Avgränsningar

Avgränsningsdiskussionen görs under rubrikerna: Avhandlingens placering i livscykelmodellen; Att avgränsa en samverkande affärsprocess; Målgrup- per för forskningsresultatet; Val av empiriska studier; samt Huvudperspek- tiv.

1.7.1 Avhandlingens placering i livscykelmodellen

Andersen (1994) redogör för sju steg i en livscykelmodell för systemutveck- ling: 0. Förändringsanalys 1. Analys 2. Utformning 3. Realisering 4. Implementering 5. Förvaltning och drift 6. Avveckling

Fokus i denna avhandling inryms under steg 0 – Förändringsanalys – vilket föregår steg 1 och 2 som brukar benämnas systemering. Placeringen före systemeringen indikerar en bred syn på verksamheten i samband med Förändringsanalys. Detta innebär att ett flertal utvecklingsområden kan beröras – däribland informationssystemutveckling.

1.7.2 Att avgränsa en samverkande affärsprocess

Fokus inom avhandlingen kommer att vara på perspektiv och ramverk för att bedriva Förändringsanalys inom samverkande affärsprocesser inom strate- giska allianser. Dessutom kommer verksamhetsaspekter i samband med interaktion och kommunikation att lyftas fram.

15

Ett behov har identifierats under forskningsprocessen av att problematisera begreppet samver-

kande affärsprocess samt att finna lämpliga kriterier för avgränsning och indelning. Dessa behov

Begreppet samverkande affärsprocess aktualiserades inte förrän i samband med empiristudie B. Fram till dess har begreppet affärsprocess (Lind, 1996a) tillämpats, trots att processen omspänner ett flertal aktörer. Någon uttrycklig problematisering över kriterier för processbestämning av sådana samverkande affärsprocesser inom strategiska allianser genomfördes alltså inte, och kommer inte heller att genomföras inom denna avhandling. Anled- ningen till att jag inte tar tag i en sådan forskningsuppgift har tre orsaker: 1. Forskning finns redan tillgänglig över ett lämpligt synsätt (t.ex. Lind

1996a, vilken återges i avsnitt 3.2 nedan) när affärsprocesser inom orga- nisationer ska avgränsas.

2. Tillräcklig precision för ändamålet inom denna avhandling med avseende på processbestämning inom samverkande affärsprocesser, kan trots det inom-organisatoriska perspektivet ändå erhållas med stöd av Lind (1996a).

3. Forskningsresultat, dvs. ytterligare precision, kommer kontinuerligt att kunna erhållas från Mikael Linds fortsatta forskning inom området kring processbestämning.

Avgränsning görs dessutom till att studera samverkande affärsprocesser med en central (koordinerande) aktör. Begreppet imaginatör (Hedberg m.fl., 1994) som beskrevs i avsnitt 1.6.1 ovan, kan ses som ett närmande till den situation som mina empiriska studier har fokuserat. Begreppet samverkande kommer därmed att innefatta både samverkan mellan en koordinator (imagi- natör) och dess leverantörer, samt mellan deltagande aktörer och slutkunden.

1.7.3 Målgrupper för forskningsresultatet

Valet av målgrupp för Nätverksinriktad Förändringsanalys har stor betydelse för avgränsningsdiskussionen ovan. Jag identifierar tre målgrupper för forsk- ningsresultaten:

1. Verksamhetsutvecklare såsom konsulter och forskare i samband med nät- verksinriktade förändringsanalyser inom strategiska allianser, dvs. som användbart metodstöd.16

2. Studenter i grundutbildningen i både Informatik och Företagsekonomi inom kurser med inriktning mot förändringsanalys.

3. Forskare inom informationssystemutveckling i samband med perspektiv- och metodutveckling, dvs. som teori- och empirigrund.

4. Forskare inom marknadsföring med intresse för hur teorier inom detta område kan omsättas till metoder för förändringsarbete.17

16

Metod- och perspektivstödet presenteras främst i kapitel 8 och i bilaga 1. Det är dock lämpligt att detta material kompletteras med handledning i samband med inlärningssituationen.

17

5. Praktiker och forskare inom turismnäringen för att bättre förstå problem som finns representerade i samband med verksamhetsutveckling i stra- tegiska allianser.

Det är dock den första målgruppen (konsulter och forskare) som styr av- gränsningen och därmed påverkar utformningen för de senare målgrupperna. En konsekvens – ett huvudmål - blir därmed att Nätverksinriktad Föränd- ringsanalys ska vara användbar18 i samband med praktisk verksamhetsut- veckling inom strategiska allianser för den utpekade målgruppen. Utifrån detta kan följande tre delmål identifieras, vilka kan ses som avgränsande för forskningens inriktning:

• Begripligt perspektiv för målgruppen. • Tydligt ramverk.

• Lämpligt utformad metod, dvs. arbetssätt, begrepp och notationsformer. När konflikter mellan perspektivmässig fullständighet samt huvudmålets be- griplighet och användbarhet för målgruppen uppstår, bör huvudmålet beak- tas så långt det är möjligt, utan att nätverksansatsen går förlorad.

1.7.4 Val av empiriska studier

Paketförsäljning inom turismnäringen är intressant eftersom sådan verksam- het byggs upp av samverkan mellan ett flertal kända aktörer, dvs. av en stra- tegisk allians. Dessutom bedrivs verksamheten rutininriktat med strukturella ambitioner, dvs. i samverkande affärsprocesser. Vidare är sådan tjänsteinrik- tad verksamhet mycket beroende av kommunikation mellan de olika aktö- rerna, vilket ofta medför problem som antas kunna lösas med stöd av bra inter-organisatoriska informationssystem.

De två empiriska studier som genomförts inom avhandlingen har bedrivits med utgångspunkt från en kommunal turistbyrå. Orsaken till valet av denna utgångspunkt är:

• att Turistbyrån bedrivit paketförsäljande verksamhet inom strategiska allianser;

• att man varit intresserade och öppna för att delta i utredningsprojekt; • att man varit analytiskt intresserade och öppna för en konstruktiv

diskussion;

• Att man varit intresserade av att utveckla sin kommunikationshantering gentemot sina samverkanspartners, inte minst med stöd av inter-organisa- toriska informationssystem.

18

1.7.5 Huvudperspektiv

Mitt forskningsarbetet utgår från, och bibehåller, ett huvudperspektiv med rötterna i Förändringsanalys och dess bakomliggande perspektiv. Med detta följer en syn på att förståelse och utveckling är viktigt och eftersträvansvärt. Nätverksperspektivet enligt ”Uppsalaskolan” har inte motsvarande norma- tiva strävan, utan inriktar sig mer på att förstå den nuvarande verksam- heten.19

Mitt forskningsarbete bygger på att ”Uppsalaskolans” nätverksperspektiv ska bidra till en ökad verksamhetsförståelse i samband med Förändrings- analys inom strategiska allianser, dvs. att bidra till utveckling av metod-

konceptet för Förändringsanalys. Jag avser däremot inte att bidra till utveck-

lingen av ”Uppsalaskolans” nätverksperspektiv.20

Att bibehålla synen på att Förändringsanalys ska utgöra huvudperspektiv och att nätverksperspektivet utgör bidragande perspektiv, är inte helt oproblematiskt. I enlighet med ”Uppsalaskolans” nätverksperspektiv finns uppenbara svårigheter med ett sådant betraktande, grundat på dess oavgränsade syn på antalet direkta och indirekta relationer som bör beaktas dynamiskt när en verksamhet ska förstås.21 Nätverksperspektivet borde med utgångspunkt från detta resonemang vara huvudperspektiv, dvs. bidra med en helhetsförståelse, medan Förändringsanalys borde utgöra fokuserande aspekt i helheten. När målgruppen och användningsområdet för Nätverksin- riktad Förändringsanalys vägs in, kommer ändamålet med resultatet att tala för att den nuvarande traditionen i samband med systemutveckling bör bibe- hållas, men breddas genom perspektivväxling.