade tillvägagångssätt i investeringsprocessens bedömningsfas. Eftersom Bosch-Badias et al. (2020) ramverk är komplext och eftersom Rasmussens (2020) ramverk enbart behandlar hur mervärden kan kvantifieras och inte vidare hur dessa kvantifierade mervärden kan integreras i investeringsbedömningen.

Ett annat företagsekonomiskt område där det däremot finns teoretiskt och empiriskt vedertagna tillvägagångssätt som integrerar finansiella- och icke-finansiella miljömässiga faktorer är redovisningsområdet. Där är modellen som kallas tripple bottom line (TBL), först myntad av Elkington (1997) framträdande. TBL har beskrivits av bland annat Slaper & Hall (2011) och Deegan (2014) som ett ramverk för redovisning där tre dimensioner av prestationer integreras. Nämligen, sociala, miljömässiga och ekonomiska prestationer. Turan

& Needy (2013) utvecklade en integrerad optimeringsmodell utifrån TBL. Modellen beaktar både finansiella och icke-finansiella mått i beslutsprocessen för att skapa både en optimal och balanserad investeringsportfölj (Turan & Needy, 2013).

Det finns ett forskningsgap på praktiskt tillämpliga tillvägagångssätt som integrerar finansiella- och miljömässiga faktorer. Gapet består av otillräcklig forskning av hur miljömässiga faktorer integreras i investeringsprocessens olika faser. Trots att tidigare forskning berör hur miljömässiga faktorer kan integreras i bedömningsfasen finns det fortsatt ett behov av att utveckla resultat från tidigare forskning (Bosch-Badia et al., 2020;

Rasmussen, 2020). Behovet av forskning med syfte att kartlägga hur finansiella- och miljömässiga aspekter integreras i bedömningsfasen kan även härledas till resultat att enbart traditionella investeringsmodeller inte passar att appliceras på investeringar med avgörande miljöaspekter (Bosch-Badia et al., 2020). Vidare framgår en medvetenhet i rapporter från företag att miljöhänsyn är allt viktigare i alla typer av beslut (Vattenfall, 2019), vilket ytterligare understryker behovet av fortsatt forskning om hur miljö integreras och ligger till grund för beslutsfattande. Detta är också kärnan i uppsatsens praktiska relevans, eftersom företag har påtryckningar från intressenter att beakta miljö i sitt beslutsfattande är uppsatsen till nytta för företag som vill eller behöver utveckla grunderna för sitt beslutsfattande vad gäller investeringar.

(17)

1.2 Problemdiskussion

Från tidigare forskning står det klart att den traditionella finansiella investeringsbedömningen inte är tillräcklig, i det avseendet att den bortser från den bland annat viktiga strategiska aspekten (Boedeker, Hughes & Paulson Gjerde, 2011; Cooremans, 2011). Vikten av hållbar utveckling och företags agerande för miljön är också tydlig (Nidumolu, Prahalad &

Rangaswami, 2009; Sveriges Miljömål, 2018 b), vilket i vissa avseenden förutsätter miljöfrämjande investeringar från företagens sida, exempelvis när det handlar om att implementera förnybar energi istället för fossilt producerad energi (Sveriges Miljömål, 2018 b). Det står också klart att CSR-investeringar behöver bedömas utifrån mer än bara finansiella grunder, eftersom syftet med sådana investeringar primärt handlar om att främja miljön eller minska företagets miljöpåverkan (Bosch-Badia et al., 2020). Ökat fokus på hållbar utveckling och miljöfrämjande investeringar från företagens sidan innebär också att miljömässiga faktorer i investeringsprocessen blir viktigare, eftersom traditionella investeringskalkyler i bedömningsfasen inte är tillräckliga för hantering av investeringar med väsentliga miljöpåverkande faktorer (Bosch-Badia et al., 2020).

Studier visar att finansiella investeringskalkyler har signifikans i praktiken hos företag (Chen, 2008; Meyer & Kiymaz, 2015). Att enbart beakta miljömässiga aspekter, som i Cubas-Díaz

& Ángel Martínez Sedanos (2018) mått och analys är inte tillräckligt, på samma sätt som det inte är tillräckligt att enbart beakta finansiella aspekter, eftersom de finansiella aspekterna obestridligt är en avgörande del av investeringsprocessen inför investeringsbeslut (Chen, 2008; Meyer & Kiymaz, 2015). Det kan här poneras att finansiella aspekter har störst signifikans i praktiken, eftersom det med undantag för (Bosch-Badia et al., 2020) finns brist på studier för hur företag praktiskt kan integrera miljömässiga faktorer i investeringsbedömningen. Det finns vidare en ännu större brist på studier för hur miljömässiga faktorer kan integreras i andra delar av investeringsprocessen och i investeringsprocessen som helhet. Då både finansiella- och miljömässiga faktorer är viktiga, speciellt när investeringar med omfattande miljömässiga konsekvenser blir allt viktigare (Sveriges Miljömål, 2018 b) är behovet av vidare forskning som kartlägger hur sådan integrering i investeringsprocessen både teoretiskt och praktiskt ser ut tydligt. Med en kartläggning avses i det här fallet en genomgång av hur tidigare forskning förespråkar integration av miljömässiga faktorer i investeringsprocessen samt hur företag praktiskt integrerar miljömässiga faktorer i sina investeringsprocesser inför investeringsbeslut. Fokus i

(18)

tidigare forskning på hur miljömässiga faktorer integreras i investeringsprocessen har varit på hur denna typ av faktorer integreras i investeringsbedömningen, det vill säga investeringsprocessens bedömningsfas. Med avstamp i detta avser denna studie bredda till att undersöka hur miljömässiga faktorer integreras genom hela investeringsprocessen.

Intresset för investeringar med positiva miljöpåverkande faktorer finns även praktisk ute i företag. Exempelvis är en fossilfri energiförsörjning och utveckling av klimatsmarta lösningar två delar av Vattenfalls fem strategiska fokusområden, till vilka det finns en investeringsplan med inriktning mot åtgärder för att minska koldioxidutsläpp. I Vattenfalls investeringsplan 2020-2021 finns miljöpåverkande investeringar med planerade grundinvesteringar till ett värde av 58 miljarder svenska kronor (Vattenfall, 2019). Det kan antas att de miljöpåverkande faktorerna vid dessa investeringar har en betydande roll, följaktligen bör dessa på ett eller annat sätt integreras i investeringsprocessen tillsammans med de också betydande finansiella aspekterna som generellt beaktas i bedömningsfasen.

Det finns ett gap i tidigare forskning på studier som empiriskt undersökt hur företag integrerar miljömässiga faktorer i investeringsprocessen. Tidigare forskning har istället fokuserat på hur miljömässiga faktorer teoretiskt kan kvantifieras och mätas, vilket då görs i bedömningsfasen (Bosch-Badia et al., 2020; Cubas-Díaz & Ángel Martínez Sedano, 2018;

Nehler & Rasmussen, 2016; Rasmussen 2020). Vidare har tidigare forskning inte specificerat hur miljömässiga faktorer, efter kvantifiering kan integreras i investeringsprocessen inför investeringsbeslut. I tidigare forskning finns också en avsaknad av studier som utforskat alternativa sätt att integrera miljömässiga faktorer som inte innefattar kvantifiering och värdering i monetära termer. Följande studie avser fylla det gapet genom att utforska hur sex svenska företag inom tre olika branscher tar hänsyn till miljömässiga faktorer i sin investeringsprocess. Studien tar följaktligen vid tidigare forskning där den roll miljömässiga faktorer har i bedömningsfasen undersöks vidare ur ett helhetsperspektiv i syfte att kartlägga vilken roll miljömässiga faktorer har genom hela investeringsprocessen.

Tidigare forskning (Deegan, 2011; Elkington, 1997; Kaplan & Norton, 1996; Slaper & Hall, 2011; Turan & Needy, 2013) har också illustrerat intresset för integration av finansiella och icke-finansiella aspekter inom olika företagsekonomiska områden. Exempelvis är TBL utformat för att appliceras i extern redovisning (Deegan, 2014). Däremot har intresset för

(19)

resultat på investeringsområdet, vilket tydliggör gapet inom specifikt investeringsprocessen.

Även om integrationsmodellen TBL inom redovisningsområdet inte enbart beaktar miljömässiga icke-finansiella faktorer är det de faktorerna som är av störst intresse på investeringsområdet. Bland annat eftersom miljöaspekter av investeringar är i linje med den ökade uppmärksamhet som riktas mot företag och deras aktiviteter kopplade till miljö (Isaksson & Steimle, 2009).

I befintliga studier (Nehler & Rasmussen, 2016; Rasmussen, 2020) är en återkommande inriktning “energy management” och “energy efficiency investments”, vilket enkelt uttryckt kan definieras som hantering av energiförbrukning (Schulze, Nehler, Ottoson & Thollander, 2016) och investeringar för att effektivisera energianvändningen (Rasmussen, 2020).

Inriktningen i tidigare forsknings på hållbarhetsaspekten energiförbrukning kan härledas till ett av de globala målen från Förenta Nationerna (FN) för hållbar utveckling. Målen finns i FN:s rapport för agenda 2030, där mål 7 handlar om energi (UN, 2018). Mer specifik handlar delmål 7.3 direkt om energieffektivitet (Globala Målen, 2020). Inriktningen kan således antas bero på energiförbrukningens globala påverkan på hållbarhet. I linje med förslag från Nehler

& Rasmussen (2016) att bredda bortom energisektorn ämnar följande uppsats bygga vidare på Rasmussens (2020) avhandling, där fler branscher undersöks, nämligen tillverkningsindustrin, åkeri- och transportbranschen samt el- och fjärrvärmebranschen.

Uppsatsen avser också bygga vidare på det ramverk som presenterats i Rasmussens (2020) avhandling för att underlätta hur och när mervärden kan beaktas i investeringsbedömningen (Nehler & Rasmussen, 2016; Rasmussen, 2014). Ramverket är inte tillräckligt för att fylla forskningsområdet över hur miljöaspekter integreras i investeringsprocessen, eftersom ramverket enbart vägleder kvantifiering och värdering av miljöaspekter, inte hur dessa praktiskt integreras i investeringsprocessen. Istället för att resultera i ett ramverk för kvantifiering och värdering av mervärden, ämnar uppsatsen resultera i en utvecklad modell i form av en kartläggning som ledsagar hur miljömässiga mervärden integreras i investeringsprocessen. Genom att beakta flera branscher och med ett utvecklat slutligt mål, differentieras och positioneras uppsatsen i förhållande till tidigare forskning (Nehler &

Rasmussen, 2016; Rasmussen, 2020).

Uppsatsen söker därför bidra till att fylla det forskningsgap som finns rörande hur finansiella- och miljömässiga faktorer integreras i investeringsprocessen. Följaktligen fokuserar uppsatsen på hur miljömässiga faktorer integreras i flera av investeringsprocessens faser och

(20)

inte bara i bedömningsfasen som tidigare forskning fokuserat på. Balansen mellan investeringars ekonomiska och miljömässiga fördelar är också kärnan uppsatsen vill skapa kunskap kring. Forskningsgapet och det problem som diskuterats ovan kan vidare delas upp i två delar. Den första delen är det vetenskapliga problemet i bristen på forskning om tillvägagångssätt eller metoder för hur finansiella- och miljöpåverkande faktorer integreras i investeringsprocessen. Den andra delen är det praktiska problemet för investeringsansvariga på företag att beakta, analysera och bedöma investeringars miljömässiga konsekvenser.

Nehler & Rasmussen (2016) påtalar att det finns en medvetenhet om miljömässiga konsekvenser men att det trots tidigare forskning om kvantifiering av miljömässiga faktorer finns för lite kunskap om hur dessa kan kvantifieras och värderas. Det är således troligt att det vetenskapliga problemet i form av bristande kunskap förorsakar det praktiska problemet i form av svårighet att inkludera miljömässiga faktorer. Omvänt innebär det att företag har svårt att på ett integrerat sätt beakta miljömässiga faktorer i sina investeringsprocesser när det i tidigare forskning inte finns någon vedertagen metod som redogör för hur investeringars finansiella- och miljömässiga konsekvenser på ett integrerat sätt kan beaktas genom investeringsprocessens olika faser.

Bristen på forskning vad gäller skildringar av hur miljömässiga faktorer integreras i den finansiella bedömningen samt generellt i investeringsbedömningen understryks av (Bosch-Badia et al., 2020). Nehler & Rasmussen (2016) poängterar även behovet av ytterligare forskning på hur tidigare nämnda mervärden på miljöfronten kan kvantifieras, värderas och integreras. Företagsledare och andra inblandade i investeringsprocessen har också ett behov av ökad kunskap om kvantifiering, värdering och tillika integrering av miljöfaktorer (Nehler & Rasmussen, 2016), för att uppnå miljömål intressenter värdesätter (Jassem; Azmi & Zakaria, 2018; 2020).

Följande uppsats ska empiriskt undersöka om och hur miljömässiga aspekter integreras i investeringsprocessen inför investeringsbeslut i svenska företag. Undersökta företags tillvägagångssätt för att integrera miljömässiga faktorer i investeringsprocessen ska sedermera ställas mot varandra samt mot de tillvägagångssätt som framhålls i tidigare forskning, för att utläsa eventuella likheter och/eller skillnader. De likheter och/eller skillnader som identifieras kan i ett nästa steg användas i vägledande syfte för hur företag kan integrera miljömässiga faktorer i investeringsprocessen. Jämförelsen företagen emellan samt

(21)

praktiskt- och teoretiskt användbara slutsatser. Utifrån uppsatsens empiriska undersökning, Neher & Rasmussens (2016) ramverk och med inspiration från tidigare forskning om mätning av miljömässiga faktorer (Bosch-Badia et al., 2020; Cubas-Díaz & Ángel Martínez Sedano, 2018) ska en empiriskt testad modell och kartläggning av hur ekonomiska och miljömässiga aspekter på ett integrerat sätt kan beaktas genom investeringsprocessen utformas. Modellen och kartläggningen söker i sin tur överbrygga både det vetenskapliga- och det praktiska problemet.