• No results found

Vad bör arbetsinstruktioner innefatta för att motsvara yrkesarbetarnas behov?

Figur 14 nedan illustrerar arbetsinstruktionernas identifierade och efterfrågade innehåll enligt de genomförda intervjuerna, i relation till dagens huvudsakliga informationsbärare. Figuren beskriver även avsnittets uppbyggnad där var och en av de olika delarna kommer att analyseras och diskuteras nedan.

Figur 14. Sammanställning av arbetsinstruktionernas identifierade och efterfrågade innehåll enligt de genomförda intervjuerna.

Grön text markerar den information från arbetsberedningar som yrkesarbetarna känner behov av. Röd text markerar information som yrkesarbetarna anser sig få idag men som de även har ett fortsatt behov av. Överstruken text markerar information som yrkesarbetarna anser sig få idag men som de inte uttrycker att de har ett behov av. Blå text markerar information från Standardoperationsblad som yrkesarbetarna känner behov av. Rosa text

45 markerar information som yrkesarbetarna känner behov av men som inte finns upptaget i tidigare informationsbärare.

6.2.1 Enligt beskrivningen av Arbetsberedningar

Enligt Persson (2012) bör arbetsberedningar sammanfattande redogöra för; konstruktionens uppbyggnad, kvalitetskrav och branschregler, tillvägagångssätt, produktionsplanering, kvalitets- miljö- och arbetsmiljöplan, APD-plan, risker, startvillkor, beskrivning av ingående moment, bemanning, behörighet och utbildning, material och hjälpmedel, kontrollpunkter, hantering av avfall, samordning med andra moment, överlämnande till nästa moment samt uppföljning. Enligt avsnittet Arbetsinstruktioner hos Lindbäcks idag innefattar deras mall för arbetsberedningar liknande avsnitt, vilka även finns uppspaltade i kolumn a i figur 14 ovan. Som beskrevs resultatet framkom under intervjuerna att uppgifter som arbetslagets storlek, behövda maskiner och handverktyg, hjälpmedel, materialåtgång och risker var de punkter som yrkesarbetarna lyfte fram under som den information kring arbetsuppgifter som lämnas idag. Dessa är markerade med överstrykning och röd text i kolumn a och c i figur 14 ovan. Punkten resurser är markerad med röd eftersom yrkesarbetarna enligt intervjuerna även uttryckte att denna information behövs vid förberedelse av arbetsuppgift och att behovet av denna information därför kvarstår.

De förberedelser som yrkesarbetarna själva uttryckte behövs vid byte av arbetsuppgift var undersökning av ritningar, med andra ord genomgång av konstruktionens uppbyggnad och arbetsmetoder samt genomgång av resurser som nämndes ovan. Dessa är markerade med grön text i kolumn a och c i figur 14 ovan, förutom resurserna som markerats med röd text enligt ovan beskrivet.

Som kan ses i figur 14 ovan beskrevs och nämndes endast fem av 13 ingående delar eller punkter från dagens arbetsberedningar som information yrkesarbetarna anser sig få idag vid genomgångar av arbetsuppgifter, eller som de känner ett framtida behov av idag. Att endast några punkter beskrevs skulle kunna tolkas som att de arbetsberedningar som görs idag inte uppfyller yrkesarbetarnas behov, vilket då främst gäller den byggnadstekniska informationen. En av anledningarna till detta kan vara att den arbetsledning som, enligt Persson (2012), har till uppgift att förbereda arbetsberedningarna inte har förståelse för vad yrkesarbetarna faktiskt efterfrågar i dessa. I mallen för Lindbäcks arbetsberedningar finns exempelvis ingen instruktion över hur de olika delarna ska beskrivas utan endast de innefattande rubrikerna finns angivna. Detta kan därför leda till missförstånd gällande uppgifternas omfattning och skapa svårigheter för arbetsledningen att säkerställa att beskrivningarna uppfyller yrkesarbetarnas behov. Arbetsberedningarnas kvalitet, utifrån

46 yrkesarbetarnas efterfrågan gällande beskrivningen av utförandet, kan även påverkas av arbetsledningens kompetens inom området. Detta innefattar både kompetens inom framtagandet av tydliga instruktioner men även byggnadstekniska kunskaper. Detta innebär även att behovet av arbetsinstruktioner kan tänkas minska om arbetsledningen har god kompetens och erfarenhet inom dessa områden.

Att Lindbäcks främst valt att fokusera på att upprätta arbetsberedningar för aktiviteter som är att betraktas som större moment och som är kritiska gällande konstruktion och utförande, kan även vara en av anledningarna till att yrkesarbetarna tycker sig sakna genomgångar och förberedelser innan uppstart av momenten. Som Persson (2012) dessutom menar bör i stort sett alla aktiviteter, mer eller mindre, förberedas med en arbetsberedning. Som beskrevs ovan fångas dessutom flertalet av de efterfrågade delarna upp i arbetsberedningar vilket skulle kunna leda till att efterfrågan på information kring de olika momenten skulle minska om fler arbetsberedningar genomfördes. Dessutom kan efterfrågan på arbetsberedningar och arbetsinstruktioner tänkas vara relaterade till det som Persson (2012) benämner som inkörningseffekterna, där moment med stor inkörning kan tänkas kräva eller efterfråga fler och mer detaljerade genomgångar jämfört med sådana som har liten inkörning.

6.2.2 Enligt beskrivningen av Standardoperationsblad

Standardoperationsblad (SOB) finns även tillgängliga som informationsbärare och arbetsinstruktioner ute på byggarbetsplatserna. Detta innebär att beskrivningar av tillvägagångssättet för moment finns tillgängliga, som både kan tas upp vid arbetsberedningar men även vid andra tillfällen under arbetets gång. En av de intervjuade nämnde att denne hade önskat att instruktionerna och genomgångarna hade varit lika beskrivande som SOBarna och syftade då främst på steg-för-steg-beskrivningen. Enligt Eriksson et al. (2019), Jansson, Viklund och Lidelöw (2016) samt avsnittet Arbetsinstruktioner

hos Lindbäcks idag innefattar SOBarna avsnitt som steg-för-steg beskriver utförandet med

fokus på vad, hur och varför olika steg genomförs. Lindbäcks SOBar lyfter även fram kritiska moment och riskhanteringen av dessa. SOBarnas innehåll finns uppstaplat i kolumn b i figur 14 ovan där de punkter som markerats med blå text anger information som yrkesarbetarna återgav under intervjuerna som information de känner behov av vid genomförande av arbetsuppgifter.

Sammantaget efterfrågar yrkesarbetarna således både delar som återfinns i arbetsberedningarna men även sådant som finns upptaget i SOBarna, vilket illustreras med grön och blå text i kolumn c i figur 14 ovan. Merparten av SOBarnas innehåll beskriver enligt ovan information som yrkesarbetarna efterfrågar men en anledning till att de sällan används ute på byggarbetsplatserna kan bero på att SOBar endast finns upprättade för ett begränsat

47 antal moment. Arbetsinsatsen för arbetsledningen för upprättandet av SOBar för moment som inte finns beskrivna kan också tänkas ses som tidsödande och belastande i förhållande till dess användning och betydelse för just det specifika projektet vilket kan innebära att dessa inte prioriteras och att SOBar därför sällan används.

Trots att endast en av de intervjuade direkt uttryckte SOBar som instruktion innefattar dessa bland annat konstruktionens uppbyggnad, hanteringen av risker samt behövda material. Dessutom kan andra resurser så som behövda verktyg och maskiner anges i dokumenten. Alla delar som yrkesarbetarna efterfrågar och som de brukar undersöka idag går inte att standardisera, så som projektspecifika lösningar, framkomligheten på arbetsplatsen och övriga hjälpmedel, så som ställningar och fallskydd, utan sådan behöver undersökas för varje byggarbetsplats. Såldes innefattar yrkesarbetarnas behov för beskrivning av arbetsmoments utförande både sådant som i förväg går att beskriva, standardiserade moment och uppgifter, men även projektspecifik information. Detta innebär att instruktionerna behöver kompletteras med projektspecifika uppgifter för varje projekt för att vara anpassad efter yrkesarbetarnas behov. Den information som yrkesarbetarna efterfrågar och som återfinns i dagens SOBar är enligt ovan maskerade med blå text i kolumn b och c i figur 14 ovan.

6.2.3 Arbetsinstruktionernas innehåll utifrån yrkesarbetarnas önskemål

Utöver den information som ges vid arbetsberedningar och SOBar visade intervjuerna även på ett behov av information gällande projekt- och produktspecifika uppgifter och lösningar, metodförbättringar samt framkomligheten att utföra uppgiften. Dessa finns markerade med rosa text i kolumn c i figur 14 ovan.

Information om projekt- och produktspecifika uppgifter och lösningar innefattar att krav, regler eller utförandemetoder som är specifika för det aktuella projektet ska anges. Metodförbättringar innefattar i stora drag en önskan om att instruktionerna kontinuerligt ska uppdateras efter den utveckling som sker inom branschen, eller om nya förbättrade eller förenklade metoder för utförandet tagits fram. En kontinuerligt uppdaterad instruktion är dessutom någonting som Crossen och Lin (1997) påpekar som en bidragande faktor till förbättrad produktkvalitet. Detta skulle därför även stötta platsledningens arbete med ledning av projekten men även ses som positivt för Lindbäcks som företag gällande delning av kunskap och erfarenhetsåterföring. Framkomligheten omfattar en beskrivning av arbetsområdet, likt en genomgång av en detaljerad arbetsplatsdispositionsplan (APD-plan), vilket även Persson (2012) lyfter fram som en del av en arbetsberedning. Framkomligheten innefattar även en beskrivning eller genomgång av de hjälpmedel som behövs för att platsen ska vara tillgänglig för utförande av arbetet, med andra ord de ställningar, liftar, skyddsräcken med mera som eventuellt behövs eller önskas.

48 På liknande sätt som tidigare avsnitt kan utifrån innehållet i de önskade instruktionerna, i kolumn c i figur 14 ovan, konstateras att yrkesarbetarna främst känner ett behov av beskrivningar av de byggnadstekniska aspekterna för utförandet av arbetsmoment.

Sammanfattande beskriver punkterna i kolumn c i figur 14 ovan; en översikt över det aktuella momentet i form av ritningar, en beskrivning av arbetsmomentets tillvägagångssätt genom en illustrativ steg-för-steg-beskrivning, utförande- och/eller utformningskritiska moment belyses, tillgängliga resurser och hjälpmedel för utförandet, projekt och/eller produktspecifika krav och lösningar, metodförbättringar samt en beskrivning av arbetsområdet och framkomligheten.

6.3 Hur bör arbetsinstruktioner utformas för att motsvara