Avfallshantering

Väglaget kan anskaffa, köpa eller tillhandahålla också andra tjänster än väghållningstjänster till sina vägdelägare. Vanligen har dessa övriga tjänster en koppling till avfallshantering. Väglagets roll är oftast att fungera som husvärd för delägarfastighe-ternas gemensamma avfallshantering.

Enligt avfallslagen ska fastighetsinnehavaren ordna en mottagningsplats för insamling av avfall som omfattas av fastighetsvis avfallstransport. Ett gemensamt avfallskärl är en insamlingsplats för avfall för två eller flera fastigheter, där det finns en eller flera insamlingsanläggningar för olika avfalls-slag. Fastigheternas innehavare kommer överens om användningen av gemensamt avfallskärl och de upprätthåller insamlingsplatsen. Väglaget kan alltså erbjuda detta upprätthållande för fastigheterna som ingår i gemenskapen. Det är naturligtvis frivilligt att höra till en avfallsgemenskap som väglaget ord-nar eller förvaltar.

I flera väglag har man upplevt att skötseln av uppgifter i anknytning till avfallshantering är för-valtningsmässigt lätta att ta hand om. Då väglaget i varje fall sänder möteskallelser, information och fakturor till vägdelägarna, uppstår det inte nämnvärt

merarbete av avfallshanteringen. Det krävs lite ar-bete att sätta sig in i avfallslagstiftning och övrig reglering av avfallshanteringen.

De inbesparingar som delägarfastigheterna kan uppnå med gemensam avfallshantering är obestridliga. Belastningen av vägen minskar ock-så betydligt. En avfallsbil kan väga till och med 30 ton vilket medför att belastningen och därmed underhållskostnaderna minskar betydligt om tiotals resor med en sådan blir ogjorda eller om transport-sträckan förkortas betydligt tack vare gemensamma insamlingskärl.

För väglaget och vägen är det naturligtvis också till nytta om delägarfastigheterna har gemensamma avfallskärl, varvid avfallsbilen inte behöver köra så mycket på vägen. Ur vägens och underhållets synpunkt är det redan till nytta att det inte uppstår tung, vridande trafik vid varje fastighetsanslutning eller belastning av svaga vägrenar.

Systemets största problem finns i övervakningen av avfallshanteringspunkterna. Delägarfastigheterna hämtar olämpligt avfall till avfallskärlen eller deras närhet, till och med farligt problemavfall. En del av problemen förorsakas alldeles säkert av utomstående användare, men det kan vara svårt att påvisa.

Exempel

Väglag A har bildat en gemensam avfallshantering för vägdelägarna och de har en överenskommelse med det lokala avfallshanteringsbolaget. Avtalet omfattar insamling av blandavfall. Alla delägare komposterar sitt bioavfall själv. Under sommarperi-oden, veckorna 18–40 används tre 600 l avfallskärl och under veckorna 41–17 används två avfallskärl, vilka töms varje vecka.

Väglaget fungerar som avtalspart och avfallsbo-laget fakturerar vägavfallsbo-laget. Avfallsavgifterna fördelas årligen mellan avfallsdelägarna på det sättet att de täcker de kostnader som har uppstått. Avfallsavgif-ten är för närvarande 30 euro per deltagare per år.

Avgiften bärs upp i anslutning till vägavgifterna.

Avfallssamarbetet omfattar en fast bosatt fastighet och 55 fritidsfastigheter.

Enligt väglagets ansvarsperson är den gemen-samma avfallshanteringen det förmånligaste sättet att sköta delägarnas avfallshantering. Om delä-garna skulle skaffa ett eget avfallskärl på t.ex. 240 liter och beställa tömning var annan vecka, skulle kostnaderna för hela året vara ca 150 euro eller för sommarperioden ca 70 euro per delägare.

Vägens underhållskostnader skulle vara betyd-ligt större om vägdelägarna alla skulle sköta sin avfallshantering separat i stället för gemensamt.

Väglagets vägar är smala, kurviga och har backar.

Kostnaderna för vinterunderhåll och särskilt halk-bekämpning skulle öka. Avfallsbilen skulle behöva flera vändplatser. Det skulle finnas ett behov av högre vägavgifter.

Det uppstår tidvis också problem av att det häm-tas avfall som inte hör hemma i blandavfallet till avfallskärlen, så som byggnadsavfall, metallskrot, glas och elektronik. Det finns misstankar om utom-stående användare, men inga klara bevis.

Väglag B:s väg är en kort, enfilig väg på 450 meter som leder ner till en strand. I stranden har det tidigare funnits kommunalt upprätthållen brygga, båtplats och uppsamlingsplats för avfall för de behov som fritidsbosättningen på närlig-gande holmar har.

Efter kommunsammanslagning blev områdets skötsel besvärlig på grund av långa avstånd och kommunen föreslog att områdets skötsel och un-derhåll skulle överföras på väglaget. Enligt avtalet tar väglaget hand om delägarnas parkeringsplatser, båtbryggan och avfallsstationen.

Kostnaderna för avfallspunkten bärs upp en gång per år av de vägdelägare och användare som har en fritidsbostad på vägens verkningsområde.

Ingen avgift bärs upp av dem som enbart använ-der båtplats. Avgiftens storlek beror på hur ofta avfallspunkten töms. Kommunens motsvarande avfallshanteringsavgift är 74 euro per år. I vägla-gets system är avgiften ca 30–35 euro per år, dvs.

ca 45 % av kommunens avgift.

Vägavgiften tas ut separat av väglagets deläg-are. En avgift för skötseln av bryggan tas ut av dem som har båtplats.

Väglag C har tagit hand om vägdelägarnas avfallshantering under 25 års tid. Vägen är ca 2,5 kilometer lång, den har ca 40 vägdelägare, varav ett tiotal fast bosatta, ett par skogsägare och de övriga fritidsbosatta.

Invånarna har i tiderna införskaffat en avfalls-container på 4 m3. Den placerades på en plats som lämpade sig för vägdelägarna. För att fördela kostnaderna tog man i bruk ”avfallsenheter”. Den ursprungliga avfallscontainern i metall har numera ersatts av 6 stycken 660 liter stora plastkärl, detta på avfallstransportörens önskan.

Samarbetet har allt som allt löpt väl och avfalls-delägarna har varit nöjda med systemet. Avfallsav-giften dimensioneras så att tömningen kan skötas och så att det varje år blir ett litet överskott som kan användas för förnyande av avfallskärlen. Av-fallspengarna finns på väglagets konto, men de har egen bokföring. Väglaget betalar avfallsbolagets fakturor.

Alternativet till nuvarande arrangemang skulle vara det regionala avfallsbolagets avfallspunkt som finns längre bort, till vilken man skulle få föra sitt avfall genom att betala en årsavgift. Väglagets system har varit 35–45 % förmånligare än avfalls-bolagets årsavgift.

I vägens främre ända finns tre egnahemshus, vilka inte är avfallsdelägare, eftersom deras läm-nande av avfall skulle bli lite bakvänd. De har egna avfallskärl vid sina infarter och de betalar själva tömningen av dem till avfallsbolaget.

Väglaget nämner bland problemen att det inte finns några spelregler för beslutsfattandet i av-fallsfrågor. Röstningsförfarandet i avfallsfrågor under väglagsstämman är inte klara. Å andra sidan har det inte förekommit några menings-skiljaktigheter.