Fas 4 Analys av metodanvändning och utredningsresultat

2.3.4.1 Syftet

Fas 4 innebar analys av de utredningsresultat och erfarenheter som empiri- studie B medförde med fokus på perspektiv och metod. Följande delsyften kunde preciseras:

• Analysera genomförandet av utredningen under empiristudie B. • Analysera utredningsresultaten under empiristudie B.

• Analysera problem och styrkor i samband med utredningens genom- förandet och det resultat som den gav upphov till.

• Värdera utvecklingsbehov beträffande beskrivningen av nätverkspers- pektivet och utformningen av ramverk, arbetssätt och notationsformer. • Utforma beskrivning av nätverksperspektivet, ramverk och metod-

komponenten Nätverksanalys. 2.3.4.2 Genomförandet av fas 4

För att utvärdera perspektivbeskrivningen och det påvisade arbetssättet inom empiristudie B, genomfördes en metodanalys. Utvärderingen utgick från MA/SIMM’s idealtypiska utformning över hur metodanalys kan genom- föras. Figur 5 nedan beskriver moment och ordning för tillämpning av meto- den som grundlade genomförandet inom fas 4.

Utgångspunkten för metodanalysen var situationell, dvs. det var studentens faktiska metodanvändning som fokuserades. I samband med detta genomför- des analys av arbetssätt med stöd av handlingsgrafer och textuell beskriv- ning där analysen inledningsvis fokuserade på metodanvändningen, dvs. på de aktiviteter som studenten genomförde. Analysfokus var dessutom i denna metodanalys även på den handledning som jag genomförde, eftersom denna påverkar studentens metodanvändning (jämför med aktionsforskning).55

55

Inledningsvis genomförde jag noteringar (loggbok) över handledningen inom fas 3, men ansåg efter ett tag att detta var av underordnad betydelse eftersom det inte är handledningens utformning som är i fokus utan utformningen på arbetssätt och perspektivbeskrivning.

Figur 5. Genomförandet under fas 4.

Analys av dokument, dvs. resultatet av metodanvändningen, genomfördes

också med stöd av de handlingsgrafer som togs fram i samband med ana- lysen av arbetssätt enligt ovan. Dokumentanalysen utfördes karakteri- serande56 för att textuellt lyfta fram intressanta verksamhetsaspekter och möjliggöra att dessa upptäckter kunde relateras till det arbetssätt som stu- denten haft. 56 Se 2.1.3. A nalys av arbetssätt - m etodan vän dnin g

- h andledn ing G eno m fö randet

Resu ltatet

Utvärdering av perspektiv och m etodan vän dnin g - problem

V ärderin g av utvecklin gsbeh ov för beskrivnin g av nätverksperspektivet sam t av m etodutform n in g

Utvecklin g av N ätverksinriktad Förän drin gsan alys

- Perspektivbeskrivn in g/begrepp in om nätverksperspektivet - Ram verk

- A rbetssätt - N otation sform er

M etoda nalys och utveckling av N ätverksinrikta d F örä ndringsa nalys

A nalys av dokum en t -karakteriserin g

Ställnin gstagan de in för m etodutvecklin gen

Utvärdering av perspektiv och m etodan vän dnin g - styrkor FA /SIM M N Ä T V E RK SPE RSPE K T IV E T

M E D N Ä T VE RK SA N A LY SE N SO M FO K US A nalys av arbetssätt - m etodan vän dnin g - h andledn ing A nalys av dokum en t -karakteriserin g

Genom att analysera de textdokument som skapades i samband med ovan- stående analys av arbetssätt och analys av dokument, kunde problem och styrkor identifieras. Dessa fokuserade på problem och styrkor kring perspek- tivstyrningen och på metodanvändningen, men identifierades i kontexten av de effekter (dokument) som de resulterade i.

Ett av avhandlingens huvudbidrag är metodutveckling. Ställningstagande kring målgrupp och metodstruktur aktualiserades på grund av den genom- förda utvärderingen av metodanvändningen under empiristudie B, varför de avslutande delarna av analysen, analys av förändringsbehov, föregicks av några viktiga ställningstaganden.

Ett resultat av fas 4 utgjordes av metoden Nätverksinriktad Förändringsana- lys genom ett ramverk och metodkomponenten Nätverksanalys.57 Utform- ningen, dvs. metodutvecklingen, genomfördes med ledning av principerna för välgrundad metodutveckling58. Detta innebar att utformningen av ram- verk och metodkomponenten Nätverksanalys stöddes uttryckligt i både em- piriskt och teoretiskt grundad argumentation, vars utformning framgår av figur 5 ovan. Avsikten var därmed att skälen till den metodutveckling som jag genomförde med empiristudie B som stöd, ska framgå i analyserna i kapitel 7.

De forskningsdata som föreligger inom fas 4 bygger på resultaten från tidi- gare faser och finns presenterade i kapitel 7 och 8.

2.3.4.3 Resultaten

Analyserna och utformningen under fas 4 gav följande resultat:

• En stärkt uppfattning beträffande perspektivens och perspektivväx- lingens betydelse för verksamhetsförståelsen inom samverkande affärs- processer.

• En reviderad beskrivning (sammanställning) över ”Uppsalaskolans” nät- verksperspektiv.

• Ett ramverk för Nätverksinriktad Förändringsanalys.

• Metodkomponenten Nätverksanalys med begrepp, arbetssätt och nota- tionsformer.

• Fördjupade empiriska kunskaper om interaktion och kommunikation inom mer omfattande samverkande affärsprocesser som analyseras ytter- ligare under fas 5.

57

Resultatet av återfinns i kapitel 8.

58

2.3.4.4 Grundningen inom fas 4

I tabell 3 nedan påvisas de grundningsprocesser inom fas 4 som jag hävdar som stöd för att syftet kunde uppnås på ett välgrundat sätt inom denna fas.

Tabell 3. Grundningsprocesserna under fas 4.

Generering Prövning

Metod- nivå

2 . Värdering och ställnings- taganden kring Nätverks- analysens struktur och tillgänglighet.

6 . Avstämning av ramverk och metodkomponenten Nät- verksanalys. Teori- nivå 3. Modifieringar av nät- verksbeskrivningen med utgångspunkt från en bi- behållen nätverksansats.

5. Diskussion kring mina begreppsuppfattningar och arbetssätt. Empiri- nivå 4. Utformning av ramverk och metodkomponenten Nätverksanalys. 1. Analys av metodanvändningen, problem och styrkor.

De sex grundningsprocesserna innebar följande:

1. Utvärderingen av studentens metodanvändning under empiristudie B, innebar en empirisk grundning (prövning) av tidigare fasers resultat. 2. De ställningstaganden som togs var ett led i en interngrundning, dvs. en

prövning på metodnivå (och perspektivnivå) av metodens interna kongruens och avsikter.

3. Utvärderingen och ställningstaganden gav anledning att vidareutveckla perspektivbeskrivningen, vilket innebar en genereringsprocess på teori- nivå.

4. Vidareutveckling, dvs. generering på empiriska grunder, genomfördes varvid ramverk och metodkomponenten Nätverksanalys utvecklades. 5. Prövning av begreppsuppfattningar inom den reviderade perspektiv-

beskrivningen gjordes med forskarstuderande inom ”Uppsalaskolans” nätverksperspektiv.59

6. Prövning av ramverk och utformning av metodkomponenten Nätverks- analys gjordes i två seminarier inom forskningsgruppen VITS.60

59

Högskoleadjunkt och forskarstuderande Jörgen Elbe, Högskolan Dalarna och Uppsala uni- versitet.

60

Ett seminarium genomfördes den 19/10-99 där fil. lic. Mikael Lind, Högskolan i Borås och fil. lic. Owen Eriksson, Högskolan Dalarna deltog. Vid ett s.k. Diagnos & Design-seminarium i Linköping den 16/2-00 presenterades och diskuterades metoden Nätverksinriktad Förändrings- analys, vartefter vissa justeringar också genomfördes.

2.3.5 Fas 5 - Analys av verksamhetsaspekter