Modell för att integrera miljömässiga faktorer i investeringsprocessen

Modellprövningen har utgångspunkt i uppsatsens tredje frågeställning, det vill säga hur kan en utvecklad och empirisk testad modell för att integrera miljömässiga faktorer i

investeringsprocessen se ut? Modellen (figur 3.3) som är resultat av studiens litteraturgenomgång har vidare testats empiriskt. Den teoretiska modellen har testats empiriskt på så sätt att intervjuguiden utformats utifrån modellens delar och innehåll. De frågor som ställts till de undersökta företagen har följaktligen varit baserade på den teoretiska modellen. Det empiriska materialet som utgörs av företagens svar på intervjuguidens frågor har sedermera sammanställts och jämförts mot den ursprungliga modellen. Sammanställningen och jämförelsen är kärnan i modellprövningen, där modellens överensstämmelse med verkligheten diskuteras. Modellen har följaktligen testats genom intervjuguidens frågor. Studiens resultat ligger tillsammans med ovanstående analysavsnitt till grund för de modifieringar som gjorts i den ursprungliga modellen (figur 3.3) och presenteras i figur 5.2 nedan. De blåmarkerade delarna i modellen tydliggör de tillägg som gjorts i den modifierade modellen. Modellen är följaktligen en teoretiskt driven och empiriskt testad modell över hur miljömässiga faktorer integreras i investeringsprocessen.

Modellprövningen har vidare visats sig bekräfta investeringsprocessens faser och till viss del även innehållet i respektive fas. Däremot har det även visat sig finnas skillnader i fasernas innehåll empiriskt kontra teoretiskt i tidigare forskning. I den empiriska undersökningen har ytterligare innehåll i flera faser identifierats. Det ytterligare innehållet har vidare adderats till modellen som följaktligen utvecklats utifrån modellprövningen och den empiriska undersökningen. Samtidigt har visst innehåll i investeringsprocessens faser från tidigare forskning inte kunnat bekräftas i den här studien. Detta innehåll har däremot inte tagits bort eftersom den empiriska undersökningen snarare avsåg utveckla och förbättra modellen än att begränsa den.

Till att börja med visade studiens resultat att miljömässiga faktorer även integreras i investeringsprocessens initieringsfas. Resultatet innebär därmed nytt innehåll i form av integration av miljömässiga faktorer i initieringsfasen, vilket illustreras i figur 5.3 ovan. Innehållet i form av integration av miljömässiga faktorer i initieringsfasen kretsar kring de teman som identifierats och diskuterats beträffande investeringsprocessens initieringsfas, det vill säga strategiskt överensstämmande, kravnivåer eller kriterier samt lagkrav i form av miljömässiglagstiftning/miljökrav. Vad gäller kravnivåer eller kriterier handlar det om att miljömässiga faktorer integreras som grundläggande kriterier, vilka de investeringsförslag som tas fram måste uppfylla för att överhuvudtaget gå vidare i investeringsprocessen. Specifikt vilka kriterier som använts är företagsspecifikt och har sammanställts i figur 5.1. För Schenker Åkeri är kriteriet att vara i linje med tidigare fastställd omställningsplan och för Vattenfall och Scania är kriteriet att vara i linje med miljömässiga strategier och mål. Slutligen är kriteriet för Aviator att vara i linje med de miljökrav som finns på flygplatserna. Kriterierna förefaller vidare på ett eller annat sätt kunna härledas från företagens respektive miljömässiga strategier och mål, vilket leder vidare till det andra temat som identifierats och det innehåll i initieringsfasen i figur 5.3 ovan som hör till nästa tema, det vill säga strategiskt överensstämmande. Det strategiska överensstämmandet i initieringsfasen handlar om att säkerställa att de investeringsförslag som tas fram är i linje med de miljömässiga strategier och mål som företaget har. Det finns starka kopplingar mellan temana kriterier och strategiskt överensstämmande eftersom kravnivåerna bygger på miljömässiga strategier och mål (Schenker Åkeri) alternativt att miljömässiga strategier och mål används direkt som kriterier (Scania; Vattenfall). Slutligen identifierades ytterligare en del som innehåll i initieringsfasen, nämligen analys mot i Aviators fall, miljökrav ställda från en extern intressent. Analysen mot miljökrav har vidare sammanfattats som analys för att säkerställa att investeringsförslag är i

linje med miljömässig lagstiftning och/eller miljökrav ställda från intressenter. Även detta tema i initieringsfasen har en stark koppling till temat om kriterier, eftersom miljökrav i Aviators fall används som kriterium för vilka investeringsförslag som tas fram i initieringsfasen.

Studiens resultat har även gett upphov till nytt innehåll i investeringsprocessens bedömningsfas. Med samma logik som i initieringsfasen kretsar innehållet kring de teman som identifierats i bedömningsfasen. I bedömningsfasen är aktuella teman strategiskt överensstämmande, kriterier, kvantifiering och lagkrav. Det är däremot bara beträffande strategiskt överensstämmande, kriterier och kvantifiering det identifierats ytterligare innehåll. Den empiriska undersökningen visar att investeringsförslagen har analyserats utifrån ett perspektiv av att vara i linje med miljömässiga strategier och mål i bedömningsfasen (Vattenfall). Därmed har det strategiska överensstämmandet även lagts till som del i den miljömässiga bedömningen i figur 5.3. I tidigare forskning och i den strikt teoretiska modellen (figur 3.3) har strategisk överensstämmande bara diskuterats som en del i den icke-finansiella bedömningen och inte specifikt som del i den miljömässiga. Precis som i initieringsfasen har miljömässiga faktorer integrerats i bedömningsfasen som kravnivåer och kriterier, med skillnaden att kriterierna i bedömningsfasen använts som beslutsgränser för vilka investeringar som ska godkännas (Fogmaker; Nibe; Vattenfall), istället för vilka investeringsförslag som ska tas fram. Även i bedömningsfasen finns en stark koppling mellan strategiskt överensstämmande och de kriterier eller kravnivåer som används, där kriterierna har utgångspunkt i miljömässiga strategier och mål (Nibe; Vattenfall).

Vad gäller ytterligare innehåll i kvantifiering i den miljömässiga bedömningen handlar tillägget om tillvägagångssätt för kvantifiering. Tillägget är möjligheten att använda Fogmakers poängsystem för att poängsätta även miljömässiga faktorer. I linje med Fogmakers användning av poängsystemet har tillägg för kvantifiering av icke-finansiella faktorer även gjorts i den icke-finansiella bedömningen i figur 5.3. Ytterligare en utvidgning av Fogmakers poängsystem för att använda det direkt tillsammans med den finansiella bedömningen istället för som ett komplement till den skulle vara att även ha med relevanta KPI:er från den finansiella bedömningen som faktorer i poängsystemet. I så fall skulle exempelvis återbetalningstid, NPV och avkastning kunna vara faktorer som viktas från 1-5 och där investeringsförslagens prestation i dem var för sig utvärderas. Ett negativt NPV

högt NPV det rör sig om. Vad gäller återbetalningstid kan investeringsförslagets prestation bedömas utifrån den kravnivå som finns. Återbetalningstider under kravnivån får negativa värden från -5 till -1 medan återbetalningstider över kravnivån får positiva värden från 1 till 5. Återbetalningstider som är kravnivån kan få värdet 0. Med samma logik kan investeringsförslags prestation vad gäller avkastning uppskattas. Viktigt att nämna vid det här potentiella tillvägagångssättet är att investeringsförslag med omfattande positiva miljömässiga konsekvenser men som inte är ekonomiskt lönsamma fortfarande kan få ett positivt slutpoäng som kan signalera att projektet borde godkännas. För att undvika att projekt som inte är ekonomiskt lönsamma godkänns kan detta tillvägagångssätt i vissa fall behöva kompletteras med en enskilt finansiell bedömning. Att inte godkänna projekt som inte också är ekonomiskt lönsamma är i linje med Vattenfalls resonemang att de inte gör investeringar där det inte också finns ett underliggande affärsmässigt syfte.

De aktiviteter och tillhörande innehåll i investeringsprocessens bedömningsfas som kan bekräftas av den empiriska undersökningen är i den finansiella bedömningen att PB, NPV och IRR är vanliga investeringskalkyler samt att WACC och avkastningskrav används som kravnivå och för att uppskatta kalkylränta. I den icke-finansiella bedömningen kan både strategiskt överensstämmande och konkurrensmöjligheter bekräftas, där konkurrensmöjligheter kommer till uttryck i bland annat Fogmakers konkurrensperspektiv och Vattenfalls avvägning av hur värde skapas för olika intressenter. Slutligen kan den miljömässiga bedömningens delar i form av mått på miljömässiga prestationer och effektivitet i miljömässiga prestationer bekräftas genom Nibes checklista och Scania och Vattenfalls sammanställning av miljöpåverkan.

Det innehåll i bedömningsfasen som däremot inte kan bekräftas av den empiriska undersökningen är huruvida CAP, kapitalkostnad eller alternativkostnad används som kravnivåer eller för att uppskatta kalkylränta eller huruvida tillväxtpotential beaktas i den icke-finansiella bedömningen. Kvantifiering av miljömässiga faktorer kan av den empiriska undersökningen inte heller bekräftas då det inte används praktiskt i de undersökta företagen för att integrera miljömässiga faktorer. Givet studiens deduktiva ansats där den teoretiska modellen testats empiriskt kan kvantifiering som del i modellen inte bekräftas i modellprövningen. Däremot ligger kvantifiering kvar som ett teoretiskt drivet tema i modellen (figur 5.3). Vidare kunde den miljömässiga lagstiftningen inte bekräftas som del i bedömningsfasen även om den utifrån studiens resultat visat sig vara en del i initieringsfasen.

Att investeringskategori skulle påverka bedömningsfasen kan både bekräftas och förkastas. Det kan bekräftas på så sätt att två undersökta företag använt andra finansiella kravnivåer för investeringskategorin miljöinvesteringar (Nibe; Scania). Å andra sidan kan det förkastas på så sätt att det vidare inte påverkat bedömningens innehåll eller tillvägagångssätt.