Erfarenheter från kursen

4.3.1 Volym och tempo i skrivande

Inledningsvis kan noteras att kursen kräver att studenterna producerar en relativt stor volym text i relativt hög takt jämfört med andra kurser.⁷² Det finns ett visst egenvärde i detta då en erfarenhet från andra kurser är att vissa studenter kan ha svårt att producera större mängder text eller att producera text inom angiven tid.

Kursen har ett kompakt schema och detta lär studenterna att på några dagar producera text av god kvalitet (såväl språkligt som analytiskt), vilket är en värdefull

70 Vid första tillfället planerades för 10 minuters frågor och kommentarer, men lärdomen var att tiden var otillräcklig och att vi drog över tiden med 50 %.

71 Tidskriteriet används för att få studenter att lämna in uppsatserna i tid, samtidigt som det tillåter senare inlämning utan att studenterna behöver skriva en ny uppsats.

72 På kursen skriver studenterna upp till 30 000 ord (majoriteten av studenterna skriver mellan cirka 23 000 och 30 000 ord under kursen). Ett examensarbete på 30 hp motsvarar ungefär 18 000 ord (vissa ligger ungefär mellan 11 000 och 23 000 ord). På andra kurser har studenterna normalt sett flera veckor på sig att producera upp till 4 000 ord och en termin (T9) på sig att producera cirka 18 000 ord (och ungefär hälften håller på längre tid än en termin).

197

egenskap som jurist eftersom det sällan finns flera veckor till förfogande för att producera kortare juridiska texter. Studenterna kan inledningsvis uttrycka osäkerhet över sin förmåga till detta, men de inser snart att de har den förmågan och utvecklar den ytterligare under kursen.

Genom det kompakta schemat lär sig studenterna förmågan att snabbt kunna sätta fingret på det avgörande, intressanta och svåra för att sedan skriva en uppsats om detta. Denna färdighet är också en viktig generisk färdighet hos jurister och förmågan att snabbt finna intressanta och avgränsade frågor som tillåter en fokuserad text med stort analytiskt djup är något som särskilt utmärker de riktigt duktiga studenterna.

4.3.2 Skrivande och återkoppling

Eftersom kursen genomförs på engelska sker skrivandet på engelska. De flesta av våra juriststudenter är inte vana att skriva juridisk engelska och erfarenheten visar att det finns en utvecklingspotential avseende skriftspråksnormen (i synnerhet grammatik men även korrekt användning av ord och begrepp) och den juridiska språknormen (koncentration, formalitet och precision genom ordval) som torde vara generell bland juriststudenterna.

Vid återkoppling är det viktigt att det positiva i uppsatsen får ta plats innan det som kan förbättras lyfts.⁷³ Tanken är att återkopplingen ska kunna användas för att utveckla skrivandet under kursen och därför är det viktigt att det som kan förbättras lyfts fram på ett sätt som gör att studenterna känner att de kan lyckas.⁷⁴ För att återkopplingen inte ska bli överväldigande kan en lösning vara att tutoren mentalt delar in sina synpunkter efter svårighetsgrad, exempelvis:

• Enkelt att åtgärda till nästa uppsats (till exempel faktafel, stöd för påståenden och användning av primärkällor, formalia och vissa enklare språkfel).

• Viktigt att uppnå, men kräver lite mer eftertanke (till exempel tydligare fokus i uppsatsen, mer stöd för vissa typer av påståenden och argumentation för att leda påståenden i bevisning, efterfrågande av större materiellt eller analytiskt djup avseende vissa delar i uppsatsen, större nyansering avseende vissa resonemang eller påståenden, samt mer avancerade aspekter av språkbehandlingen som nivå på språk och uttryck).

73 Beck, 2007b, s. 5.

74 Se Mash, 2008, s. 81; Beck, 2007b, s. 5.

198

• Avancerad förbättringspotential (till exempel förmågan att analysera med beaktande av centrala principer och andra rättsområden, kritiskt förhållningssätt till källor, metod och resonemang, eller att reflektera över centrala utgångspunkter och policyöverväganden).

En sådan mental indelning kan hjälpa tutoren att ge återkoppling på en nivå och på ett sätt som låter studenten ta steg i rätt riktning för varje uppsats. Det stora antalet uppsatser gör det möjligt för studenten att ta till sig av återkopplingen och förbättra sitt skrivande under kursens gång, men vissa aspekter kommer studenten däremot behöva längre tid på sig än tio veckor för att förbättra, till exempel grammatik, och därför behöver tutoren hitta en balans i att ge återkoppling som studenten kan lyckas lära sig av under kursen och att ge återkoppling som studenten kan ta till sig för framtiden.

Från andra kurser vet vi att studenter endast i begränsad omfattning tar del av skriftlig återkoppling. Under den här kursen blev det däremot tydligt att studenter, särskilt i början av kursen, tog till sig av återkopplingen eftersom de visste att varje insats skulle bedömas, vilket är särskilt motiverande för tutoren. En praktisk svårighet som tutor kan emellertid vara att tutorialerna kommer tätt och det kan vara svårt att hinna komma med skriftlig återkoppling så att studenterna kan ta till sig kritiken inför nästa uppsats. Denna problematik tydliggör också vikten av att hålla nere antalet studenter för att modellen ska fungera.

4.3.3 Inte enbart för akademiska frågor

Inför första kurstillfället var en farhåga att kursupplägget med akademiskt skrivande skulle leda till ett synnerligen akademiskt angreppssätt på ämnet för kursen, särskilt med tanke på att skiljeförfarande är ett ämne på gränsen mellan teori och praktik.

Erfarenheten från kursen är emellertid att resultatet inte behöver bli särdeles akademiskt och att även ytterst praktiska problem kan undersökas och uttryckas akademiskt. Även om kursen inte är praktisk i bemärkelsen inlagor och skiljeförfarandespel, och även om vissa studenter ibland fokuserar på frågor av mer teoretisk än praktisk betydelse eftersom de är lätta att avgränsa, väljer ändå studenter huvudsakligen att fokusera på praktiskt viktiga eller principiella aspekter. Dessa erfarenheter tyder på att modellen skulle kunna fungera för olika rättsområden och intressen.

En närliggande möjlig invändning mot modellen skulle kunna vara att den ger en snäv förståelse av ämnet. Mirfield menar att en risk med tutorialmodellen, särskilt den mentorskapsbaserade modellen, är att det finns en risk att studenter fastnar för

199

det senaste materialet (till exempel senaste rättsfallen) vid uppsatsskrivande,⁷⁵ och därigenom får en skev uppfattning av området. Men även om studenternas egna intressen styr val av uppsatsämnen grundar sig förmågan att hitta relevanta uppsatsämnen inom övergripande ämnen i en helhetsförståelse. Dessutom kräver uppgiften att granska andra uppsatser också att studenterna breddar sin förståelse av det övergripande ämnet. Om kursen består av två grupper kan deltagarna också sitta med och lyssna på den övriga gruppens tutorialer för att ta del av ytterligare uppsatser och diskussioner. Undervisningsformen behöver därför inte ge upphov till ensidiga kunskaper och förmågor.

4.3.4 Föredragande och frågor

Från pbl-kurser har studenter vana att svara på frågor under seminarier och viss vana att opponera på uppsatser. Föredragande innebär att studenten sätter sig i lärarpositionen, visar att vederbörande kan resonera på egen hand och övar prosodiska aspekter som att i tal uttrycka ärlighet, allvar och engagemang, aspekter som är svåra att fånga i skrift,⁷⁶ men också svåra att fånga i samma utsträckning genom att svara på förberedda frågor. Erfarenheten från kursen visar att det finns en förbättringspotential i förmågan att föredraga sina uppsatser inom den givna tiden och att planera framföranden. I uppgiften ligger att studenterna främst ska lära sina medstudenter men det är tydligt att vissa studenter har tutoren som den främsta målgruppen och den som får studentens ögonkontakt, vilket inte är oväntat då tutoren bedömer prestationen. Svårigheten att planera tiden kan märkas genom att studenter beskriver inledningen av sina uppsatser på för hög detaljnivå och måste sedan hoppa över saker i slutet när de hamnar i tidsnöd. Bristen på vana av att föredraga märks genom att det är vanligt att studenter läser innantill ur dokumentet och har svårt att variera ordval bortom det som har uttryckts i texten. Under kursens gång blir studenterna bättre på att disponera tiden, planera sina framföranden, lär sig att förhålla sig friare till texten och kan komma med ytterligare exempel bortom de som finns i texten. Allt detta är viktiga generiska färdigheter som jurist och är färdigheter som flertalet juriststudenter antagligen skulle ha nytta av att öva mer på.

Det finns också skillnader mellan att vara opponent på en uppsats och att diskutera en uppsats vid en tutorial. Vid uppsatsopponering läggs fokus ofta på syfte, metod och material, samt språk och formalia. Under denna kurs har fokus varit att få studenterna att se den stora bilden och försöka se alternativa lösningar, argument

75 Mirfield, 2008, s. 45–46 (menar att vi måste förstå att rättsliga argument inte är avslutade utan endast tagit paus).

76 Beck, 2007b, s. 2–3.

200

och uppfattningar, svagheter i argumentation, eller hur centrala formuleringar kunde ha ändrats för att få fram budskapet bättre. Det har lett till djupare diskussioner där frågor har handlat mer om centrala begrepp som inte förklarats (exempelvis: ”Vad avses egentligen med implicit samtycke till intermistiska åtgärder och vad skulle det kunna avse?”), grundläggande frågor som borde beaktats (exempelvis: ”Måste vi inte börja med att förstå vilka former av prejudikatbundenhet det finns och vilken som är relevant för skiljeförfarande innan vi diskuterar om det finns en prejudikatbundenhet?”), eller andra aspekter som författaren kunde beaktat i sin framställning (exempelvis: ”Vilken roll har EU-rätten och EKMR haft i juridikaliseringen av skiljeförfarandet som du beskriver? Hur ska vi väga intresset av en snabb och informell process mot intresset av en rättvis rättegång?”). Under kursens gång har uppsatserna blivit allt bättre i sådana avseenden och avseende kritiskt förhållningssätt. Diskussionerna under tutorialerna är antagligen en del i detta och genom att ställa frågor övar studenterna sin förmåga att kritiskt granska resonemang i såväl uppsatser som rättskällor inför framtiden.

I likhet med rollen som föredragande är förmågan att försvara sina argument en viktig färdighet som inte riktigt övas genom pbl-seminarier. Vid pbl-modellen kan studenter falla tillbaka på sin basgrupp när svar och argument tryter, men vid tutorial-modellen behöver studenterna finna svar och argument på egen hand, vilket är viktiga generiska kompetenser för jurister. Erfarenheten visar att förmågan till detta kan variera; vissa utstrålar lugn och självförtroende och klarar av att förklara, försvara eller justera sina argument, medan andra utstrålar mer osäkerhet och har svårare att finna svar eller accepterar gärna invändningar. Förmågan kan tydligt förbättras under kursens gång, men i likhet med föredragande och skrivande kan det krävas fler inslag än en tio veckors kurs för detta.

4.3.5 Växa in i den sokratiska modellen

För både studenter och tutor kan det ta tid att växa in i den sokratiska modellen.⁷⁷ Båda måste hitta sätt att ställa frågor som dels kan utveckla författarens förmåga, dels fungerar i en juridisk kontext.

Ett av de förväntade lärandemålen i Oxfordmodellen är att träna upp mental flexibilitet.⁷⁸ Det är dock inte alltid helt enkelt inom juridiken eftersom juridiken inte behöver handla om drivna teser (om inte studenten får i uppgift att inta en viss

77 Lane Fox, 2008, s. 56–59 (angående författarens resa i den sokratiska modellen); Smith, Andrew,

”Been There; Got the T-Shirt: The Perspective of a Recent Survivor of the Tutorial System…”, i The Oxford Tutorial: ’Thanks, You Taught Me How to Think’, s. 91–93, Palfreyman, David red., 2d ed., OxCHEPS, Oxford 2008, s. 91–93.

78 Beck, 2007b, s. 5.