Hållbar utveckling i juridikämnet
4 Avslutande diskussion
För att knyta ihop det hittills berörda, följer avslutningsvis några argument och ståndpunkter när det gäller kopplingen mellan juridik och hållbar utveckling.
92 Quigley 2007, s. 17.
93 Se ”law.handels.gu.se/rattspraktik” (hämtad senast 2020-04-07).
94 Se ”jur.uu.se/utbildning/manniskorattsklinik/” (hämtad senast 2020-04-07).
95 Se ”jur.lu.se/#!JUFN34-se” (hämtad senast 2020-05-13).
96 Wals, Arjen E.J., Transgressing the hidden curriculum of unsustainability: towards a relational pedagogy of hope. I Educational Philosophy and Theory, 2019.
110
4.1 Några (mot)argument
4.1.1 Paradigmskiften är inget för oss
I believe that the risks and opportunities we face call for a paradigm shift that can only be embedded in our societies through education and learning. The role of education as a catalyst for building a better and more sustainable future for all has gained increasing recognition.97
Hållbar utveckling kräver ett paradigmskifte, med innebörd att utbildning genomgående tar sig an de krav som dagens planetära och samhälleliga tillstånd ställer. Universitetet har framhållits vara den enhet i samhället som kan göra störst skillnad för hållbarhetsomställningen, på kortast tid.98
En första argumentation att lyfta i förhållande till detta och juridikämnet, är att juridiken (som ämne och profession) bygger på tradition och stabilitet, och därför har viss inbyggd tröghet och motståndskraft mot (samhälls)förändringar. Detta har ofta sitt berättigande, inte minst när politiken ter sig alltmer snabb och symbolisk, och eftertanken mer avlägsen. Samtidigt är det avgörande att juristutbildningen synkas med samhällsutmaningar och juristroller år 2020 och framåt.
Det har föreslagits att vi nu befinner oss i ”antropocenen”, en geologisk epok där en (över)tydlig mänsklig påverkan på jordens miljö sakta har börjat att tillstås. Nu, mer än annars, behöver lärare vara medvetna i förhållande till studenterna om vad vi väljer att betona och lägga vår uppmärksamhet på.99
I förhållande till den i skrivande stund pågående Corona-pandemin (covid-19-utbrottet) lyfts i media regelbundet tankar om hur samhället efter detta kommer att vara förändrat, för att vi människor och vårt tänkande har förändrats utifrån de rådande förutsättningarna. En sådan aspekt är att vi blivit mer än annars medvetna om att vi bebor en gemensam planet och att viruset berör oss globalt. Isoleringen, det minskade resandet och andra handlingsmönster som följt av smittan har karakteriserats som en generalrepetition inför de utmaningar som klimatförändringarna kommer att ställa oss inför under de kommande
97 USESCO:s generaldirektör Irina Bokova i förordet till UNESCO, Roadmap for Implementing the Global Action Programme on Education for Sustainable Development, Paris 2014, s. 3.
98 Slaughter, Richard A., Welcome to the anthropocene. I Futures, vol. 44, nr 2, 2012, s. 119-126.
99 Doran, Peter, Head, hand and heart: immersive learning for a demanding new climate at Queen’s University Belfast’s School of Law. I The Law Teacher, vol 50, nr 3, 2016, s. 341-351; Slaughter, 2012.
111
decennierna.100 Olika fenomen har också synliggjorts i förhållande till hur klimatutsläppen har (tillfälligt) pausats: Exempelvis har satellitbilder från rymden visat sjunkande halter av luftföroreningar över Kina efter en längre tids stängning av många arbetsplatser och upphörda transporter.101 Det har också synts tankeväckande rapporter bland annat om hur mängder av utrotningshotade sköldpaddsungar kläcks på Brasiliens (till följd av pandemi-isolering) folktomma stränder.102 Detta samtidigt som andra hållbarhetsutmaningar (exempelvis våld mot kvinnor och barn) har accentuerats i Corona-krisens spår. Sammanfattningsvis är det påtagligt i förhållande till juridiken att det krävs ett beredskaps- och förändringstänkande som inte alltid varit så närvarande tidigare – en handlingsberedskap inför osäkra framtider – som behöver mötas i utbildning.
4.1.2 Hållbarhetsbabbel!
Det är oundvikligt att i ett avslutande fokus på argumentation nämna problematiken med begreppet hållbar utveckling: Dess å ena sidan breda och djupa vetenskapliga fält – även i juridikens didaktik103 – och å andra sidan den mer ihåliga användningen av hållbar utveckling som något tämligen innehållslöst, trendigt och gröntvättande.
De sistnämnda aspekterna har kallats “sustainababble”.104 Därtill kan hållbarhetsagendan samtidigt inrymma många olika slags idéer, och dölja motsättningar under det falska anspråket om en gemensam förståelse, uppsättning av värden och syn på framtiden.105
100 Dagens nyheter, den 31 mars 2020, Carsten Jensen: Om vi ska se körsbärsträden blomma igen,
”dn.se/kultur-noje/carsten-jensen-om-vi-ska-se-korsbarstraden-blomma-igen/” (hämtad senast 2020-04-01).
101 TT, den 4 mars 2020, Virusutbrott pausar klimatutsläpp, se t.ex. ”svd.se/virusutbrott-pausar-klimatutslapp” (hämtad senast 2020-04-01).
102 The Guardian, den 29 mars 2020, Endangered sea turtles hatch on Brazil's deserted beaches,
”theguardian.com/world/2020/mar/29/newborn-endangered-sea-turtles-throng-brazils-deserted-be aches” (hämtad senast 2020-04-01).
103 Här ska särskilt framhållas tidskrifterna The Law Teacher (brittisk) och Journal of Legal Education (amerikansk) som utmärkta källor till inspiration för pedagogik i juridik, även när det gäller hållbar utveckling.
104 Engelman, Robert, Beyond Sustainababble. I Starke, Linda (red.), State of the world 2013: is sustainability still possible? Island Press, Washington, DC, 2013. s. 31.
105 Wals, Arjen E.J. & Jickling, Bob `Sustainability’' in higher education: From doublethink and newspeak to critical thinking and meaningful learning. I International Journal of Sustainability in Higher Education, vol 3, nr 3, 2002, s. 221-232.
112
Om hållbar utveckling ska tas på allvar så kräver det resurser, formering av forskning och pedagogiska utvecklingsgrupper.106 För att kunna närma sig en tredimensionalitet och på riktigt anta FN:s globala hållbarhetsmål, som utan tvivel är tvärvetenskapliga107 så krävs därtill ett institutions- och fakultetsöverskridande arbete.
4.1.3 Att påföra ett (hållbarhets)perspektiv, eller bidra till en utveckling
I vår samhällsvetenskapliga fakultets verksamhetsplan för de kommande åren framgår att vårt arbete bland annat ska fokusera på ”samhällsvetenskapliga dimensioner av hållbarhet” och att ett mål för verksamheten är att synliggöra och stärka dimensioner av hållbarhet i fakultetens utbildningar.108 I förhållande till både utbildning och forskning är en relevant fråga vad det tjänar till att lyfta fram, tematisera eller inordna något under paradigmet hållbar utveckling. Här ska nämnas två aspekter på frågan.
För det första finns en komplexitet i utgångspunkten egenmakt (och handlingsberedskap). I sin granskning av hållbar utveckling vid de svenska universiteten framhåller UKÄ betydelsen av en lyhörd ledning, som framför allt måste samordna och stötta lärares egna initiativ och engagemang. Lärarna själva behöver känna delaktighet och delansvar.109 Arbetet att förändra samhället i en mer hållbar riktning ska således inte i första hand påföras uppifrån, utan ska ske för att vi själva vill det. Förvisso säger också 1 kap. 5 § högskolelagen att vi ska främja hållbar utveckling.
För det andra, så kan det säkerligen i många juridiska delområden och forskningsfrågor vara svårt att se vad en inramning i hållbar utveckling eller dess delområden kan tillföra.110 På (den internationella) barnrättens område framhålls att
106 Lowther, Jason & Sellick, Joanne, Embedding sustainability literacy in the legal curriculum:
reflections on the Plymouth model. I The Law Teacher, vol 50, nr 3, 2016, s. 307-320.
107 Wals & Jickling, 2002. Se även Wu, Yen-Chun Jim & Shen, Ju-Peng, Higher education for sustainable development: a systematic review. I International Journal of Sustainability in Higher Education, vol 17, nr 5, 2016, s. 633-651.
108 Verksamhetsplan 2020-2022, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå universitet. Fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 2019-10-30, Dnr FS 1.3.1-1903-19.
109 UKÄ Rapport 2017:12 del 1, s. 27.
110 För några sådana exempel i forskning i allmänhet, se Wuelser, Gabriela & Pohl, Christian, How researchers frame scientific contributions to sustainable development: a typology based on grounded theory. I Sustainable Science, vol 11, nr 5, 2016, s. 789–800. I förhållande till forskning kan ett tydligt skäl att göra det förvisso också vara att det krävs i en ansökan om forskningsmedel, se t.ex. Fortes
113
och hur hållbar utveckling utgör ett viktigt ramverk att integrera i barnrättens teoribildning.111 Kopplingen mellan barns rättigheter och hållbar utveckling följer också naturligt av att det framför allt är barn som kommer att påtagligt drabbas av klimatförändringarnas följder, om omställning inte sker i tid.112
I mitt pågående forskningsprojekt om socialtjänstens rättstillämpning ifråga om barnets bästa, utgör hållbar utveckling teoriram bland annat utifrån hållbarhetsmålet om fattigdomsbekämpning, om social rättvisa, och målet som betonar alla människors lika tillgång till rättvisa och möjlighet att utöva ansvarsutkrävande över beslutsfattande. Andra viktiga aspekter från hållbar utveckling är dimensionen lokalt – globalt, och insikten om att det kan finnas många olika världar i samma kvarter, även i Sverige. Av avgörande betydelse är också den uttalade synen på barn som förändringsagenter med egenmakt, vilket särskilt ska gälla de mest utsatta och maktlösa barnen.113 Förutom att föra sitt fält framåt, kan rättsvetenskaplig forskning också bidra till den samlade hållbarhetsforskningen och, ytterst, bidra till den hållbara lösningen i verkligheten.114