Reducering av slöserier och problem i Scanias boxförrådsprocess

Kandidatuppsats i Logistik

Civilekonomprogrammet 15hp

Reducering av slöserier och

problem i Scanias

boxförrådsprocess

Författare: Oskar Hjalmarsson

Oscar Karlsson Anton Svensson Handledare: Peter Berling Examinator: Helena Forslund Termin: VT20

Sammanfattning

Bakgrund och problem: Denna studie handlar om ett boxförråd på Scanias hyttfabrik i

Oskarshamn. Studien grundades sig i ett uppdrag från en logistikutvecklare på Scania. Boxförrådsprocessen hade inte i någon vidare bemärkelse studerats tidigare då tanken var att ett automatiserat boxförråd skulle installeras, men då detta blev för dyrt så lades projektet ner. Nedläggningen av projektet innebar att Scania var tvungna att tänka om gällande boxförrådet och effektivisera boxförrådsprocessen i dess nuvarande form.

I ett tillverkande företag likt Scania blir det nödvändigt att ha olika typer av lager och förråd. Inom lager och förråd är materialflöden en central del vilket innebär hur företaget flyttar och hanterar sitt material. Effektiva materialflöden som sker på ett kostnadseffektivt sätt i lager och förråd kan skapa konkurrensfördelar gentemot sina konkurrenter. Med detta i åtanke blir det viktigt för ett företag att ständigt utvärdera och utveckla sina materialflöden. Detta kan ske genom utveckling av befintliga tekniker och principer, men även vid utveckling av nya.

Syfte: Syftet med studien var att titta på Scania i Oskarshamns boxförrådsprocess för att

identifiera slöserier och problem. En del av syftet var också att efter identifieringen av slöserier och problem finna förbättringsmöjligheter vilket skulle öka effektiviteten i boxförrådsprocessen. Studien skall resultera i en grund för Scania kring hur de kan arbeta med att förbättra boxförrådsprocessen.

Metod: En kvalitativ fallstudiedesign har genomförts där inslag av både kvalitativ och

kvantitativ forskningsmetod har applicerats. Genom intervjuer av formatet ostrukturerade och semi-strukturerade samt icke-deltagande observationer har den empiriska datan samlats in. Befintlig litteratur och artiklar har legat till grund för utformandet av teorin.

Slutsats: I Scanias boxförrådsprocess har en rad olika slöserier och problem identifierats. För

dessa slöserier och problem har olika förbättringsmöjligheter och möjliga arbetssätt tagits fram, vilka skulle kunna reducera dessa och skapa en effektivare boxförrådsprocess.

Abstract

Background and problem: This study is about a box store at Scania's cabin factory in

Oskarshamn. The study was based on an assignment from a logistics developer at Scania. The box storage process had not been studied in any further sense before when the idea was to install an automated box store, but when this became too expensive, the project was scrapped. The closure of the project meant that Scania had to rethink the existing box store and find efficient solutions to the current box store process instead.

In a manufacturing company like Scania, it becomes necessary to have different types of stocks and stores. In stocks and stores, material flows are a central part, which means how the company moves and manages its material. Efficient material flows that occur in a cost-effective way in stocks and stores can create competitive advantages over their competitors. With this in mind, it becomes important for a company to constantly evaluate and develop its material flows. This can be achieved through the development of existing techniques and principles, but also through the development of new ones.

Purpose: The purpose of the study was to look at Scania in Oskarshamn's box storage process

to identify wastes and problems. Part of the purpose was also to find opportunities for improvement after the identification of wastes and problems which would increase the efficiency of the box storage process. The study will result in a basis for Scania on how they can work on improving the box storage process.

Method: A qualitative case study design has been carried out where elements of both

qualitative and quantitative research method has been applied. By means of unstructured and semi-structured interviews as well as non-participant observations, the empirical data has been gathered. Existing literature and articles have formed the basis of the theory.

Conclusion: In Scania's box storage process, a number of different wastes and problems have

Förord

Denna kandidatuppsats är genomförd som en avslutande del för det tredje året på Civilekonomprogrammet med inriktning Supply Chain Management, vid Linnéuniversitetet i Växjö. Studien är utförd på Scania i Oskarshamn och vi vill rikta ett stort tack till företaget samt deras medarbetare som har gjort studien möjlig, vi vill även tacka de som opponerat på vårt arbete under seminarietillfällena. Ett extra stort tack vill vi rikta till:

Helena Forslund, examinator på Linnéuniversitetet, som under hela studiens gång kommit

med konstruktiv kritik samt feedback. Dels under seminarium men även vid sidan av de olika seminarierna.

Peter Berling, handledare på Linnéuniversitetet, som under hela studiens gång guidat oss

genom studiens genomförande och kommit med viktiga synpunkter vilket ökat kvalitén på studien.

Maryana Sjöquist, logistikchef på Scania, som var den första som kontaktades på Scania och

introducerade oss till uppgiften.

Aida Sabanovic, vår handledare och närmsta kontakt på Scania. Vi vill börja med att rikta ett

tack för förtroendet trots den rådande situationen i samhället att vi fått skriva denna kandidatuppsats hos företaget. Vi vill även tacka Aida för att hon under hela studiens gång haft frekvent kontakt med oss och hjälpt oss vidare med studien.

____________________ ____________________ ____________________

2020-06-02 Växjö

Innehållsförteckning

2.5.1 Primär- och sekundärdata ... 13

2.5.2 Observationstekniker ... 13

2.5.3 Intervjuer ... 14

2.5.4 Tillvägagångssätt vid insamling av data ... 15

2.6URVAL ... 15

2.6.1 Sannolikhetsurval ... 15

2.6.2 Icke-sannolikhetsurval ... 16

2.6.3 Målstyrt urval ... 16

2.6.4 Tillvägagångssätt vid urval ... 17

2.7ANALYSMETOD ... 18

2.7.1 Programlogiska modeller ... 18

2.7.2 Studiens analysmodell ... 19

2.8KVALITETSMÅTT ... 19

2.8.1 Studiens syn på kvalitetsmåtten... 20

2.9KÄLLKRITIK ... 21

2.9.1 Studiens syn på källkritik ... 21

2.10FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 21

2.10.1 GDPR ... 22

2.10.2 Syn på forskningsetiska överväganden ... 23

2.11INDIVIDUELLT BIDRAG ... 24

2.12CORONAVIRUS OCH RÅDANDE SITUATION I SAMHÄLLET ... 24

2.13SAMMANFATTNING AV METODKAPITEL ... 25

3.0 TEORETISK REFERENSRAM ... 26

3.1FRÅGESTÄLLNINGARNAS KOPPLING TILL TEORI ... 26

3.2BESKRIVNING AV PROCESSER ... 27

3.3PROCESSKARTLÄGGNING ... 29

3.4MATERIALHANTERING ... 30

3.4.1 Olika aktiviteter i boxförrådsprocessens materialhantering ... 30

3.5LEAN ... 32

3.6VERKTYG INOM LEAN ... 34 3.6.1 Kaizen... 34 3.6.2 Just-in-time... 36 3.6.3 5S ... 36 3.6.4 Fem varför... 37 3.6.5 PDCA ... 38 3.6.6 DMAIC ... 40 3.7LEDTIDSANALYS ... 41

3.8LAGRING & LAYOUT ... 43

3.8.1 Layoutöverväganden ... 43

3.8.2 Zonindelning av lager ... 44

3.8.3 Artikelplacering i lagret ... 45

3.9EFFEKTIVITET I ETT LAGER ... 46

3.10MÄNSKLIGA FAKTORN ... 48

3.11DIGITALISERING ... 48

4.0 EMPIRI ... 50

4.1SCANIAS LOGISTIKSTRUKTUR OCH BOXFÖRRÅDET ... 50

4.1.1 Synen på boxförrådsprocessen idag ... 51

4.2BOXFÖRRÅDSPROCESSEN ... 52 4.2.1 Processkartläggning av boxförrådsprocessen ... 54 4.2.2 Problem i aktiviteterna... 55 4.3HANTERINGSUTRUSTNING ... 58 5.0 ANALYS ... 59 5.1ANALYS I ... 59

5.1.1 Problem av mer generell karaktär ... 59

5.1.2 Problem direkt kopplade till slöserier ... 61

5.2ANALYS II ... 64

5.2.1 Analysens uppbyggnad ... 64

5.2.2 Alla slöserier kopplat till JIT och kaizen ... 64

5.2.3 Outnyttjad kreativitet kopplat till 5S och PDCA ... 66

5.2.4 Omarbete kopplat till fem varför ... 67

5.2.5 Lager kopplat till lagring & layout ... 69

5.2.6 Transport och rörelse kopplat till digitalisering... 70

5.2.7 Stress och ergonomi kopplat till mänskliga faktorn... 71

5.2.8 DMAIC kopplat till projektets nuvarande fas ... 72

6.0 AVSLUTANDE KAPITEL ... 77

6.1SLUTSATS ... 77

6.2STUDIENS BIDRAG ... 80

6.3KRITIK TILL STUDIEN ... 81

6.4FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 81

1.0 Inledning

___________________________________________________________________________ I detta avsnitt introduceras läsaren först för företaget vilket fallstudien ska göras på som sedan följs av en bakgrundsbeskrivning, där ett tillverkande företags utmärkande drag karaktäriseras där lager beskrivs som ett av huvuddragen. Vidare lyfts en problemdiskussion fram som ger en konkret beskrivning av företagets problem, problemformuleringen mynnar sedan ut i två frågeställningar. Avsnittet avslutas med en disposition över arbetets struktur.

1.1 Företagsbakgrund

Scania CV AB (Scania) är ett världsledande företag som tillhandahåller transportlösningar såsom lastbilar, bussar och olika former av motorer. De strävar ständigt, tillsammans med deras partners och kunder, efter att tillverka och utveckla hållbara transportlösningar. År 2018 sålde Scania närmare 90 000 lastbilar, 8 500 bussar och nästan 13 000 industri- och marinmotorer vilket motsvarade en nettoomsättning på över 137 miljarder SEK. Utöver deras produkter är även service en del av deras verksamhet, 20% av deras omsättning år 2018 var kopplad till service. Scania grundades år 1891 och har idag ungefär 52 100 anställda som arbetar och är verksamma i över 100 länder världen över. Den stora delen av produktionen sker i Europa, Latinamerika och Asien, men det finns även mindre produktionscenter i till exempel Afrika (Scania, 2019).

Sedan år 2014 äger Volkswagen AG hela Scania CV AB vilket innebär att Scania ingår i Volkswagens koncern som ett dotterbolag. Scania är sedan år 2018 en del av Traton Group, Traton Group är en hopslagning av Volkswagen AG:s varumärken Scania, MAN och Volkswagen Caminhões e Ônibus. Inom Traton Group har Volkswagen sina olika bussar och lastbilar (Scania, 2019).

1.1.1 Scania Oskarshamn

I fabriken i Oskarshamn tillverkar Scania sina lastbilshytter för lastbilsproduktionen i Europa. Hytterna tillverkas från grunden och ut från fabriken kommer färdiga hytter som levereras ut till andra fabriker för slutmontering. Hyttfabriken i Oskarshamn består av fyra olika verkstäder, dessa fyra verkstäder är: pressverkstad, karossverkstad, grund- och täcklacksmåleri samt

monteringsverkstad. Logistiken är en vital del av verksamheten för att fabriken ska kunna

fungera effektivt (Scania, 2019).

Scania är ett centralt företag för Kalmar län då de är länets största privata arbetsgivare och industri (Scania, 2019). Scanias fabrik i Oskarshamn har en golvyta på närmare 180 000 kvadratmeter och omkring 2900 anställda. De anställda kommer inte enbart från Oskarshamns kommun utan från flera olika kommuner i Kalmar län. Förutom att vara den största privata arbetsgivaren i Oskarshamn är de även en grannkommuns största privata arbetsgivare (Barometern, 2019). Detta visar på hur viktig arbetsgivare Scania är för Kalmar län och inte bara för Oskarshamns kommun.

1.2 Teoretisk bakgrund

I en globaliserad värld med ett brett utbud av tillverkande företag gäller det för företagen att tillhandahålla korta leveranstider med hög leveransprecision. Utöver detta ställs det även krav på företagen att leverera mer kundorienterade produkter. Att tillhandahålla ett större sortiment med kundorienterade produkter ställer krav på företagen att besitta ett större artikelsortiment för att kunna svara på kunders specifika önskemål. Innehavet av ett större artikelsortiment är i många fall förknippat med större lager, detta kan verka motsägelsefullt då även kraven om minskad kapitalbindning i företags anläggningar och i materialflöde ökat. Dessa olika krav är väsentliga för ett företags konkurrenskraftighet (Mattsson & Jonsson, 2013).

Enligt Mattsson och Jonsson (2013) har ett tillverkande företag ett inflöde av insatsmaterial som förses från andra företag (externa leverantörer). Insatsmaterialet används sedan i någon form utav förädlingsprocess där det kombineras med annat material för att bilda färdiga produkter vilka levereras till kund. För tillverkande företag blir det av yttersta vikt att inneha ett fungerande materialflöde och olika lagerhållningsfunktioner för att kunna möta efterfrågan på dagens volatila marknad.

I ett tillverkande företag är det vanligt med olika typer utav lager, vilket är ett förvaringsutrymme för gods/material. Vid utformning av ett lager finns det olika faktorer som påverkar hur effektivt det kommer fungera. Det huvudsakliga målet med ett lager är att nå låga driftkostnader och en hög fyllnadsgrad. Lyckas företaget med detta skapas förutsättningar för att nå låga lagerhållningskostnader. Vid själva utformningen av ett lager är det många faktorer som måste tas i beaktning. Största delen av ytan ska användas för lagring utan att komplicera hanteringen av godset och det måste finnas utrymme över för att kunna möta eventuella fluktuationer i artikelefterfrågan. Lagret måste även vara utformat på ett sådant sätt att onödiga förflyttningar minimeras till exempel att högfrekventa artiklar finns mer lättillgängliga i termer av smidighet vid hantering och kortare transportsträcka gentemot lågfrekventa artiklar (Jonsson & Mattsson, 2016).

i förädlingsprocessen. I en fabrik kan produktionstakten mellan de olika produktionsstegen variera, det blir därför nödvändigt i vissa fall med en form av lagerhållning mellan produktionsstegen. Förråd är ytterligare ett slags lager som innehåller bland annat råmaterial, komponenter och halvfabrikat som senare ska förädlas i produktionen. Syftet med ett förråd är att göra både inleverans- och produktionsprocesserna självständiga då förrådet skapar lagring mellan dessa två processer (Mattsson & Jonsson, 2003). Gemensamt för alla typer av lager är att de på ett eller annat sätt kan associeras med olika lagerhållningskostnader, kostnader som företag vill hålla låga. Det finns ett flertal faktorer som påverkar hur effektivt ett lager fungerar i praktiken. Hur väl ett företag arbetar med dessa faktorer ligger till grund för hur effektivt deras lager fungerar (Lumsden, Stefansson & Woxenius, 2019).

Likt det som beskrivits ovan blir det nödvändigt att ha olika typer av lager i ett tillverkande företag för att göra de olika processerna självständiga. Inom logistiken är effektiva materialflöden väsentliga för ett företag, materialflödet handlar om hur ett företag förflyttar, lagrar och hanterar sitt material. Detta ska helst göras på ett kostnadseffektivt sätt för att skapa konkurrensfördelar gentemot sina konkurrenter. Det är viktigt för företag att säkerställa att deras materialflöde hanteras på ett effektivt sätt genom att ständigt utvärdera och utveckla både nya samt befintliga tekniker och principer. Det handlar inte enbart för ett företag att veta hur de ska gå tillväga utan detta måste även fungera i praktiken (Lumsden et al. 2019).

Med allt hårdare konkurrens i den globala marknaden blir en viktig aspekt för företag att enbart utföra aktiviteter vilka är värdeskapande för kunden. Lean är en strategi som bygger på att företag leder sin verksamhet på ett resurssnålt sätt och på processer som är effektiva och flexibla. En central del av lean är att kunden alltid ska vara i centrum, alla delar av en process eller ett flöde som inte skapar värde för kunden ska därför elimineras. Lean är applicerbart på de flesta delar av en verksamhet, det kan till exempel röra sig om ett lager men kan likväl röra sig om den kulturella delen av verksamheten. Inom lean är eliminering av slöserier en viktig del, slöserier innebär delar av en process som inte skapar något värde för den. Slöserier brukar benämnas som ”muda” och innefattar 7+1 olika typer av slöserier. Dessa olika slöserier är

överproduktion, lager, överarbete, transport, väntan, omarbete, rörelser och outnyttjad kreativitet. Genom eliminering eller reducering av dessa slöserier kan företag öka

1.3 Problemdiskussion

Scania Oskarshamn har olika typer av förråd och detta beror på emballaget och förbrukningen. För standard EU- och halvpallar finns ett automatiserat höglager, det finns även ett förråd för pallar som är större än standardpallarna och omfattar alla specialemballage. Till sist finns ett förråd för boxar som innehåller lågförbrukande artiklar (boxförrådet), det är detta förråd och dess tillhörande process som Scania själva ser en förbättringspotential i. Boxförrådsprocessen startar med att olika artiklar i boxar placerade på pallar ankommer till en godsmottagning, boxarna hanteras och lagras sedan i boxförrådet. Processen avslutas sedan med att boxarna levereras till sina respektive förbrukningsplatser. Boxförrådsprocessen saknar transparens och är något Scania medvetet inte arbetat i någon vidare bemärkelse med. Scanias tanke var att installera ett automatiserat boxförråd men då detta projekt blev för dyrt lades det på is (Logistikutvecklare, 6/5–2020). Enligt Jonsson och Mattsson (2016) skulle ett automatiserat boxförråd innebära att den manuella hanteringen minskar kraftigt. Istället för att allt in- och utplock sköts manuellt är det en automatkran som förflyttar sig i de olika lagringsgångarna och sköter allt in- och utplock. Precis som Scania konstaterade har ett automatiserat lager dyra implementeringskostnader och kan därför vara svårt att realisera trots de fördelar ett sådant lager kan medföra.

Denna process fungerar i dagsläget inte på ett optimalt sätt. I många fall tar processen onödigt lång tid och i vissa fall tvingas till exempel en team leader hoppa in och utföra arbetsuppgifter vilket den egentligen inte ska göra. En effektivisering av förrådet skulle således innebära att processen hade skett på ett mer problemfritt och tidseffektivt sätt. Genom ett kontinuerligt arbete med de möjliga slöserier och problem som idag finns i boxförrådsprocessen kan en effektivare process uppnås. Som nämnts i bakgrunden är lean ett förbättringsverktyg vid effektivisering av processer, genom att reducera eller helt eliminera de olika slöserierna inom lean skapar ett företag rätt förutsättningar för att effektivisera sin process.

nulägesanalys har utförts är det viktigt för företaget att utvärdera analysen noggrant. En noggrann analys ger företaget goda förutsättningar för att effektivisera de delar av processen som är av störst vikt för verksamheten men också de delar av processen som har störst förbättringspotential. De delar av en process som ett företag vill effektivisera måste alltid sättas i relation till kostnaderna för den tänkta effektiviseringen.

Då Scania inte i någon vidare bemärkelse tidigare utfört en ordentlig analys om hur väl deras boxförråd fungerar idag finns därmed en kunskapslucka som kan fyllas i. Författarna har en möjlighet att genom en nulägesanalys identifiera slöserier och problem för att sedan komma med förslag på förbättringsmöjligheter. En reducering av de identifierade slöserierna och problemen skulle således täcka en del av den kunskapsluckan som idag finns kring boxförrådsprocessen.

1.4 Syfte

Syftet med detta arbete är att genom en nulägesanalys identifiera slöserier och problem i Scanias boxförrådsprocess. Utifrån dessa slöserier och problem skall möjliga förbättrings-möjligheter och förslag på arbetssätt tas fram vars syfte är att effektivisera boxförrådsprocessen. Arbetet skall resultera i en grund för Scania kring hur de kan arbeta vidare med att förbättra boxförrådsprocessen.

1.5 Frågeställningar

• Vilka slöserier samt problem kan identifieras i Scanias boxförrådsprocess?

• Hur kan Scania arbeta för att reducera dessa slöserier samt problem och skapa en

1.6 Disposition

2.0 Metod

___________________________________________________________________________ I kapitel två introduceras läsaren för studiens metoduppbyggnad. Kapitlet börjar med att beskriva det vetenskapliga syn- och angreppssätt som studien kommer ta. Därefter lyfts forskningsmetoden, de olika kvalitetsmått och etiska överväganden som är väsentliga för studien fram. Samt olika tillvägagångssätt för insamling av data och urval. Sedan belyses läsaren om den rådande situationen i samhället just nu. Kapitlet avslutas med en sammanfattande modell av studiens metoduppbyggnad.

2.1 Vetenskapligt synsätt

Vetenskapsteori grundar sig i hur kunskap tolkas och uppfattas inom ett visst område. Det första sättet att se det på är epistemologi vilket är kunskapslära och det grundar sig i ett antagande om hur kunskap i världen blir till (Ericsson, 2019). Här är en viktig fråga hur den sociala verkligheten studeras, ifall den utgår från samma riktlinjer som tillämpas i naturvetenskapen eller det humanistiska ideal som vill tolka och förstå. Det naturvetenskapliga synsättet kallas för positivism och det andra mer tolkande perspektivet kallas för hermeneutik (Bryman & Bell, 2017).

Det andra delen av vetenskapsteorin är ontologi vilket är antagandet om världens beskaffenhet (Ericsson, 2019). Till skillnad från epistemologi handlar ontologi om de sociala entiteternas art eller natur och huruvida de kan eller ska uppfattas som objektiva. Där entiteterna har skapat sig en yttre uppfattning skild från de medverkande, vilket i så fall benämns som objektivism vilket i sin tur fokuserar på organisationen. Det andra synsättet är om entiteterna ska ses som sammansättningar som grundar sig i de sociala aktörernas uppfattningar och handlingar. Detta kallas för konstruktionism och fokuserar på kulturen, till exempel kulturen i en organisation (Bryman & Bell, 2017).

2.1.1 Positivism

av orsakssamband genom olika variabler, därför är det viktigt med objektiv fakta för att variablerna inte ska kunna påverkas (Ericsson, 2019).

2.1.2 Hermeneutik

Hermeneutik betyder tolka och är ett humanistiskt ideal som lägger tonvikten på behovet att uppfatta saker och ting ur den sociala aktörens synvinkel. Det är en term som hämtats från teologin (läran om Gud) och som inom samhällsvetenskapen står för teori och metod när det gäller tolkning av människors handlingar. I jämförelse med positivismen som är objektiv är hermeneutiken subjektiv och grundar sig därmed mycket i åsikter (Bryman & Bell, 2017).

2.1.3 Val av synsätt

Detta arbete har dragit sig mer mot det positivistiska synsättet då det krävts objektiv fakta för att komma fram till de slutsatser som gav upphov till resultatet och de förbättringsåtgärder som uppdagats i boxförrådsprocessen. Den teori som till största del applicerats på processen är redan befintlig teori vilket även det går mer åt positivismens kunskapsteoretiska ståndpunkt. Hermeneutiken är ett mer tolkande ideal, författarna ansåg att företaget redan har utvecklat arbetsmetoder som ska följas av de anställda vilket begränsar de anställdas eget tolkande. Sammanfattningsvis har positivismen genomsyrat detta arbete då synsättet var lämpligast för att besvara studiens frågeställningar.

2.2 Vetenskapliga angreppssätt

Hur ska forskaren gå till väga för att binda samman verkligheten med teori? Det finns ett antal olika vetenskapliga angreppssätt som underlättar processen att koppla ihop teori med empiri. Med hjälp av de vetenskapliga angreppssätten induktion, deduktion och abduktion kan forskaren få en klar bild av hur verkligheten ser ut och dra slutsatser utav detta (Ericsson, 2019).

2.2.1 Deduktion

Forskaren skapar sig en teoretisk grund inom ett ämne för att skapa sig en bild om situationen för att senare bygga upp ett flertal hypoteser. Efter detta startar en period av datainsamling som ska möta de hypoteser som är aktuella. Hypoteserna granskas noggrant och testas mot det empiriska materialet. En slutledning kan då göras på hypoteserna för att se om de är giltiga eller ej. Resultatet som presenteras avgör då om hypoteserna ska bekräftas eller förkastas. Bristerna som vanligtvis kopplas till deduktion är att det är uppbyggt på en relativt enkel grund. Synsättet är baserat på en mall av teoriprövning där hypoteser ska prövas och det kan då visa sig vara en utmaning att hitta korrekt teori som ska prövas för ändamålet (Bryman & Bell, 2017).

2.2.2 Induktion

Induktion skiljer sig från deduktion då det brukar beskrivas som ”upptäcktens väg” som innehåller observationer som mynnar ut i en hypotes (Ericsson, 2019). Vägen till att förstå kopplingen mellan teori och empiri är alltså olik från den deduktiva processen. Med hjälp av observationer och forskning skapas ett resultat i form av teori. Istället för att en hypotes skapas för att sedan undersökas formas slutsatserna av de utförda observationerna. Däremot ställs induktion inför problemet att huvuddelen av synsättet bygger på empiri och all denna empiri kan vara svår att använda sig av för att skapa en bra och stabil teoriformulering (Bryman & Bell, 2017).

2.2.3 Abduktion

Abduktion påminner om induktion och deduktion, eftersom inom alla dessa synsätt är syftet att skapa applicerbara teorier på verkligheten och utefter dessa teorier dra rimliga slutsatser (Bryman & Bell, 2017). Enligt Ericsson (2019) brukar abduktion kallas ”den gyllene medelvägen”, eftersom detta synsätt ligger någonstans mellan induktion och deduktion och drar sig inte mer mot något av synsätten. Till skillnad från de andra angreppssätten startas processen med att ett problem presenteras som senare ska kunna brytas ner och förklaras. Centralt för det abduktiva tänkandet är att eliminera ett problem och vända på fakta som kan verka onaturlig först till något naturligt och självklart. Ifall det finns flera konkurrerande förklaringar eller tolkningar av data är det forskarens huvuduppgift att välja ut den absolut bästa förklaringen. (Bryman & Bell, 2017).

Denna studie har haft ett deduktivt angreppsätt. Efter problembeskrivning från företaget började författarna identifiera relevant teori för att lägga en kunskapsgrund mot det problem företaget presenterade. Teorin låg sedan till grund för att förstå och tolka det insamlade empiriska materialet. Studien har således följt det deduktiva angreppsättet där den teoretiska grunden mött författarnas observationer. Vidare har en analys av det empiriska materialet mot teorin genomförts vilket resulterat i en slutsats. En del av det deduktiva angreppsättet är att bygga hypoteser, detta är något författarna inte gjort då det inte ansågs relevant för denna studie.

2.3 Forskningsmetoder

När det kommer till val av forskningsmetod brukar två olika strategier nämnas, kvantitativ och kvalitativ forskning. Enligt vissa författare finns det en tydlig gränsdragning mellan dem medan andra menar att skillnaden inte är lika tydlig. En enkel beskrivning av de olika metoderna är att inom kvantitativ forskning genomförs olika numeriska mätningar medan detta inte görs inom den kvalitativa forskningen. Sker mätning inom kvalitativ forskningen sker det ofta på annat vis, där numeriska mätningar inte är centralt. Den grundläggande skillnaden mellan de två forskningsmetoderna kan sammanfattas som skillnaden gällande kvantifiering av det insamlade materialet (Bryman & Bell, 2017).

2.3.1 Kvantitativ forskning

Som beskrivits ovan handlar kvantitativ forskning till störst del av kvantifiering när det kommer till insamling av data men även när det gäller analysen av data. När det kommer till inriktning inom kvantitativ forskning är ett deduktivt synsätt vanligast där det till största del handlar om teoriprövning. Inom kvantitativ forskning tar forskare oftast en positivistisk inriktning och följer den naturvetenskapliga modellen med ett objektivistiskt synsätt (Bryman & Bell, 2017).

2.3.2 Kvalitativ forskning

följa den naturvetenskapliga modellen likt den kvantitativa forskningen tar den kvalitativa forskningen ett mer tolkande synsätt i form av hermeneutik (Bryman & Bell, 2017).

2.3.3 Val av forskningsmetod

I denna studie har både kvalitativ- och kvantitativ forskningsmetod tillämpats. Den största delen har dock bestått av kvalitativa metoder såsom fallstudie, observationer och intervjuer. Till en början var tanken att använda sig av mer kvantitativa metoder och samla in mer numerisk data men på grund av situationen som beskrivs i 2.12 Coronavirus och rådande situation i samhället innebar tidsbristen svårigheter att göra utförliga mätningar. Fokus låg istället på observationer, intervjuer samt en processkartläggning för att skapa en bred förståelse för nuläget av boxförrådsprocessen. Tanken var att de olika sätten att inhämta kvalitativ information sedan skulle resultera i kvantitativa förbättringar som till exempel genomloppstid och kostnadsbesparingar. I och med den rådande situationen blev dock de tilltänkta kvantitativa förbättringarna svåra att mäta och utvärdera, fokus för författarna blev därmed att skapa en grund för företaget att använda i sitt förbättringsarbete i boxförråds-processen. Sammanfattningsvis har den kvalitativa forskningsmetoden tillämpats i större utsträckning då den var lämpligast för att besvara studiens frågeställningar.

2.4 Undersökningsdesign

2.4.1 Fallstudie

En fallstudie kan beskrivas som en noggrann och utförlig studie av ett specifikt “fall”. Ett fall kan definieras som någon typ av plats eller en viss typ av lokal. En fallstudie kan designas på olika sätt beroende på vad som undersöks, några exempel är: “en enda plats, en enda

organisation, en speciell person eller en specifik händelse” (Bryman & Bell, 2017 s.86).

2.4.2 Studiens undersökningsdesign

Detta arbete är en fallstudie av boxförrådsprocessen på Scanias hyttfabrik i Oskarshamn. Fallstudie var det lämpligaste valet då frågeställningarna berörde en specifik process. Vanliga metoder inom en fallstudie är intervjuer och observationer, då både intervjuer och observationer har varit en del av studien ansågs detta som den lämpligaste undersökningsdesignen.

2.5 Insamling av data

Majoriteten av de studier och forskningsarbeten som görs idag kräver att forskare gör ett ingående sökande av teorier inom det aktuella ämnet. För att sedan kunna utföra en analys behövs det empiriska material som i sin tur samlas in genom olika metoder och tekniker som forskare har till sitt förfogande. Ett par exempel på metoder för att inhämta empiri samt primär- och sekundärdata kommer att beskrivas i detta kapitel (Bryman & Bell, 2017).

2.5.1 Primär- och sekundärdata

Vid insamling av data finns två olika typer, primär- och sekundärdata. Primärdata är den data som samlas in för det specifika problemet eller fallet som undersöks. Vilken metod som används för att samla in primärdata beror på vad som passar undersökningen bäst. Några exempel på sätt för att inhämta primärdata är intervjuer, observationer och fokusgrupper (Hox & Boeije, 2005). Motsatsen till primärdata där ny data samlas in är sekundärdata. Sekundärdata är data som redan samlats in vid tidigare forskning eller kan vara data som exempelvis en organisation har samlat in (Bryman & Bell, 2017).

2.5.2 Observationstekniker

2007). Icke-deltagande observation skiljer från den deltagande observationen i den bemärkning att observatören/forskaren inte deltar i den sociala miljön utan endast iakttar den (Bryman & Bell, 2017).

Strukturerad observation (även kallat systematisk observation) använder sig av regler, som även kallas observationsschema. De här reglerna beskriver för observatörerna vad de ska leta efter och hur de ska registrera det de hittar. Varför det är uppbyggt på det här strukturerade sättet är för att sammanställa alla personers beteende i de olika kategorierna för att enklare kunna studera det efteråt (Bryman & Bell, 2017).

Ostrukturerad observation har inga regler/observationsschema för observatörerna att följa, här ska en noggrann registrering av deltagarnas beteende i miljön antecknas och sedan beskrivas. Denna observationsteknik är den som tillämpas mest frekvent både i deltagande- och icke-deltagande observation (Bryman & Bell, 2017).

2.5.3 Intervjuer

2.5.4 Tillvägagångssätt vid insamling av data

I studien har både primär- och sekundärdata använts, primärdata har inhämtats via observationer och intervjuer vilket beskrivs nedan. Sekundärdata har tillhandahållits i form av PowerPoint-presentationer från Scania.

När denna studie påbörjades var tanken att författarna skulle besöka Scania i ett tidigt skede för att kunna utföra studien genom en deltagande observation. Men på grund av den pandemin som råder och att Scania var tvungna att stänga ner produktionen försvårades detta och har begränsat författarnas möjligheter till att kunna studera och observera boxförrådet. Därför har studien använt sig av en icke-deltagande observation. Där författarna enbart har observerat boxförrådsprocessen och inte deltagit själva.

Intervjuformen ostrukturerade och semi-strukturerade intervjuer har genomförts i denna studien, då författarna ansåg att detta var det mest optimala sättet för att erhålla den informationen de ansåg vara nödvändig för studien. Genom en mer öppen dialog med de intervjuade samt användandet av den intervjuguide som var framkonstruerad sedan tidigare, kunde författarna inhämta den information vilket låg till underlag för att besvara frågeställningarna.

2.6 Urval

När studier och undersökningar ska genomföras behöver forskare samla in data. I vissa situationer är populationen som ska undersökas för stor och då blir det komplicerat för forskaren i fråga att kunna genomföra undersökningen på ett smidigt sätt. I sådana situationer krävs det att någon form av urval görs på populationen. Det är då viktigt att urvalet som görs resulterar i ett stickprov som ska kunna representera hela populationen på ett lämpligt sätt. Vid kvantitativa studier är detta extra viktigt då det krävs att data som samlas in från enkäter och liknande kan representera hela populationen (Bryman & Bell, 2017).

2.6.1 Sannolikhetsurval

slutändan bli utvalda till undersökningen. Grundtanken med denna form av urval är att risken för fel som till exempel urvals- eller samplingfel ska reduceras. Det absolut mest utmärkande draget för sannolikhetsurval är att forskaren som utför själva undersökningen kan dra meningsfulla slutsatser utifrån stickprovet från populationen. Resultatet kan på detta vis generaliseras och representera hela populationen (Bryman & Bell, 2017).

2.6.2 Icke-sannolikhetsurval

Icke-sannolikhetsurval är i princip raka motsatsen till sannolikhetsurval. Den slumpmässiga faktorn tas bort helt i denna metod och istället används ett mera strukturerat system som bestämmer vilka som ska bli utvalda till stickprovet. Resultatet av detta blir att vissa individer kommer att ha högre chans än andra att bli utvalda till urvalet/stickprovet. Det finns två huvudtyper inom icke-sannolikhetsurval som heter bekvämlighetsurval respektive kvoturval. Bekvämlighetsurval grundar sig i att forskaren helt enkelt väljer personer som är aktuella och finns tillgängliga för forskaren när studien ska utföras. Målsättningen med kvoturval är att spegla en population i termer av individer i olika kategorier, exempelvis kön, ålder och bakgrund. Forskaren beslutar sig för antalet kategorier som är väsentliga och hur många personer som ska innefatta varje kategori. Nästa steg för forskaren är att göra ett grundligt arbete för att lista ur vilka personer som passar in i kategorierna (Bryman & Bell, 2017).

2.6.3 Målstyrt urval

Bryman & Bell (2017) skriver om teoretiskt urval som är en form av målstyrt urval som brukar sammankopplas med grundad teori. I det teoretiska urvalet lägger forskare mycket kraft tidigt i undersökningsprocessen för att skapa en slags teoretisk uppfattning att arbeta vidare från. Vidare arbetar forskarna med grundad teori och samlar in data med hjälp olika insamlingstekniker såsom intervjuer och observationer. Denna process fortgår tills dess att en ”teoretisk mättnad” har uppnåtts. All kunskap angående centrala begrepp finns då insamlat och inga nya relevanta data finns att hämta om de specifika kategorierna. Nästa steg blir då att skapa hypoteser på de kategorier som finns.

Bryman och Bell (2017) skriver att det finns ännu en typ av urval som kallas generiskt målstyrt urval. Denna kategori av målstyrda urval tillämpas främst när forskare, inom företagsekonomisk forskning, vill få en inblick i vilka roller som finns i en organisation. Forskaren i fråga kan genom denna teknik skapa sig en helhetsbild av organisationen som ska undersökas.

Den tredje och sista metoden för målstyrda urval kallas för snöbollsurval och den grundar sig i att forskaren väljer ut en person eller en mindre grupp av personer som kan bidra med relevant innehåll till forskningens fördel. Personen eller personerna kan sedan rekommendera andra individer som kan vara av intresse för forskaren att ta kontakt med. ”Snöbollen är då i rullning” och denna process kan fortsätta någorlunda länge ifall fler och fler individer rekommenderas för forskaren. Snöbollsurval tenderar att vara passande när sannolikhetsurval inte går att utföra i brist på urvalsram (Bryman & Bell, 2017).

2.6.4 Tillvägagångssätt vid urval

de tackade ja till, detta var starten till denna studie. Informationen och den data som fångas in genom mailkontakt med logistikutvecklaren och via besök hos Scania har legat till grund för arbetet. Denna processen som var starten till studien kan liknas vid ett snöbollsurval där författarna via olika personer kopplats till nya individer med relevant information. Målstyrt urval och framförallt metoden snöbollsurval har sedan genomsyrat hela studiens gång. De personer som har intervjuats har strategiskt valts ut då de haft relevans för författarna i inhämtningen av information för att besvara frågeställningarna.

2.7 Analysmetod

Det finns enligt Yin (2007) fem olika analytiska tekniker, några exempel är: mönsterjämförelser, tidsserieanalyser och logiska modeller. I denna del kommer endast programlogiska modeller beskrivas då modellen är mest relevant för denna studien.

2.7.1 Programlogiska modeller

Denna analysmodell lämpar sig bäst när utvärderingar genomförs utifrån det som observerats i fallstudien. En logisk modell förklarar en komplex kedja av händelser i termer av orsak och effekt. Komplexiteten i händelsekedjan kan bero på dess tidslängd och hur många steg det är i kedjan. I enklare termer innebär detta att logiska modeller är en analytisk teknik där empiri samlas in via observationer som sedan jämförs eller matchas mot befintlig teori. Sammanfattningsvis är det viktigaste vid användandet av programlogiska modeller som analysteknik att situationen som analyseras består av ”olika orsak-verkan-sekvenser som är

sammankopplade med varandra” (Yin, 2007. s.160).

2.7.2 Studiens analysmodell

I början av arbetet formulerades två stycken frågeställningar. Dessa två frågeställningar har analyserats var för sig men hänger i mångt och mycket ihop. Första frågeställningen berör identifiering av problem och slöserier i boxförrådsprocessen och har i huvudsak analyserats genom en processkartläggning, observationer och intervjuer i boxförrådet. Arbetsprocessen inleddes med att författarna läste in sig på lämplig teori inom lean och dess olika verktyg samt teori kring lager. Detta för att skapa en bredare förståelse för olika aktiviteter kring lager och möjlig teori vilket kan effektivisera ett lager. Via processkartläggningen vilket genererade empiri som sedan kunde jämföras mot teorin identifierades problem och slöserier i boxförrådsprocessen.

Den andra frågeställningen berör hur slöserier och problem kan reduceras för att skapa en effektivare boxförrådsprocess. Analysen av denna frågeställning underlättades i och med den analys som gjordes av första frågeställningen. De slöserier och problem i förrådet som identifierades vid processkartläggningen, observationerna och intervjuerna kunde analyseras mot lämplig teori. Via en jämförelse av empiri mot teori kunde författarna påträffa en rad olika förbättringsmöjligheter för boxförrådsprocessen. Denna frågeställningen besvarades också av de intervjuer som genomfördes med personal i boxförrådet vilket adderade ytterligare förbättringsmöjligheter utanför författarnas teoretiska referensram.

Det ovan nämnda vilket beskriver studiens analysteknik liknar tekniken programlogiska modeller. Lämplig redan befintlig teori har jämförts mot den observerade empirin vilket är ett steg i den här analystekniken. Vidare har boxförrådsprocessen setts som en händelsekedja av olika steg där stegens orsak har granskats för att se vilken effekt de haft på boxförrådsprocessen.

2.8 Kvalitetsmått

inom den kvalitativa forskningen inte är lika aktuell. En del andra författare har därför tagit fram andra kriterier vilka de anser är mer aktuella för kvalitativ forskning. Två av dessa kriterier är “trovärdighet” och “äkthet”, trovärdighetskriteriet i sin tur kan sedan delas upp i några delkriterier: tillförlitlighet, överförbarhet och pålitlighet (Bryman & Bell, 2017).

Det faktum att den sociala verkligheten kan tolkas på olika sätt från olika människors perspektiv ställer krav på att studien som genomförs är tillförlitlig. Innebörden av detta är två saker: Att studien genomförts enligt de regler och ramar som finns och under studiens gång återkoppla till de människor som varit med i den och i slutet av studien redovisa resultatet, detta kallas för “respondentvalidering” (Bryman & Bell, 2017).

Överförbarhet beskriver hur väl resultatet från studien är användbar på någon annan typ av

miljö (Bryman & Bell, 2017).

Det tredje och sista kriteriet är pålitlighet. Enligt Bryman och Bell (2017) innebär det att forskare i studien ska anta ett synsätt vilket är granskande, vilket innebär att forskarna har utfört hela forskningsprocessen på ett korrekt sätt. Ett sätt att göra detta på är att under forskningsprocessens gång ta hjälp av arbetskollegor som granskar arbetet.

2.8.1 Studiens syn på kvalitetsmåtten

För att stärka tillförlitlighetskriteriet har författarna följt de forskningsetiska övervägandena som nämnts i 2.10 Forskningsetiska överväganden. Det innebär att författarna varit tvungna att ta ställning till ämnen inom etiken som till exempel konfidentialitet, anonymitet och integritet. Under studiens gång har även all information från observationer och intervjuer rapporterats till berörda personer för att bekräfta att författarna har uppfattat deras åsikter korrekt.

Då denna studie enbart fokuserar på ett specifikt förråd hos företaget ligger fokus på att skapa störst förståelse för det specifika förrådet. Tanken med resultatet är dock att vissa mer grundläggande delar ska vara applicerbara i andra delar av verksamheten. Huruvida arbetet kommer vara överförbart på andra delar av verksamheten är därför svårt att säga.

Under seminarium har oklarheter eller eventuella brister i arbetet påpekats vilka sedan åtgärdats, denna process har stärkt pålitlighetskriteriet.

2.9 Källkritik

Källkritik är en metod för att kritiskt granska och ifrågasätta trovärdigheten på källor. En “källa” i detta sammanhang är från den plats som information inhämtas. Det finns olika principer att använda sig av vid källkritik några av dem är: äkthet, tidssamband, oberoende och tendensfrihet. Äkthet berör trovärdigheten i källan och att den inte är förfalskad. Tidssamband handlar om när något skett och när det som skett beskrivs. Oberoende innebär att källan ska vara “egen” och inte bestå av massa fakta från andra källor. Till sist ska källan inte vara av eget intresse eller vinning för författaren enligt tendensfriheten (Thurén & Werner, 2019)

2.9.1 Studiens syn på källkritik

Författarna har i val av litteraturkällor använt sig av författare vilka är etablerade inom sina områden. Många av litteraturkällorna är också av sådan karaktär att det används inom undervisningen på civilekonomprogrammet vid Linnéuniversitet. För att stärka teoridelen ytterligare har vetenskapliga artiklar använts vilket skapat en utförligare teoretisk referensram med synvinklar från både litteratur och vetenskapliga artiklar. När det kommer till de elektroniska källorna är det svårare att granska dess oberoende och tendensfrihet. Författarna har därför valt att endast använda sig av elektroniska källor när detta varit nödvändigt. Dessa källor har granskats på ett objektivt sätt för att utesluta att den data som används som fakta inte finns där för utgivarens egen vinning.

2.10 Forskningsetiska överväganden

• Informationskravet - Information för deltagare i undersökningen är centralt bland de etiska principerna. De berörda personerna ska i ett tidigt skede bli informerade om vad syftet med undersökningen är samt alla delmoment som undersökningen bygger på.

• Samtyckeskravet - Denna princip syftar till att personerna som intervjuas ska vara väl medvetna om att undersökningen är frivillig för deras del, samt att de kan avbryta undersökningen när de behagar.

• Konfidentialitets- och anonymitetskravet - Personuppgifter ingår i många studier för att göra dem möjliga att genomföra med ett meningsfullt slutresultat. Då krävs det att alla personuppgifter behandlas varsamt med fokus på högsta grad av konfidentialitet. Inga undantag får göras och personuppgifterna ska vara i säkert förvar där ingen ej behörig person kan få tillgång till dem.

• Nyttjandekravet - Personuppgifterna som samlas in ska inte bara förvaras säkert utan även enbart användas för forskningens syfte. När forskningens ändamål har uppnåtts ska dessa personuppgifter inte användas något ytterligare.

• Falska förespeglingar - ”Försökspersonerna” ska inte mottaga någon falsk eller vilseledande information från forskarna under studiens gång (Bryman & Bell, 2017).

2.10.1 GDPR

ställe och får endast sparas under den period som är nödvändig för ändamålet (Linnéuniversitet, 2020).

2.10.2 Syn på forskningsetiska överväganden

Vid genomförandet av denna studie har det empiriska materialet samlats in genom mailkontakt, intervjuer, besök på Scania och via en processkartläggning. Författarnas uppgift var att behandla all information som samlades in varsamt och ha alla de olika forskningsetiska grundpelarna i åtanke när olika beslut togs. Scania delade ut sekretessavtal som samtliga i gruppen skrev under, detta för att på ett skriftligt sätt visa att detta är ett seriöst arbete där ingen konfidentiell information blir offentlig. Genom detta avtal uppfyllde författarna konfidentialitets- och anonymitetskravet som är av högsta prioritet vid undersökningar på företag. Personerna som intervjuats var väl medvetna om deras rättigheter, på vilket sätt författarna kunde använda deras uttalanden samt vad studiens syfte var. När respondenterna var medvetna om deras rättigheter och vad studiens syfte var uppfyllde författarna informationskravet såväl som samtyckeskravet. Respondenterna fick även frågan om de ville vara anonyma eller öppna med namn och diverse andra personliga uppgifter. På detta sätt kunde respondenten känna sig säkra och kunna svara på författarnas frågor på ett sätt som gynnade båda parterna.

kunde användas i detta arbete. En annan aspekt författarna hade i åtanke var att eventuella personuppgifter sparades på ett säkert sätt till exempel inte i Google drive eller Dropbox.

2.11 Individuellt bidrag

Under studiens gång har arbetsbördan mellan författarna delats likvärdigt och alla har bidragit till studiens resultat. Vissa delar av arbetet har skrivits separat, dessa delar har sedan granskats av alla författarna gemensamt. Det har medfört att alla delar i arbetet är något författarna kan stå bakom. Vid besöket på fallföretaget deltog samtliga författare aktivt och hjälpte till vid insamlingen av det empiriska materialet. Vid intervjuerna har en författare mer styrt intervjun medan de andra har fokuserat på insamlingen av informationen.

2.12 Coronavirus och rådande situation i samhället

Det finns flera olika varianter av coronavirus vilka oftast är vanligast hos djur men vissa av dem smittar även människor. Det var i slutet av 2019 som ett nytt coronavirus upptäcktes i Wuhan en stad i Kina vilket fick namnet SARS-CoV-2. Sjukdomen kan liknas vid en förkylning där vissa får mildare symptom medan vissa behöver intensivvård. I dagsläget har sjukdomen spridit sig till olika delar av världen och ett flertal länder är drabbade vilket innebär att en pandemi råder (Cordenius & Schultz, 2020).

I och med coronaviruset tvingades Scania att stänga många av sina anläggningar runt om i Europa. I Sverige berörde de fabrikerna i Oskarshamn, Luleå och Södertälje vilket motsvarar närmare 9000 anställda. Stängningen av fabrikerna skedde i slutet av mars med ett planerat stopp på två till fyra veckor. Orsaken till stängningen berodde på störningar i logistikkedjan och då framförallt komponentbrist (Fröberg, 2020).

en utförlig insamling av empiri. Vid besöket producerade Scania i en långsammare takt än normalt vilket också bör has i åtanke gällande vilka slöserier och problem som identifierats. Detta betyder att mer slöserier och problem hade kunnat identifierats vid en normal produktionstakt. På grund av situationen och bristen till möjlighet att samla in empiri på ett utförligt sätt har författarna istället byggt en bredare teoretisk referensram för att kompensera det bristande omfånget på empirin.

2.13 Sammanfattning av metodkapitel

3.0 Teoretisk referensram

Kapitlet inleds med en illustration samt beskrivning över hur teorin är kopplad till respektive frågeställning. Vidare i kapitlet redogörs de olika teorierna mer utförligt.

3.1 Frågeställningarnas koppling till teori

Syftet med figur 4 ovan är att ge läsaren en grundförståelse i kopplingen mellan frågeställningarna och teorin. Kapitlet introduceras med en beskrivning av processer, processkartläggning och materialhantering. Processkartläggningen beskriver teorin bakom hur slöserier och problem dels har identifierats, medan beskrivningen av processer och materialhantering omvandlar begreppet boxförrådsprocessen till dess teoretiska beståndsdelar. Avsnittet kring lean ger en teoretisk grund kring de olika slöserierna. Denna teori ligger till grund för att besvara frågeställningen: ”Vilka slöserier samt problem kan identifieras i Scanias

boxförrådsprocess?”

Vidare beskrivs teori om verktyg inom lean, ledtidsanalys, lagring & layout samt effektivitet i ett lager. Denna teori beskriver möjliga verktyg, arbetssätt och modeller för att reducera de identifierade slöserierna och problemen i boxförrådsprocessen. Kapitlet avslutas med teori kring den mänskliga faktorn och digitalisering, vilka idag påverkar effektiviteten i boxförrådsprocessen. Denna teori ligger till grund för att besvara frågeställningen: ”Hur kan

Scania arbeta för att reducera dessa slöserier samt problem och skapa en effektivare boxförrådsprocess?”

3.2 Beskrivning av processer

Företag idag är uppbyggda på ett antal processer som fungerar som en kärna i företaget. Processens huvudsakliga uppgift är att skapa värde för kunden. Begreppet process härstammar från det latinska ordet ”processus” och betyder ”framåtskridande” eller ”gå framåt”. Exempel på processer inom företag kan vara förhandlingsprocesser vid inköp eller utvecklingsprocesser när nya produkter ska framställas. Bergman och Klefsjö (2012, s.44) ger en förklaring på process som lyder enligt följande: ”En process är ett nätverk av aktiviteter som upprepas i

tiden, och vars syfte är att skapa värde åt någon intern eller extern kund.”

Detta kan emellanåt verka som ett perspektiv som är åt det mekaniska hållet eftersom fokus ligger på upprepande aktiviteter som ska skapa värde för en kund. Faktum är dock att processer inte bara handlar om maskiner och dylikt, utan den mänskliga faktorn har visat sig vara minst lika viktig. Exempelvis lagarbete och koordination mellan människor är en nyckel för lyckade processer. Bergman och Klefsjö (2012) sammanfattar allt med ett konstaterande vilket är att en process har en början och ett slut med aktiviteter emellan, som har till uppgift att skapa ett värde för en kund. Beroende på vilken typ av kund som ska tillfredsställas finns det tre typer av processer som kommer redogöras för nedan.

Huvudprocessens ständiga mål är att uppfylla externa kunders behov genom att bland annat förädla de produkter och tjänster som vid ett senare tillfälle ska konsumeras av kunden. Denna process har inga interna kunder utan fokus ligger enbart på de externa kunderna, vilket är kunderna utanför företaget. En huvudprocess kan ta många olika former, exempelvis produktutvecklingsprocessen som skapar ett värde för kunden genom att en produkt utvecklas som senare kan köpas av kunden. En annan typ av huvudprocess kan vara distributionsprocessen som uppfyller kundens behov genom att produkten kunden vill köpa finns tillgänglig för dem att köpa (Bergman & Klefsjö, 2012).

Ljungberg och Larsson (2012) definierar huvudprocesser som:

• De processer vars aktiviteter förädlar varor eller tjänster till en extern kund. • Processer som realiserar verksamhetsidén.

verksamhetsidé som en grund för den verksamhet företaget håller. Huvudprocesserna skapar kärnan för att på ett framgångsrikt sätt realisera verksamhetsidén som är uppsatt. Sammanfattningsvis är Ljungberg och Larsson (2012) och Bergman och Klefsjö (2012) överens om att det krävs en kund för att en process ska anses vara en huvudprocess. Det som skiljer är att Ljungberg och Larsson (2012) menar att vissa huvudprocesser enbart har interna kunder.

Stödprocessens primära huvuduppgift är att möta huvudprocessens resursbehov, stödprocessens kunder är därmed interna inom företaget. Utan hjälpen från stödprocessen i form av resurser och finansiella medel kan inte huvudprocessen uppfylla externa kunders behov (Bergman & Klefsjö, 2012). Ett par exempel på stödprocesser är följande: underhålla utrustning, göra bokslut, planera produktion och fakturera kunder (Ljungberg & Larsson, 2012).

Ledningsprocessens funktion är att verka som ett övergripande system för att både huvudprocesserna och stödprocesserna ska ha någon form av mål och vision. Alla beslut och ställningstaganden som tas genom ledningsprocessen sker på en strategisk nivå och innefattar punkter såsom visioner, mål och strategier. Ledningsprocessens uppgift är också att bidra med möjligheter för andra processer att utvecklas och bli bättre (Bergman & Klefsjö, 2012).

3.3 Processkartläggning

De miljöer organisationer befinner sig i tenderar att bli allt mer komplexa vilket i sin tur ställer högre krav på organisationens processer. Detta innebär att företag tvingas ändra om sina rutiner och arbetssätt för att anpassa sina processer efter de krav som råder på marknaden. Det har blivit vanligare att företag integrerar kunden i sina processer då det viktigaste för verksamheten är tillfredsställandet av kundens behov. Genom att visualisera processer via processkartläggning skapas en tydlig bild över processen och dess olika aktiviteter vilket skapar förutsättningar för företaget att tillfredsställa kunden på ett bra sätt (Ljungberg & Larsson, 2012).

Att genomföra en processkartläggning kan innebära en rad fördelar för ett företag. Ljungberg och Larsson (2012) menar att via en processkartläggning minskar risken för suboptimering i verksamheten vilket innebär att anställda enbart ser sin avdelning/funktion och inte helheten. Via en processkartläggning blir det tydligare för personalen hur deras process fungerar ihop med andra processer som skapar en helhetsbild för personalen. Detta innebär att det blir tydligt för de anställda om vilken roll de har i processen och vad just deras aktivitet i processen innebär. Förutom att skapa en helhetsbild över processen är processkartläggning även ett verktyg för att analysera och förbättra processen. Här menar Ljungberg och Larsson (2012) att via en förståelse av processen skapas också insikten av behov gällande förbättring av den. En förbättring av processen leder i sin tur till att företaget kan säkerställa att den har den kvalité och effektivitet som behövs. En annan fördel med processkartläggning som Biazzo (2002) nämner är att det är ett billigt verktyg vid förbättring och förändring av processer.

En processkartläggning kan genomföras på olika tillvägagångsätt, ett sätt är

”processpromenad”. En processpromenad innebär att ett antal personer vandrar genom

3.4 Materialhantering

All form av förflyttning och hantering av material inom en anläggning benämnas som materialhantering och är en del av ett företags materialflöde. Hur ett företag väljer att forma sitt materialhanteringssystem påverkas av flera faktorer. Några exempel som påverkar utformningen är var godset ska hämtas, vart det ska lämnas, vilken utformning det är på godset, var godset ska lagras och hur frekvent förflyttningar av godset sker (Jonsson & Mattsson, 2016).

För en organisation är ett effektivt materialhanteringssystem av yttersta vikt. Kulak (2005) skriver att ett företags materialhanteringskostnader kan motsvara allt från 30% till 75% av ett företags totala kostnader och genom ett effektivt materialhanteringssystem kan anläggningens driftkostnader minska med 15–30%. Dessa kostnadsbesparingar når företaget genom att tillverkningsledtider minskar, produktiviteten ökar, utnyttjandet av anläggningens ytor ökar och materialflödet sker på ett effektivare sätt. Kulak (2005) tillägger att det därför är väsentligt för en organisation vid val av materialhanteringsutrustning att välja utrustning vilket fungerar bäst för den specifika organisationen. Jonsson och Mattsson (2016) skriver att det finns olika former av hanteringsutrustning för att förflytta material, dels manuella alternativ men också automatiska. I tillverkande företag är den vanligaste lösningen för att flytta material att använda sig av någon form av bemannad truck. Men i vissa fall där flödena är standardiserade är det vanligt med automatiska lösningar som conveyorsystem vilket till exempel kan vara automatiserade rullbanor.

3.4.1 Olika aktiviteter i boxförrådsprocessens materialhantering

Nedan beskrivs några vanligt förekommande aktiviteter kopplat till materialhantering.

Godsmottagning

Ankomstkontroll

När godset ankommer utförs ofta någon kontroll av det, beroende på hur värdefullt godset är och vilken leverantör som levererat det avgör i sin tur hur utförlig kontrollen kommer vara. Vid ankomstkontrollen finns det något som kallas kvalitetskontroll, denna beror ofta på godset/artikelns kostnad. Varför det ofta bara innefattar dyrare artiklar är för att säkerhetslagret på dessa oftast är mindre än billigare artiklar vilket kräver att de som finns i lager håller måttet, när billigare artiklar ska kontrolleras görs oftast det via stickprov. Däremot är det inte ovanligt att företag idag kvalitetssäkrar sina leverantörer, att de säkerställer sig om att deras processer försäkrar hög produktkvalitet. Gör företag detta kan de istället nöja sig med enstaka stickprov eller avskaffa ankomstkontrollen helt. Det finns även något som kallas kvantitetskontroll vilket är viktigt för att säkerställa att lagersaldot stämmer (Oskarsson et al. 2013).

Inlagring & lagring

Efter godsmottagning och en eventuell ankomstkontroll ska godset in på lagret där de placeras olika beroende på vilket system företaget använder sig utav. De två vanligaste systemen för detta är “fastplatssystem” där varje artikelnummer har en bestämd plats i lagret och “flytande placeringssystem” vilket innebär att godset placeras på en ledig plats, dock enligt någon form av prioriteringssystem för de mer frekvent använda artiklarna (Oskarsson et al. 2013).

Det finns flera aspekter som bör tas i beaktning vid artikelns placering; uttagsfrekvens, uttagskvantitet, artikelvolym och artikelvikt. En artikel som har en hög uttagsfrekvens bör placeras lättillgängligt för att göra själva plockningen av den effektiv. Desto tyngre artiklarna är desto närmre markhöjd bör artiklarna placeras, detta gäller framförallt om företaget jobbar med ställage. Då slipper de slipper lyfta upp tungt godset högt för att sedan plocka ner det igen (Oskarsson et al. 2013).

Plockning

Vid uttag av material från lagret finns det olika plockmetoder, de två övergripande varianterna är antingen manuell eller maskinell. Det går att bryta ner manuell plockning till två varianter, den ena varianten kallas plockaren till godset och innebär att godset hämtas manuellt från lagerplatserna, antingen med hjälp av en truck/kran eller för hand. Den andra varianten kallas

godset till plockaren och innebär en högre grad av automatisering där plockaren behöver röra

3.5 Lean

Det finns olika sätt att se på en organisation/verksamhet och vid lean gäller det att se, driva och leda en verksamhet vilken är baserad på resurssnåla, flexibla och snabba processer som drivs av kundernas behov. Grundtanken för lean är att sätta kunden och dennes behov i centrum, genom att fokusera långsiktigt på kvalitet istället för på kortsiktiga resultat är detta möjligt (Sörqvist, 2013).

En implementering av lean innebär att verksamheten förändras både fysiskt och kulturellt. Det fysiska handlar om att styra verksamheten efter kundernas behov och producera det kunden efterfrågar, varken mer eller mindre. Flödena skalas ner från icke värdeskapande aktiviteter i sitt nuvarande tillstånd mot den punkt där det blir maximalt värdeskapande. Den kulturella förändringen syftar på ett engagerat ledarskap där fokus ligger på människan, lärande, ständiga förbättringar och kvalitet. Här är ett ledarskap som främjar utvecklingen och ger gynnsamma förutsättningar för en förändring vital (Sörqvist, 2013). Ledarna i organisationen måste kunna sätta ihop en plan, sälja den till medarbetarna och sedan verkställa den och för det krävs ibland hårt ledarskap (Wilson, 2010).

Anledningen till varför lean implementeras är de fördelar det för med sig. Genom förbättringar i produktkvalitet, produktivitet, bättre arbetsmiljö och nöjdare kunder får de en konkurrensfördel (Yadav, G et al. 2019).

3.5.1 Slöserier inom lean

En annan central del för lean är att identifiera slöserier (sådant som inte skapar kundvärde), vilket även kallas “muda” och motverka dessa (Sörqvist, 2013). De slöserierna kan även kallas “7+1 slöserierna” och de innefattar:

• Överproduktion - Producerar mer eller tidigare än vad som behövs. Detta är det största/värsta slöseriet då det även orsakar andra slöserier.

andra arbetsuppgifter för att utnyttja tiden på ett effektivare sätt. Detta är det näst största slöseriet och uppstår oftast på grund av någon annan störning i produktionen.

• Rörelse – Onödiga rörelser eller förflyttningar som behövs utföras är slöseri. Antalet förflyttningar av material och människor i en process ska minimeras.

• Lager - För stora säkerhetslager kan dölja problem som finns tidigare i produktionsledet vilket ger en falsk trygghetskänsla om att allt är perfekt. Dessutom kostar lager då det kräver mer yta, personal och utrustning.

• Omarbete - Skapar slöserier i form av förseningar, kassationer och reparationsarbete vilket kan leda till förluster genom minskade försäljningsintäkter och kapacitetsbortfall.

• Överarbete - Att göra mer arbete än vad kunden kräver vilket leder till onödiga arbetsmoment.

• Transporter - Ifall produkter och material transporteras onödiga avstånd både i och utanför företaget som inte skapar något värde i produktionen.

• Outnyttjad kreativitet - Detta är det slöseriet vilket klassas som +1, då det är ett nyare slöseri som inte tidigare tagits hänsyn till. Det syftar till att allas kunskaper och erfarenheter inte utnyttjas på bästa sätt (Segerstedt, 2018).

3.6 Verktyg inom lean

I detta avsnitt introduceras läsaren för studiens lean-hus (figur 5). I botten finns grunden vilket är stabilitet därefter två pelare som innehåller olika verktyg. Stabilitetsblocket och dess två pelare utgör grunden och är väsentliga delar för att nå de mål som finns uppsatta i taket på huset. I mitten av huset finns filosofin lean som är själva kärnan till allt. Vidare i avsnittet följer en utförligare förklaring av respektive verktyg i huset.

3.6.1 Kaizen

Dagens samhälle förändras frekvent och ofta i rask takt. I de flesta fallen är det människan som ligger bakom förändringarna men under vissa omständigheter är det emellertid faktorer som ligger bortom människans makt som kan ändra samhället. Att kunna anpassa sig till ett föränderligt samhälle och en föränderlig marknad är av största vikt för företag som vill vara konkurrenskraftiga på marknaden. Ekvationen är enkel, anpassar sig företag till kunders önskemål blir kunderna tillfredsställda och kommer då att återvända till företaget för framtida affärer (Bergman & Klefsjö, 2012).