Bakgrund och syfte med empiristudie B

Uppdragsgivare och fokus inom empiristudie B sammanföll till stora delar med omständigheterna från empiristudie A, eftersom uppdragsgivaren även här var Turistbyrån och paketförsäljande verksamhet. Projektet hade dock följande viktiga skillnader:

• En annan metodanvändare/utredare genomförde de verksamhetsrela- terade studierna.

• Perspektivstyrningen var starkare för styrning av uppmärksamhet och kunskapsutveckling kring nätverksaspekter i verksamheten.130

127

Handledning behövs dock i samband med inlärningen.

128

Detta motsvaras av fas 3 i enlighet med forskningsprocessen i figur 2 tidigare.

129

Denna metaanalys motsvaras av fas 4 i enlighet med forskningsprocessen i figur 2 tidigare.

130

Det var rekonstruktionen av ”Uppsalaskolans” nätverksperspektiv enligt avsnitt 4.2 som ut- gjorde grund för denna styrning.

• Metodstyrningen var starkare genom det uttalade arbetssättet131

som stegvis påvisade hur förändringsanalysen med dess perspektivväxlande ansats skulle genomföras.

• Analysen innefattade även förändringsbehov och förslag till förändrings- åtgärder, vilket inte analysen i studie A gjorde.

• Den studerade samverkande affärsprocessen var mer komplex, eftersom det var fler ingående komponenter i det paketerbjudande som verksam- heten byggdes upp kring.

• Verksamheten kunde studeras med avseende på en specifik paketförsälj- ningssituation där även kunden kunde identifieras och utfrågas.

Det empiriska arbetet inom studie B hade fyra huvudsyften:

1. Öka trovärdigheten att nätverksperspektivet genom perspektivväxling kan ge ökad verksamhetsförståelsen för en samverkande affärsprocess. 2. Prova den perspektivbeskrivning och det arbetssätt som utarbetats med

utgångspunkt från föregående empiriska studie samt från den teoretiska perspektivanalysen.

3. Möjliggöra vidareutveckling av perspektivbeskrivning och metod till Nätverksinriktad Förändringsanalys.

4. Bidra till ökad empirisk grund för analys av verksamhetsaspekter inom samverkande affärsprocesser med fokus på interaktion och kommunika- tion.

7.2 Beskrivning av projektet

Projektet har bedrivits i anslutning till en c-uppsats i Informatik som genom- fördes under april till augusti 1999 vid Högskolan Dalarna. Nedan beskrivs den studerade verksamheten och den genomförda förändringsanalysen kort- fattat. Ytterligare beskrivning av projektet, dess genomförande och resultat kan studeras i Halilovic (1999).

7.2.1 Den studerade verksamheten

Syftet för den empiriska studien som genomfördes var att analysera den första och dittills enda försäljningssituationen kring paketerbjudandet ”Skid- resan132” vid Turistbyrån. Erbjudandet var intressant och prioriterat från både kommunens och turismnäringens utgångspunkter, eftersom man genom dessa paket avsåg att öka beläggningen under tider när ledig kapacitet fanns inom tjänstesektorn och därmed bidra till lönsamhet och arbetstillfällen. Den analyserade försäljningssituationen var intressant därför att den genererade mycket oförutsett arbete, främst för Turistbyrån, men också för andra aktörer

131

Arbetssättet beskrivs ytterligare i 7.2.2 nedan.

132

i den samverkande affärsprocessen. Det aktuella paketet innehöll kompo- nenterna:

• Tågresa till centralorten med SJ.

• Hyrbil på plats vid järnvägsstationen i samarbete med ett biluthyrnings- företag133.

• Liftkort till skidbacken134

.

• Hotellrum, vilket dock betalades av kunden direkt till hotellet.135

Paketerbjudandet tillkom på initiativ av SJ, men marknadsfördes och såldes av Turistbyrån.136

7.2.2 Projektets genomförande

Projektet genomfördes självständigt av studenten med instruktioner i form av perspektivbeskrivning och arbetssätt. Enligt studenten har hon ett starkt behov av att överblicka helheter i samband med inlärning för att därefter finna mening med att studera delar. Denna utgångspunkt gäller både för teo- retisk inlärning och vid empiriska studier.

Handledning har genomförts från min sida och därmed i viss mån påverkat studentens agerande under analysarbetet. Handledningen har inte varit mer omfattande än vad som är brukligt i samband med examensarbeten generellt. Utgångsläget för all metodstyrning, både den nedskrivna och den muntliga, har varit den perspektivbeskrivning (avsnitt 4.2) samt det arbetssätt (se nedan) som grundlagts av erfarenheterna från föregående studie. Handled- ningen har även fokuserat på innebörden av begreppen teori- och metod- drivet analysarbete137 som är grundläggande för min syn på styrning av ut- redningsarbete.

Förändringsanalysen kring paketerbjudandet ”Skidresan”, har genomförts av studenten i fyra faser i enlighet med följande styrning som jag förmed- lade:138

1. Analys med stöd av FA/SIMM inklusive vidareutvecklingarna AFA/ SIMM och IOFA/SIMM. Betoning har gjorts i mina direktiv på me- todernas bakomliggande perspektiv för att öka studentens medvetenhet och styrning till aspekter som dessa metoder avser att lyfta fram. De me- todkomponenter som enligt denna metodstyrning skulle genomföras var:

133

I fortsättningen benämns detta företag för Biluthyrningsföretaget.

134

I fortsättningen benämns detta företag för Skidbacken.

135

I fortsättningen skriver jag Hotellet när jag avser det aktuella hotellet som kunden valde.

136

För paketerbjudandet i empiristudie A var Turistbyrån initiativtagare.

137

Se 1.2.5.

138

Arbetssättet har grundats av erfarenheterna under empiristudie A och den teoretiska analysen (kapitel 5).

• Verksamhetsanalys med fokus på avgränsning av affärsprocesser och affärsaktsteori (BAT).

• Interaktionsanalys i enlighet med IOFA/SIMM. • Problemanalys.

• Styrkeanalys. • Målanalys.

• Analys av förändringsbehov. • Analys av förändringsåtgärder.

Förutom den styrning av uppmärksamheten som handlingsperspektivet bör ha, har ett öppet förhållningssätt i enlighet med intentionerna inom Förändringsanalys ingått i direktiven. Studenten har inte haft någon kunskap om nätverksperspektivet i samband med denna inledande ana- lysfas.

2. Inläsning av nätverksperspektiv i enlighet med avsnitt 4.2.139

3. Nätverksanalys med utgångspunkt från det inlästa perspektivet och föl- jande arbetssätt:140

• Identifiera viktiga/relevanta direkta relationer med utgångspunkt från den aktuella affärsverksamheten.

• Identifiera och motivera relevanta indirekta relationer i samband med att en lämplig nätverkshorisont beskrivs.

• Beskriv nätverket i en grafisk figur.

• Analysera och beskriv substans och funktion för viktiga relationer (både direkta och i vissa fall indirekta).

• Karakterisera nätverket med stöd av kriterierna i avsnitt 4.2.8.2. • Identifiera nätverksdynamiska aspekter.

• Identifiera problem, mål och styrkor. • Revidera behovsanalysen.

• Reflektera över utvecklingstendenser (vektorer) i nätverket. • Revidera åtgärdsanalysen.

4. Jämför de genomförda analysernas resultat med avseende på skillnader.

139

Denna fas grundas på att det är orimligt att låta studenten (och även för den kommande mål- gruppen för Nätverksinriktad Förändringsanalys) att utgå från grundkällan (t.ex. Håkansson & Snehota, 1995). Sammanställningen i avsnitt 4.2 är både empiriskt och teoretiskt grundad, dels av empiristudie A (kapitel 6), dels av den teoretiska analysen (kapitel 5).

140

Utformningen inom denna analysfas grundas på följande argument. De sex första arbetsstegen ansluter sig till sådana aspekter som den teoretiska analysen och sammanställningen av relevanta delar av nätverksperspektivet fokuserat. De fyra sista arbetsstegen ansluter sig till FA/SIMM’s fokus på problem-, mål- och styrkeanalyser. Likaså härrör analyssteget Analys åtgärdsförslag från FA/SIMM’s ramverk.

Studenten genomförde intervjuer i samband med analysetapperna 1 och 3 enligt ovan. I anslutning till den första etappen med stöd av Förändrings- analys har följande intervjuer genomförts:

• Tre intervjuer med den ansvariga personen för paketförsäljningen vid Turistbyrån (sammanlagd tidsåtgång: fyra timmar).

• En intervju med försäljaren av paketet vid SJ (sammanlagd tidsåtgång: en timme).

• En intervju med försäljaren vid Biluthyrningsföretaget (sammanlagd tidsåtgång: en timme).

• En kortare telefonintervju med den kund som köpte paketet.

Någon intervju med det aktuella hotellet kunde inte genomföras i denna ana- lysfas trots förfrågan därom. Orsaken hade sannolikt en grund i att hotellet inte hade intresse av att diskutera den aktuella försäljningen och de problem som den orsakat.141 Någon intervju med personal från Skidbacken ansåg studenten inte vara nödvändigt, eftersom den ingående komponenten från denna aktör (liftkort med valfri nyttjandedag) är okomplicerad tack vare att platsreservation ej behöver utföras.

Intervjuerna genomfördes utifrån förberedda frågeställningar, vilka utarbe- tats av studenten med en uttrycklig målsättning att frågorna skulle ha stöd inom Förändringsanalys. Handlingsgrafer arbetades fram under den första fasen tillsammans med Turistbyrån. Indelning av den aktuella affärspro- cessen genomfördes med stöd av den affärsgeneriska modellen (BAT). Problemuppfattningar etc. stämdes av med respondenterna efter bearbetning i problemgrafer.

Under den tredje fasen, när analysen genomfördes utifrån beskrivningen över nätverksperspektivet (avsnitt 4.2) och tillhörande arbetssätt enligt ovan, har följande intervjuer genomförts:

• Två ytterligare intervjuer med den ansvariga personen för paketförsälj- ning vid Turistbyrån (sammanlagd tidsåtgång: tre timmar).

• En intervju med två personer vid SJ (sammanlagd tidsåtgång: två timmar).

• En kortare telefonintervju med ansvarig person på Hotellet.

• En kortare telefonintervju med försäljaren vid Biluthyrningsföretaget. Intervjuerna genomfördes utifrån förberedda frågeställningar som denna gång utarbetats utifrån beskrivningen över nätverksperspektivet. Intervjuerna startade med att identifiera vilka aktörer som respektive respondent såg som viktiga (direkt och indirekt) i samband med affärs-

141

När en förnyad förfrågan till hotellet gjordes i samband med fokusväxlingen till nätverks- perspektivet, accepterades dock en kortare intervju.

processen "Skidresan". Resultatet av denna identifiering dokumenterades grafiskt i en figur där det framgick vilka relationer som ansågs som direkta och vilka som ansågs som indirekta. I samband med att de olika relationerna diskuterades, fokuserade studenten med hjälp av frågeställningarna på vad relationerna består av (substans) och vilken funktion och värde de hade för företaget. Intervjuerna avslutades med att diskutera problem, mål, styrkor och utvecklingstendenser som respondenterna upplevde för de relationer som var noterade. Efter nedskrivning och bearbetning genomfördes kontroller med respondenterna per telefon. För några indirekta aktörer hämtades endast faktauppgifter via aktörernas web-platser på Internet.