Problem direkt kopplade till slöserier

5.1.2.1 Outnyttjad kreativitet

Det faktum att boxförrådet nu inte ska automatiseras kommer istället andra förbättringar av den nuvarande utformningen försöka tas fram. När Scania arbetar vidare med utvecklandet av boxförrådet i framtiden är det viktigt att ta in tankar från berörd personal för att de inte ska gå miste om värdefulla åsikter och tankar, även kallat outnyttjad kreativitet. Slöseriet outnyttjad

kreativitet kunde även till viss del identifieras vid processkartläggningen, då många av de

problem som uppstod i processen var problem som den operativa personalen hade förslag på lösningar till. Segerstedt (2018) menar att det är viktigt att allas kunskaper och erfarenheter ska utnyttjas på bästa sätt.

5.1.2.2 Transporter och rörelse

Fallet där truckchauffören placerar pallen på fel conveyorband vid godsmottagningen kan kopplas till slöseriet transporter. Pallen transporteras här en onödig sträcka, dels utanför företagets väggar men även innanför då pallen måste flyttas från ett lager till ett annat. En transport som enligt Segerstedt (2018) inte skapar något värde i produktionen. Det skulle även gå att koppla till slöseriet rörelse som innebär onödiga rörelser eller förflyttningar av material eller människor (Segerstedt, 2018). I detta fall krävs det att en anställd lägger ner tid på att förflytta pallen till rätt lager/förråd alltså en onödig förflyttning av både människa och material. En intressant aspekt att ta i beaktning hade varit om truckföraren som placerar pallen på conveyorbandet skulle kontrollera de pallar där pallflaggan täcks av pallens lock. Denna lösning hade minskat slöseriet transporter men samtidigt ökat slöseriet rörelse då truckchauffören hade behövt hoppa in och ut ur trucken frekvent för att kontrollera pallflaggor.

Ett annat fall där slöserierna transporter och rörelse går att identifiera är när personalen vid utleverans ska leverera ut boxarna till plattformarna, då det inte finns något hjälpmedel för dem att planera en optimal rutt. Utleveransen är även det något som sker på erfarenhet då

truckchaufförerna känner igen de olika plattformarna och skapar sina egna rutter. Skulle till exempel truckchauffören missa en plattform kan den behöva köra ett extra varv i och med att stora delar av fabriken är enkelriktad. Detta innebär att både människan och materialet förflyttar sig onödiga sträckor.

5.1.2.3 Omarbete

Ett annat slöseri som identifierats är omarbete. Detta slöseri uppstår när felaktig pall ankommer till boxförrådet. Den anställda blir notifierad av systemet när den försöker scanna in pallen eller upptäcker visuellt att pallen har kommit till fel förråd och får banda om pallen samt förbereda pallen då den ska flyttas till ett annat lager/förråd. Enligt Segerstedt (2018) kan slöseriet

omarbete innebära förluster i form av kapacitetsbortfall. Att den anställda behöver göra arbete

den egentligen inte ska göra kan ses som att den anställdas kapacitet utnyttjas på ett icke-värdeskapande sätt. Utöver att detta är ett slöseri kan det även bli ett stressmoment för personalen när de måste ta hand om en felaktig pall. Med ökad stress ökar även risken för sämre beslut vilket kan leda till fel.

5.1.2.4 Lager

Lager är ett annat slöseri som identifierats men identifieringen av den var inte lika tydlig när

endast en processkartläggning gjordes. Detta slöseri förtydligades desto mer när de anställda gav sin syn på förrådet. Vid en första anblick kan likt det logistikteknikern nämnde observeras att många hyllor upplevdes tomma. Det saknades även transparens kring lagrets layout mellan de anställda, då ingen klar bild över lagrets layout kunde bildas. Väldigt lite har hänt med lagrets layout de senaste åren, därför kan lager ses som ett slöseri då lagerytan inte utnyttjas på ett optimalt sätt. Att ett lager inte är utformat på ett optimalt sätt kan öka kostnaderna för lagret då mer yta används än vad som behövs, mer personal krävs än vad som är nödvändigt vilket i sin tur ökar behovet av utrustning (Segerstedt, 2018).

5.1.2.5 Överarbete

Vissa delar och moment av processen skulle på ett ytligt plan kunna kopplas till slöseriet

är nödvändigt för att processen ska fungera på ett tillfredsställande vis. Sorteringen är ändå en del som bör ifrågasättas ifall så pass mycket tid ska ägnas åt detta. Som tidigare nämnts, upplevde personalen att etiketterna som skrivs ut för boxarna är för stora med viss onödig information på dem. Även här kan en vag koppling till överarbete göras då den överflödiga informationen på etiketterna inte tillför något värde för processen. Detta är också ett slöseri i form av att mer papper används än vad som egentligen är nödvändigt.

5.1.2.6 Sammanfattning Analys I

I tabell 3 illustreras de direkt identifierade slöserierna. I kolumnen till vänster presenteras leans 7+1 slöserier, i den mellersta kolumnen symboliserar kryssen vilka slöserier som beskrivs i teorin. I kolumnen till höger visualiseras de

slöserier som identifierats i Scanias boxförrådsprocess. Då överarbete endast vagt kunde identifieras i processen har detta slöseri endast markerats med ett halvt kryss. Utöver de direkt identifierade slöserierna

identifierades även en rad generella problem till exempel hur påtaglig den mänskliga faktorn är i processen som i sin tur beror på bristen av digitala hjälpmedel i processen. Även problem kopplat till ergonomi och stressiga arbetsmoment av processen har identifierats. Till sist kan ett problem anses vara bristen av ständiga förbättringar som skett i boxförrådsprocessen under en längre period vilket i sig kan ge problem i framtiden av projektet då konkreta mätningar saknas. Första analysdelen har såldes besvarat frågeställningen ”Vilka slöserier samt problem kan

identifieras i Scanias boxförrådsprocess?”

5.2 Analys II