Detta avsnitt inleder med att besvara studiens två frågeställningar ”Vilka slöserier samt problem kan identifieras i Scanias boxförrådsprocess?” och ”Hur kan Scania arbeta för att reducera dessa slöserier samt problem och skapa en effektivare boxförrådsprocess?” Vidare följer studiens bidrag, kritik till studien och avslutas med förslag till vidare forskning.
6.1 Slutsats
I inledningen av arbetet formulerades två frågeställningar vars ändamål var att uppfylla studiens syfte. Nedan följer respektive frågeställning och dess slutsatser.
”Vilka slöserier samt problem kan identifieras i Scanias boxförrådsprocess?”
För att besvara denna frågeställning genomfördes ett besök på Scania Oskarshamn och i deras boxförråd. Vid besöket genomfördes en processkartläggning samt olika typer av intervjuer för att inhämta det empiriska materialet. Via en analys av det empiriska materialet mot teorin kopplad till denna frågeställningen kunde slöserier och problem identifieras.
De direkt identifierade slöserierna var omarbete, rörelse, transporter, lager och outnyttjad
kreativitet samt en vag identifiering av överarbete. De problem som identifierats är stress vilket
går att koppla till den mänskliga faktorn och avsaknaden av digitalisering i boxförrådsprocessen samt ergonomi kopplat till materialhanteringsutrustning. Det sista identifierade problemet berör hur projektet kring boxförrådet ska fortgå, då författarna anser att mer kvantifierbar data är nödvändigt för att projektet ska kunna utföras på ett tillfredsställande sätt.
”Hur kan Scania arbeta för att reducera dessa slöserier samt problem och skapa en effektivare boxförrådsprocess?”
För att besvara denna frågeställning var slöserier och problem tvungna att identifieras i den föregående frågeställningen. Dessa slöserier och problem analyserades sedan mot teori kopplat till denna frågeställningen. Mycket av teorin var olika verktyg, arbetssätt och modeller inom filosofin lean men även teori som ligger utanför lean-filosofin.
De olika slöserierna och problemen har analyserats mot ovan beskriven teori för att ta fram förbättringsmöjligheter och arbetssätt för att reducera dem och skapa en effektivare boxförrådsprocess. Nedan beskrivs kortfattat respektive slöseri och hur de skulle kunna reduceras.
Alla slöserier – Det faktum att Scanias produktion bygger på JIT innebär högre krav på
verksamheten. Kaizen är en del av lean-filosofin vilket strävar efter ständiga förbättringar. Att arbeta med ständiga förbättringar i boxförrådsprocessen möjliggör för en reducering av samtliga slöserier, samtidigt som de på ett proaktivt sätt förebygger framtida slöserier och problem. Dessa framtida slöserier och problem skulle kunna uppstå då efterfrågan från kunder ökar, samtidigt som de kräver kortare leveranstider. Detta ökar kravet på effektivitet och hastighet i verksamhetens samtliga processer. Är en process i verksamheten inte förberedd på en högre produktionstakt finns risken att processen blir ett problem i framtiden.
Outnyttjad kreativitet – Genom att se över om boxförrådsprocessen verkligen är helt 5S:ad
och väva in PDCA-cirkeln reduceras slöseriet outnyttjad kreativitet och möjliggör för en effektivare boxförrådsprocess. Slöseriet outnyttjad kreativitet reduceras genom att i PDCA-cirkeln väva in den operativa personalen och dess åsikter. Detta är viktigt för att inte gå miste om personalens kunskaper samt erfarenheter för att då kunna standardisera arbetsmoment i processen.
Omarbete – Detta slöseri uppstod tidigt i boxförrådsprocessen och orsakade även en
dominoeffekt av att slöserier som transporter och rörelse uppstod senare i processen. För att förhindra det grundorsakliga slöseriet ansågs fem-varför-analysen vara ett lämpligt tillvägagångssätt där huvudfokus ligger på att hitta roten till problemet. Genom att göra det kan slöserier reduceras och en effektivare boxförrådsprocess uppnås.
Lager – Utformningen av boxförrådet har under en längre tid inte förändrats i någon vidare
bemärkelse och kunde vid en första anblick inte anses vara optimalt utformat. Ifall en ny struktur på boxförrådet ska tas fram är det viktigt att detta noga tänks igenom, där både för- och nackdelar vägs in i de olika förslag som läggs fram på boxförrådets struktur. Då kan Scania reducera slöseriet lager och skapa en effektivare boxförrådsprocess. Genom att till exempel hanteringseffektiviteten i förrådet ökar.
Transport & Rörelse – Slöserierna transport och rörelse identifierades i den formen där vissa
delar av processen saknar hjälpmedel gällande ruttplanering. Detta medför ibland att material och personer förflyttar sig onödiga rörelser eller sträckor. En ökning av digitala lösningar/verktyg i detta fall till exempel någon typ av internt GPS-system som underlättat ruttplaneringen hade reducerat slöserierna.
Ovan har slöserierna och hur de kan reduceras för att skapa en effektivare boxförrådsprocess beskrivits. Nedan följer de problem som identifierades och hur dessa kan reduceras.
Stress – Processen hade enligt de anställda en del stressiga arbetsmoment, dessa arbetsmoment
kunde kopplas till den mänskliga faktorn och det manuella arbetet. Stressen i sig hade kunnat minskas genom att reducera de ovanstående slöserierna men också med hjälp av mer digitala lösningar i processen.
Ergonomi – En del aktiviteter saknar viss hanteringsutrustning kopplat till ergonomin. Denna
hanteringsutrustning som saknas har ingen direkt påverkan på effektiviteten i processen men den hade kunnat bidra till nöjdare och mer motiverade anställda som i sin tur hade kunnat leda till ökad effektivitet. Detta problem hade kunnat reduceras genom att eventuell materialhanteringsutrustningen kopplat till ergonomi införskaffats, exempelvis ett höj- och sänkbart bord.
Projektets nuvarande fas – Det problem som inte direkt berör något av slöserierna är det
pågående projektets fas, men som enligt författarna är ett problem som bör tas på allvar. Det nuvarande projektets fas kan kopplas till DMAIC och steget mäta. I detta steg krävs att olika delar av processen noga utvärderas och mäts för att bakomliggande faktorer till problem ska identifieras. För att projektet ska fokusera på rätt delar av processen blir en väsentlig faktor att mer kvantifierbar data tas fram kring varje aktivitet i processen. Det kommer innebära att företaget har en bättre grund gällande vilka delar av processen som ska effektiviseras först. En tabell som illustrerar de olika aktiviteterna i processen samt dess resursförbrukning har beskrivits som en förbättringsmöjlighet för att fokusera på rätt delar av processen. Ledtidsanalys har vidare nämnts som ett effektivt verktyg att använda på de aktiviteter i processen som enligt tabellen hade förbrukat mest resurser. Sammanfattningsvis bör Scania i projektets framtid se till att noggrann mätning och utvärdering sker av alla delar i boxförrådsprocessen vilket kommer resultera i att fokus riktas mot rätt delar. Detta kommer
innebära att slöserier och problem i hela processen kommer reduceras och en effektivera boxförrådsprocesses kommer skapas.
Studiens syfte har uppnåtts då de två frågeställningarna har besvarats. Genom en nulägesanalys har slöserier samt problem identifierats som sedan analyserats och resulterat i olika förbättringsmöjligheter och vidare arbetssätt för att effektivisera boxförrådsprocessen. I slutändan har studien resulterat i en grund för hur Scania kan arbeta vidare med att effektivisera boxförrådsprocessen.