Vägar som inte har organiserat sig och grundande av väglag

av väglag

Vägdelägarna i en enskild väg ansvarar gemensamt för väghållningen i proportion till sin andel, dvs.

sina vägenheter. För beslutsfattandet har det bety-delse om vägdelägarna har organiserat sig, dvs. om det har grundats ett väglag för skötseln av vägä-renden eller om vägdelägarna agerar utan formell organisation.

För vägar som inte har organiserat sig ska vägdelägarna i princip vara enhälliga om de beslut

som fattas. Besluten är bindande endast för dem som har deltagit i beslutsfattandet och vill förbin-da sig vid besluten.

I väglag fattas besluten med några få undantag med majoritetsbeslut. Väglaget är också en sk. ju-ridisk person, som har rätt att göra avtal, äga lös egendom och representera vägdelägarna i lag- och förvaltningsärenden.

Väglaget är räkenskapsskyldigt och i vissa fall bokförings- och skatteskyldigt. Dessa saker be-handlas närmare längre fram i denna guide. Statens och kommunernas understöd till enskilda vägar förutsätter att vägen har organiserats i ett väglag.

Oorganiserade vägar

Det är fråga om en oorganiserad väg om man inte har grundat ett väglag för skötseln av vägens ärenden.

Ett förvaltningsmässigt tungrott väglag behövs inte, om det endast finns ett litet antal vägdelägare och i all synnerhet om grannarna kommer bra överens.

På en sådan väg går det bra att sköta väghållningens ärenden utan desto mera formaliteter.

Man kan komma överens om saker genom in-formella diskussioner. Många oorganiserade vägar håller dock regelbundna möten som protokollförs.

En viss formbundenhet kan rekommenderas. Be-sluten dokumenteras och deras innehåll kan kont-rolleras i efterhand. Efterkommande generationer är också nöjda om det finns papper åtminstone på större beslut. Det är också bra att hålla i minnet att endast skriftliga beslut är bindande som sådana i fall av att åsikterna går i sär.

Vissa oorganiserade vägar fungerar som om de hade grundat ett väglag. Man kan till och med rösta om ärenden. Detta är i och för sig både tillåtet och rekommendabelt. Det är dock skäl att hålla i minnet, att ett möte av det här slaget inte genom majoritets-beslut kan fatta majoritets-beslut som är bindande för vägdelä-garna. Beslutet är bindande för vägdelägaren endast om vägdelägaren har godkänt beslutet.

Beslut om vägenheter och vägavgift binder ock-så vägdelägare endast i det fall att vägdelägaren har godkänt dem. Om någon vägdelägare vägrar betala sin vägavgift helt eller delvis, kan de andra vägdel-ägarna föra ärendet till avgörande vid förrättning av enskild väg. På motsvarande sätt har de enskilda vägdelägarna rätt att ansöka om enskild vägförrätt-ning och dess beslut om sin vägavgift.

Vid förrättning av enskilda vägar blir man ofta tvungen att för oorganiserade vägars del bedöma, om de andra vägdelägarna har haft nytta av sådana väghållningsåtgärder som en någon vägdelägare har utfört på egen hand och om de andra vägdel-ägarna borde delta i kostnaderna. Ett sådant krav ska framställas inom tre år efter att åtgärden har utförts.

Man kan bli tvungen att avgöra många ärenden för oorganiserade vägar genom förrättning av en-skild väg och i vissa fall gång efter annan för samma väg. I regel överväger man vid dessa förrättningar om grundande av väglag skulle lösa en del problem.

Grundande av väglag avlägsnar dock inte de meningsskiljaktigheter som beror på att några vägdelägare inte kan komma överens med

varan-Lag om enskilda vägar 69 §

Vägdelägare som inte bildar väglag Om vägdelägarna inte bildar ett väglag, är en av vägdelägarna vidtagen åtgärd som berör väghåll­

ningen som sådan bindande för en vägdelägare endast om den har avtalats skriftligt. För ett avtal eller en förbindelse som gäller en väg ansvarar inför avtalsparten endast de vägdelägare som in­

gått avtalet eller förbindelsen.

Om det mellan vägdelägare förekommer men­

ingsskiljaktighet beträffande en vägdelägares skyldighet att delta i kostnaderna för åtgärder som en annan vägdelägare har vidtagit i fråga om vägen utan att delägarna avtalat om saken, ska det vid förrättning av enskild väg avgöras om den nytta som åtgärden medfört kommit delägaren i fråga till godo och vid behov, om ett yrkande har framställts inom tre år från det att åtgärden ge­

nomfördes, förplikta den delägaren att ersätta en skälig del av kostnaderna, dock högst så mycket som motsvarar den nytta han eller hon fått.

Vägdelägare har rätt att ansöka om förrättning av enskild väg, där det kan fastställas att ett väg­

lag ska bildas under de förutsättningar som före­

skrivs i 49 § 2 mom.

dra. I vissa fall kan det ändå vara till fördel att organisera sig.

En oorganiserad väg är inte en juridisk person så som ett väglag. Den kan inte gå till domstol varken som kärande eller svarande. Vägdelägarna ansvarar gemensamt för vägens ärenden. Lagen innehåller dock en sådan genväg, att en vägdeläg-are ensam får föra talan till alla delägvägdeläg-ares förmån (Lag om enskilda vägar 70 § 2 mom.).

Stämning ska lämnas till varje vägdelägare för kännedom. Om det finns ett stort antal vägdeläg-are, kan man förfara på det sättet att stämningen lämnas en delägare och de andras stämning utförs genom offentlig kungörelse. Om vägdelägarna inte betalar sin faktura eller skuld, riktar gälde-nären sina krav till någon av de vägdelägare som har undertecknat förbindelsen. Denna har sedan i uppgift att söka fram ett papper, på basen av vilket de andra vägdelägarna har godkänt förbin-delsen.

Vägdelägare som inte har bildat väglag ska enligt 50 § lag om enskilda vägar gemensamt se till att det i det nationella informationssystemet för väg- och gatunätet (Digiroad) finns uppdaterade uppgifter om en enskild vägs viktbegränsningar och om förbud eller begränsning av användning av väg. Mera om detta i kapitel 11.4 som behand-lar anordningar för ledning av trafik på enskilda vägar.

Om uppgifterna inte lämnas centraliserat till Digiroad till exempel via kommunen, kan väg-delägarna meddela uppgifterna direkt till Digiro-ad-operatören via e-post på adressen info@digi-road.fi. En uppdaterad anvisning för sändning av uppgifter och en modell finns på trafikledsverkets webbplats www.vayla.fi.

Bildande av väglag

Ett väglag kan bildas vid förrättning av enskild väg.

Då en enskild väg bildas genom förrättning eller då man vid en senare förrättning beviljar tilläggsväg-rätter, ska man överväga om det är nödvändigt att bilda ett väglag. Avgörandet påverkas bland annat av vägdelägarnas antal och ordnandet av vägens skötsel på ett sakenligt sätt. Väglag kan alltså grun-das också på initiativ av myndighet och till och med i strid med vägdelägarnas vilja.

Förrättning av enskild väg kan förrättas också enbart för att bilda väglag. Förrättningsingenjören kan anse att det inte finns behov av egentlig för-rättning i ärendet. Väglaget kan då grundas genom fastighetsregisterhållarens förvaltningsbeslut.

Väglag grundas i praktiken inte för ett par väg-delägare, men för tre eller åtminstone fem vägdel-ägare är det möjligt. Lagen känner dock inte något exakt antal vägdelägare som krävs. Avgörandet måste fällas i varje fall för sig.

Det kan vara ändamålsenligt att grunda ett väg-lag för endast ett visst avsnitt av en väg. Man kan till exempel grunda ett väglag för en huvudled och lämna grenarna utanför väglaget. Detta kan vara motiverat om grenarna till sin natur och särskilt till sitt skick avsevärt avviker från huvudleden.

Alla vägdelägare eller en del av dem kan tillsammans ansöka om förrättning av enskild väg, men lika väl kan ansökan lämnas av en enda vägdelägare som anser att det är nödvändigt att grunda ett väglag.

Delägarna i en befintlig väg kan också grunda ett väglag vid väglagets konstituerande stämma,

till vilken alla vägdelägare måste kallas (Lag om enskilda vägar 49 §). Vem som helst bland vägdel-ägarna kan fungera som sammankallare. Kallelsen ska till tillämpliga delar följa förfarandet för sam-mankallande av väglagets stämma. Förfarandet beskrivs på annat ställe i denna guide. Beslutsfat-tandet sker så som ovan har beskrivits för en oor-ganiserad väg. Man kan inte fatta majoritetsbeslut om inte alla vägdelägare kommer överens om det och förbinder sig vid det.

Det kan rekommenderas att fördelningen av vägenheterna godkänns vid den konstituerande stämman. Då följer beslutsfattandet indelningen i vägenheter redan vid följande möte. Enhälliga vägdelägare kan dock börja tillämpa en godkänd fördelning i vägenheter redan vid den konstitueran-de stämman. Debiteringslängkonstitueran-den och vägavgifterna kan också fastställas redan vid det konstituerande mötet.

Väglaget uppstår slutligt först då dess grun-dande har införts i Lantmäteriverkets fastighetsda-tasystem, dvs. i registret över enskilda vägar. Vid införandet i registret bedöms inte nödvändigheten av att grunda väglaget längre.

Det uppstår problematiska situationer om väg-delägarna är mycket oeniga om nödvändigheten av att grunda ett väglag. Även om man bestämmer sig för att grunda ett väglag, förbinder sig inte alla vägdelägare vid beslutet. Även om möjligheten att söka ändring till den konstituerande stämmans beslut är oklar, kan man väcka klandertalan. Re-gistreringen av väglaget i registret över enskilda vägar kan förhindras. I sådana situationer är det bättre att ansöka om bildande av väglag i förrätt-ning av enskild väg. Då avgörs nödvändigheten av att grunda väglag officiellt, opartiskt och jämlikt.

Ändring till beslut vid förrättning av enskild väg ska sökas i jorddomstolen.

Då man bildar ett väglag, ska vägdelägarna välja ett namn och verkställande organ åt väglaget.

Organet är att jämföra med en styrelse som tar hand om löpande ärenden. Det verkställande organet kan bestå en endast en person, dvs. en syssloman eller ha flera medlemmar, dvs. en bestyrelse.

Personval inom väglaget behandlas mera ingå-ende på annat ställe i denna guide. Då väglaget bildas och konstitueras behövs också andra beslut, bland annat förknippade med att öppna bankkonto och rätt att använda dem. Mera information om dessa i den del av guiden som behandlar väglagets förvaltning och ekonomiförvaltning.