I min studie diskuterar jag lärarutbildning i svenska för de tidiga skolåren mot bakgrund av den diskussion jag fört i det här kapitlet. Som lärarut- bildare i svenska och som forskare i ämnet svenska med didaktisk inrikt- ning har jag alltså följt en grupp blivande 1–7- lärare, det vill säga lärare för grundskolans första till sjunde skolår, med inriktningen svenska och samhällsorienterande ämnen, genom tre svenskkurser i deras sju terminer långa utbildning.14 I arbetet porträtteras tre studerande och deras svensk-
lärarutbildning. Avhandlingen har det dubbla syftet att analysera och tolka
14 Begreppet 1–7-lärare avskaffades i och med genomförandet av en ny lärarutbild-
31
de studerandes svenskämneskonstruktioner och att institutionsanalytiskt granska utbildningen.
Arbetet är en fallstudie med en ämnesdidaktisk ram. Det gäller ut- bildningens och de studerandes svenskämneskonstruktioner ur följande perspektiv:
– Vilket innehåll15 ger nationella och lokala styrdokument utbildning-
ens svenskämnen?
– Vilket innehåll ger lärarnas kurs- och lektionsplaneringar utbild- ningens svenskämnen?
– Vilket innehåll ger de studerande de svenskämnen de mött un- der sin grundskole- och gymnasietid?
– Vilket innehåll ger de studerande de svenskämnen de möter i
utbildningens högskole- och verksamhetsförlagda delar?
– Vilket innehåll ger de studerande de svenskämnen de själva kon-
struerar genom utbildningen?
Undersökningen gäller också utbildningen som institution och svensk- ämnet i grundskolan:
– Vilka frågor om svensklärarutbildningens möjligheter och problem väcker analysen av de studerandes reception av lärarutbildning- ens texter?
– Vilka frågor om ett svenskämne för de tidiga skolåren väcker analy- sen av de studerandes reception?
Avhandlingen består av tre delar. I del I BAKGRUND har jag i kapitel 1 placerat in skola och lärarutbildning i en nutidshistorisk ram. I kapitel 2 sätter jag så in det svenskämne och den svensklärarutbildning som står i fokus för min studie i en ämneshistorisk och ämnesteoretisk kontext med utgångspunkt i de senaste fyra decenniernas modersmålsämnesdis- kussion. Här presenteras också en didaktisk grundstruktur för en kon- struktion av lärarutbildningen. I kapitel 3 redogör jag för material och
15 Innehåll innefattar här såväl innehåll som mål och arbetsformer, dvs. kunskaps-
kvalifikationer såväl som kommunikativa och socialpsykologiska kvalifikationer. Se Malmgren L.-G. & Thavenius 1977b samt Ågren 1996a:91.
32
metoder. Undersökningens empiriska material utgörs av muntliga och skrivna texter av tre slag. Det jag kallar utbildningstexterna utgörs av nationell utbildningsplan, lokala utbildnings- och kursplaner samt under- visande lärares planeringshäften och lektionsplaneringar. Studerandetex- terna utgörs av alla de texter de studerande skrev i utbildningens svensk- kurser. Forskningstexterna slutligen innefattar tre intervjusamtal med varje studerande samt mina anteckningar från klassrumsbesök hos dem under deras verksamhetsförlagda studier. Här presenteras också hur ur- valet av studerande gjorts.
I del II UTBILDNINGEN & DE STUDERANDE tolkas det em- piriska materialet med fokus på de studerandes reception av utbildning- en. Analysen i kapitel 4 börjar i den nationella utbildningsplanen och fortsätter med lärarutbildningens lokala styrdokument. I kapitel 5 under- söker jag hur de nationella och lokala styrdokumenten tas om hand i undervisande svensklärares planeringshäften och lektionsplaneringar. I porträtten av Jesper, Mette och Petra i kapitel i 6 till 8 analyserar jag så de studerandes reception av utbildningens och lärarnas texter – hur de tol- kas, värderas och omformuleras. Här ringar jag in vilka frågor respektive studerande tar upp i sina texter och de mer övergripande teman som karaktäriserar deras sätt att hantera dem. Varje porträtt avslutas med en diskussion av någon för respektive studerande central frågeställning.
I del III DISKUSSION diskuterar jag resultatet av analysen och de frågor den väcker om lärarutbildning i svenska och ett svenskämne för de tidiga skolåren. I kapitel 9 till 11 diskuteras porträtten som en text, som en väv av tematiserade röster snarare än som personliga förhåll- ningssätt och mot bakgrunden av den samhälls- och utbildningskontext som framträtt i kapitel 1 till 5. Den bild som vuxit fram i porträtten i kapitel 6 till 8 får ge infallsvinklar till en diskussion om ett demokratiskt svenskämne i grundskola och lärarutbildning. I kapitel 9 sammanfattar jag dominerande drag i de studerandes bilder av de svenskämnen de mött och konstruerat under sin grundskoletid och i utbildningen. Med utgångspunkt i avhandlingens två övergripande teser för jag i kapitel 10 och 11 en avslutande diskussion om problem och möjligheter i svensklä- rarutbildningen för grundskolans tidiga år respektive ett möjligt svensk- ämne för det stadiet.
33
I det följande kapitlet ger jag alltså en ämneshistorisk och ämnesteoretisk bakgrund till det svenskämne och den svensklärarutbildning som be- handlas i min studie. En utgångspunkt för mitt arbete som svensklärare och lärarutbildare är restaureringstankens omöjlighet. De samhälleliga förändringar jag skisserat i det här kapitlet har skapat nya förutsättningar som kräver att ämne och utbildning tänks om från grunden. Min studie kan ses som ett försök att anta en didaktisk utmaning i Kroghs mening. En utgångspunkt för en sådan diskussion är att svenskämnet inte är och aldrig har varit något fast och entydigt. Det finns med andra ord ett val att göra mellan olika svenskämnen – och om det kommer nästa kapitel att handla.
35
2 Svenskämnet i forskning och
debatt
Lärares arbete beskrivs ömsom som en handlingskultur ömsom som en reflektionskultur. Det bör naturligtvis vara bådadera. De brittiska skol- forskarna James Squire och James Britton (1975) hävdar, liksom senare Hargreaves (2003/2004), att skolutveckling i grunden emanerar ur lärares reflektioner över egna undervisningserfarenheter. Mitt arbete som lärar- utbildare bygger i hög grad på de erfarenheter jag gjort som elev och som grundskollärare och på det jag tyckt och tänkt om detta. I min univer- sitetsutbildning i litteraturhistoria och nordiska språk på 1960-talet be- handlades undervisningsfrågor överhuvudtaget inte. Min ettåriga lärar- högskoleutbildning 1968 var framför allt en handlingsutbildning, det vill säga en metodikutbildning med några kortare praktikperioder och ett avslutande praktikhalvår utan inslag av gemensam systematisk reflektion. I det här kapitlet lyfter jag fram grupper, rörelser, författare och böcker som, utöver de lärare och elevgrupper jag arbetat tillsammans med, varit viktiga för mig i arbetet som svensklärare och lärarutbildare. Några har funnits med länge och i grunden format mitt sätt att handla och tänka, andra har kommit in sent och mer hjälpt mig att sätta ord på tankar och strävanden. Här beskrivs således dels min egen ämneshistoria, dels ett antal centrala frågor i drygt fyrtio års ämnesdiskussion, en diskus- sion som haft betydelse för den utbildning som studiens studerande fått möta. I den bakgrundsteckningen finns också en rad begrepp som blev centrala i utbildningens svenskkurser. Några av begreppen återkommer som redskap i analysdelen av min studie.
Viktigast i min egen ämneshistoria i ett längre perspektiv är Peda- gogiska gruppen i Lund som presenteras utförligare längre fram. Stor betydelse fick också nordisterna Ulf Teleman med boken Språkrätt. Om
36
skolans språknormer och samhällets (1979) och Jan Einarsson och Tor G.
Hultman med God morgon pojkar och flickor. Om språk och kön i skolan (1984). Den senare bekräftar i konkreta klassrumsstudier det maktper- spektiv på språk, skola och samhälle som utgör kärnan i Telemans bok. I ett senare skede av mitt lärarliv har den norska modersmålsläraren och språkvetaren Olga Dysthe och norskämnesdidaktikerna Torlaug Løkens- gard Hoel och Jon Smidt i sina arbeten satt ord på och gett nya perspek- tiv på det jag velat åstadkomma.
Med böcker som Pedagogiska gruppens Svenskämnets kris (Brodow m.fl. 1976) och Språk, litteratur och projektundervisning (Holmberg & Malm- gren L.-G. 1979), de ovan nämnda Språkrätt. Om skolans språknormer och
samhällets och God morgon pojkar och flickor. Om språk och kön i skolan samt Det flerstemmige klasserommet. Skriving og samtale for å lære (Dysthe 1995) har
jag byggt en teoretisk grundval för det jag gjort och gör som lärare. Som dagligt handlande har mitt lärararbete dock haft sociala drivkrafter mer än medvetet teoretiska; mitt personliga lärarprojekt kan sägas gå hand i hand med idén om grundskolan som en skola för alla.