Värderingar inom Förändringsanalys

Värderingar kan vara både explicita och implicita. Analysen av grund- läggande värderingar görs under ett antal rubriker som delvis grundar sig på allmän vetenskapsteori99, och delvis på aspekter som aktualiseras i jämförel-

sen mellan de två perspektiven100. Samtliga rubriker återkommer i samband med analysen av nätverksperspektivets värderingar senare.

Synen på vetenskapens värdefrihet

SIMM är en metodfamilj med inriktning på verksamhetsutveckling. Detta innebär att ett normativt fokus finns representerat med råd kring hur

analysförfarandet bör bedrivas i samband med att verksamhetsutveckling

eftersträvas. Några normativa råd riktade mot hur verksamheten bör utveck- las finns inte direkt angivna. Indirekt (via perspektiv och metodstöd) kan dock normativitet också sägas bli riktade på den verksamhet som man avser att utveckla. De normativa inriktningen (särskilt beträffande hur man bör gå tillväga i samband med utredningar) medför en mer pragmatisk syn på vetenskapens värdefrihet i enlighet med Weber101. Vid användandet av Förändringsanalys finns dessutom en strävan efter att vara till nytta – både i samband med nulägesförståelse och vid skapandet (designen) av en bättre verksamhet framledes. Genom rikhaltiga och beprövade notations- och arbetsformer, värderar man intersubjektivitet högt, dvs. att metoderna ska minska den enskilde utredarens/forskarens personliga inverkan på kunskaps- utvecklingen och därmed öka sannolikheten för att liknande resultat uppnås oberoende av vem som utför analyserna.

Synen på styrning och kontroll

Verksamheter kan styras. Genom att analysera nulägessituationen kan en ökad förståelse för verksamheten och dess problem uppnås. Genom denna kunskap och genom att man använder metodernas möjligheter till design, kan förändringar uppnås över vilka man har goda möjligheter att ha kontroll. Samordning mellan olika parter vid inter-organisatoriska situationer kan göras genom kunskap och design av gränssnittet mellan parterna. Verk- samheter går att stabilisera, dvs. att man genom styrning kan uppnå (åtmin- stone under en tid) någon form av jämvikt som löpande verksamhet kan bedrivas utifrån.

99

Gäller rubrikerna: Synen på vetenskapens värdefrihet, Människosynen, Rationaliteten, samt Synen på normativitet, nytta och forskarens roll. Fokuseringen på dessa rubriker härrör från analyskriterier i samband med en övningsuppgift inom forskarutbildningskursen Vetenskapsteori som gavs vid IDA, Linköpings universitet våren – 97.

100

Gäller rubrikerna: Synen på styrning och kontroll, Synen på organisation, Synen på struktur samt Tidsperspektiv. Att dessa är intressanta att använda som rubriker grundar sig i att perspektiven skiljer sig starkt åt på dessa aspekter.

101

Människosynen

Mänskligt beteende är meningsfullt och intentionellt. Människan är i grun- den god och styrs av etiska principer som kan ge ledning för de handlingar som företas. Människan är en social aktör som genom språkhandlingar och andra handlingar riktar dessa mot andra aktörer. Människor kan ha mot- stridiga värderingar och intressen. För att hantera intressekonflikter krävs kommunikation och strävan efter ömsesidig förståelse. Det är de människor/ aktörer som bedriver verksamheten som också i första hand besitter verk- samhetskunskap, inte utredaren. Dessutom bör berörda aktörer av en föränd- ring medverka för att delaktighet och därmed motivation ska kunna uppnås i samband med förändringen.

Rationaliteten

Rationalitet hör nära ihop med kunskap och handling. Inom Förändrings- analys förklaras mänsklig aktivitet med utgångspunkt från handling och intentionalitet. Aktören har en avsikt som relaterar sig från ett utgångsläge och mot ett mål. De handlingstyper som Förändringsanalys grundar sig på är

målrationellt och värderationellt handlande.

Lyckat målrationellt handlande kan värderas med utgångspunkt från den

nytta som aktören har av sina handlingar och rationalitetskriteriet effektivitet.

Exempel på sådan nytta i samband med verksamhets- och systemutveckling är lönsamma informationssystem och effektiva verksamhetsprocesser.

Värderationellt handlande bygger på det goda handlandet dvs. på sociala normer och värderingar. Rationaliteten i dessa handlingar baseras på att de är i linje med rådande normer och värderingar. Exempel på detta finner man i hur man beskriver goda arbetssätt i samband med verksamhetsutveckling, vilka kännetecknas av användarmedverkan och genomskinliga beslutsunder- lag. Exemplen på värderationellt handlande är dock inte helt frånkopplade från rationalitetskriterierna för målrationellt handlande, eftersom exempelvis genomskinlighet i samband med en utredning och avrapportering, kan leda

till att beslut fattas med en effektivare verksamhet som följd.

När inter-organisatoriska verksamheter betraktas, är den målrationella hand- lingstypen rådande med ekonomiska och effektivitetsmässiga kriterier i för- grunden (t.ex. att relationen existerar därför att man genom denna kan uppnå förmåga som endera parten ej kan mobilisera på egen hand).

Synen på organisation

En organisation består av ett kollektiv av individer som genom tilldelade roller agerar mer eller mindre för organisationens mål. En organisation av- gränsas oftast enligt juridiska principer, dvs. som juridisk person. En orga- nisation kan inneha en roll, dvs. den kan agera, i likhet med enskilda indi- vider. En organisation tillhör ett nätverk när ett flertal organisationer sam- verkar i något avseende.

Synen på struktur

Det är viktigt inom Förändringsanalys att vara tydlig med begrepp, roller, handlingskaraktär, processers utseende och struktur. För att kunna genom- föra verksamhetsutveckling genom nulägesanalyser och design av framtids- situationer, krävs notationsformer, arbetssätt och begrepp som styr upp- märksamheten och dessutom skapar intersubjektiv kunskap. Med ett utveck- lingsfokus på institutionaliserade handlingar (rutiner), dvs. på ordningen inom ofta löpande verksamhet, krävs strukturering. I samband med verksam- hetsanalyser är det vanligt att man fokuserar på verksamhetsdelar som kan vara kontextuellt sammanhörande eller i vissa fall även kompositionellt in- delade. Detta innebär att man avgränsar sig till ett verksamhetsområde, pro-

blemområde el. dyl.

Synen på normativitet, nytta och forskarens roll

Förändringsanalys har en inriktning på verksamhetsutveckling under goda samverkansformer och erbjuder en omfattande och beprövad uppsättning metodinstruktioner och tillhörande notationsformer. Dessa normativt in- riktade råd beskriver en positiv inställning till normativitet. En metod som inte medför avsedd nytta för en verksamhet eller för forskningen, har ett litet berättigande. Forskaren kommer ofta i samband med analyser att påverka verksamhetspersoner, varvid aktionsforskning är nära relaterat till Föränd- ringsanalys. Detta gäller både i kunskapsutveckling över nuvarande verk- samhetssituation och i samband med design av förändringar och framtida verksamheters bedrivande.

Tidsperspektiv

De tidsperspektiv som fokuseras inom Förändringsanalys är nutid, genom-

förandetid samt framtid. Nutid avser den verksamhetssituation som råder vid

tiden för t.ex. bedrivandet av en verksamhetsanalys (=nu). Genomförandetid avser den ofta tidsbestämda period som åtgår för att genomföra en förändring (=medan). Framtid fokuseras i betydelsen att en förändring har

genomförts (=sedan), vilket snarare bör ses som ett framtida (”statiskt”) till-

5.1.4 Min värdering av bakomliggande perspektiv till