Lager spelar en stor roll i företag, detta för att lager ger en möjlighet för företag att behålla varor som inte ska säljas för stunden eller för att kunna möta oväntade efterfrågevariationer. Det finns olika typer av lager som till exempel förråd och färdigvarulager i tillverkande företag. Dessa lagertyper har olika syften beroende på vad de ska användas till. Hög fyllnadsgrad och låga driftskostnader är huvudmålet vid lagerhållning. Detta leder till att företag lägger stort fokus på att reducera kostnader relaterat till lagerhållning och hantering av varor. Genom att reducera tomutrymme och använda majoriteten av ytan i lagret kan företag få ut det maximala av de resurser som finns. Ett annat problem kopplat till lager är onödiga förflyttningar av artiklar/varor. För att minska antalet onödiga förflyttningar kan företag anpassa sin layout av lagret vilket leder till smidigare förflyttningar av varor. Högfrekventa artiklar bör placeras på lättåtkomliga utrymmen för att minska transportsträckan medan lågfrekventa kan placeras på lagringsplatser som är mer problematiska att nå (Jonsson & Mattsson, 2016).
3.8.1 Layoutöverväganden
I stycket ovan nämndes fördelen med att ha hög utnyttjandegrad i ett lager. Ett lager som är grundligt planerat angående layout resulterar ofta i hög utnyttjandegrad samt rationella flöden av artiklar. Linjära flöden samt u-formade flöden är två typer av lagerlayout som åtskilliga företag använder sig av (Jonsson & Mattsson, 2016).
När företag applicerar linjära flöden innebär detta att godsmottagning respektive lastning för utleverans vanligtvis sker på motsatta sidor av lagret. Både gods som anländer till företaget och det som ska skickas vidare går genom hela lagret. Den kanske mest noterbara nackdelen med denna lagerlayout är att lagerpersonalen har mycket hanteringsarbete som i sin tur leder till mer kostnader. Ur ett mer positivt perspektiv går det att konstatera att denna lagerlayout skapar tydliga flöden genom lagret. De alltmer populära automatiserade hanteringssystemen fungerar bra med denna lagerlayout tack vare de standardiserade flödena. Företag som säljer stora volymer av få artiklar gynnas därmed av att använda sig av linjära flöden (Jonsson & Mattsson, 2016).
Motsatsen till linjära flöden är den u-formade lagerlayouten där lagerpersonal tar emot gods och lastar ut gods i samma del av lagret. Denna lagerlayout skapar utrymme och möjligheter för differentiering när det gäller placering av artiklar i lagret. Till skillnad från ett lager med linjärt flöde resulterar den samlade godsmottagningen och utlastningen i möjligheter för effektiv hantering av gods.
Utöver frågan angående vilken lagerlayout som ska användas finns det andra punkter som företag behöver diskutera innan ett lager utformas. Hur mycket av lagrets höjd ska utnyttjas? Hur breda ska transportgångarna vara? Det finns både för- och nackdelar med olika utformningar av lager, därför är det essentiellt för företag att dividera för- och nackdelar fram och tillbaka innan ett beslut tas. En riktlinje som alltid är applicerbar vid utformning av lager är att hanteringseffektivitet går före ytutnyttjande (Jonsson & Mattsson, 2016).
3.8.2 Zonindelning av lager
Zonindelning är ett sätt att utforma ett lager på vilket i vissa situationer kan visa sig vara fördelaktigt för företag. I stycket ovan beskrevs det hur viktigt det är med hanteringseffektivitet i ett lager. Hög hanteringseffektivitet kan uppnås med hjälp av zonindelning i lagret då likvärdiga artiklar kan placeras i samma zon. Den maximala potentialen med zonindelning kan utvinnas vid lagerlayouts med u-format flöde. Anledningen bakom detta är att förflyttningsavstånden för olika zoner kan bli signifikant mycket mindre än vid linjära layouter. Ett exempel på när zonindelning inom ett lager är att föredra är när majoriteten av plockorderna är av samma produktfamilj. Då kan produkterna i samma familj placeras i egna zoner och
minska hanteringsarbete för lagerpersonal. Däremot när en plockorder innehåller produkter från olika produktfamiljer blir arbetet mer omfattande då personal behöver flytta sig mellan zoner för att sammanställa ordern. Oavsett detta är syftet med zonindelning i grund och botten att göra hanteringsarbetet för de mest frekventa artiklarna enkelt. Det finns olika sätt att vara effektiv i hanteringsarbetet som till exempel med hjälp av automatiserade plockningsaktiviteter, placera frekventa artiklar i lättillgängliga utrymmen samt basera zonindelningen på artiklars fysiska egenskaper. Exempel på zonindelning baserat på artikelgruppers fysiska egenskaper kan vara att en artikelgrupp består av metallkonstruktioner med hög volym och vikt medan en annan kräver låg förvaringstemperatur jämfört med andra artikelgrupper (Jonsson & Mattsson, 2016).
3.8.3 Artikelplacering i lagret
Utöver layoutreflektioner och eventuella zonindelningar i lagret behöver företag överlägga hur artiklar ska placeras i lagret. När det gäller hur artiklar ska placeras finns det tre övervägningar företag kan utgå ifrån:
• Fast eller flytande placering. • Placering baserad på fysisk närhet. • Golv- eller höjdplacering.
Först och främst behöver företaget i fråga fastställa om de ska använda sig av fast eller flytande lagerplacering. Vid användandet av fast lagerplacering har artiklar bestämda platser och vid flytande lagerplacering finns det inga specifika förutbestämda platser till artiklarna utan de placeras där plats finns. Problematiken med fast lagerplacering är att det kräver stora lagringsytor då det gäller att det finns plats för artiklarna på deras respektive bestämda platser. Däremot är det en fördel att lagret får en tydlig struktur och kan arrangeras på ett fördelaktigt sätt. Exempelvis kan högfrekventa artiklar ha lagringsplatser som är lättåtkomliga medan lågfrekventa placeras i utrymmen längre in i lagret. Detta i sin tur leder till bra flöde i lagret med mindre hantering av lagerartiklar och bättre utnyttjande av de lagerplatser som finns tillgängliga (Jonsson & Mattsson, 2016).
Företag kan även se över möjligheten att kombinera båda lagerplaceringsmetoderna för att optimera lagerutnyttjandet. Många företag tar vara på detta och har fast artikelplacering mot
kundorder vilket innebär att artiklar har samma plats och då kan lagerpersonal på ett smidigt sätt plocka ihop order. Den flytande lagerplacering skapar ett buffertlager som ska täcka upp när det börjar ta slut med artiklar på plockplatserna. Utöver fast och flytande lagerplacering kan artiklar som frekvent ingår i samma order placeras fysiskt nära varandra, även kallat korrelerad placering. Med hjälp av denna teknik kan hanteringsarbetet minska i längden. Utöver att hanteringsarbetet minskar blir plockprocessen mer effektiv men risken med att placera varor som liknar varandra nära är att antalet felplock blir fler än normalt. Tillsist, kan företag reflektera över vilka artiklar som kan placeras på höjden i lagret respektive vilka artiklar som ska finnas på de lägre nivåerna i lagret. Artiklar placerade på golvet är lättåtkomliga för lagerpersonalen och kan nås med hjälp av enkla truckar medan artiklar placerade på högre nivåer blir knepigare att komma åt och kräver mer utvecklade truckar. Vanligtvis är det en god idé att placera artiklar i små förpackningar i golvhöjd medan artiklar i helpallar får de högre lagerplatserna. Det går även att strukturera platserna efter vikt vilket brukar resultera i att tungt gods hamnar längre ner i lagersystemet och lättare gods högre upp (Jonsson & Mattsson, 2016).