6.3 Hur bör arbetsinstruktioner utformas för att motsvara yrkesarbetarnas behov
6.3.2 Enligt identifierade inlärningsstilar
Eftersom arbetsinstruktionerna syftar till att beskriva arbetsmoments genomförande på byggarbetsplats behöver de beskrivas på ett sådant sätt som skapar förståelse och bidrar till inlärning hos yrkesarbetarna. Enligt observationerna har inlärningsstilarna, eller ”lärmönstren”, Aktiva, Praktiska, Kinetiska och Visuella varit de mest framträdande men även stilarna Auditiva och Reflekterande har identifierats som sådana som yrkesarbetarna använder sig av idag ute på byggarbetsplatserna. Övergripande utspelar sig detta genom att den undersökta arbetsgruppen bäst, och helst, arbetar och lär genom fysik aktivitet, genom att lyssna och diskuteras samt genom att studera andra och studera illustrationer av olika slag. Yrkesarbetarna föredrar även att arbeta i grupp, se resultat och lösa problem på egen hand, om sådana uppstår. Samtidigt visar observationerna, och delvis även intervjuerna, att några av yrkesarbetarna är eftertänksamma och ser arbetsuppgifter efter ett helhetsperspektiv med ingående samband mellan aktiviteter och handlingar. I undersökningen nämns inga namn eller specifik ålder på de studerade och intervjuade yrkesarbetarna men varierande ”lärmönster” som kunnat identifieras beroende på yrkesarbetarnas ålder och arbetslivserfarenhet. Som nämndes i resultatet identifierades
Aktiva, Praktiska, Kinetiska och Visuella stilarna främst hos de yngre yrkesarbetarna medan
de Auditiva och Reflekterande var mest framträdande bland de något äldre. Att detta mönster uppstått kan dels bero på fysiken hos de yngre dels på deras kortare arbetslivserfarenhet. Till följd av detta kan tänkas att de inte på samma sätt som de äldre kan förutse resultat utifrån handlingar och i brist på erfarenhet och kunskap ser till mängden utfört arbete istället för den slutliga kvaliteten. Att de Auditiva och Reflekterande främst går att identifiera bland de äldre kan på likande sätt bero på deras längre arbetslivserfarenhet vilket kan tänkas medför att de ägnar längre tid åt reflektion och eftertanke eftersom de relaterar arbetet till tidigare erfarenheter.
Att den Logiska inlärningsstilen och inlärning genom läsning inte kunnat observeras bland yrkesarbetarna kan tänkas bero på det yrke som studerats i undersökningen. Att arbeta fysiskt ingår i det dagliga arbetet som byggnadsarbetare och tolkningen av tvetydiga uppgifter och problemlösning är något som de behöver hantera dagligen. Fördelningen av arbetsuppgifter beror på den rådande arbetsstyrkans kompetenser och byte mellan arbetsuppgifter är någonting som ständigt sker efter olika omständigheter.
En viktig del i utformningen av arbetsinstruktioner är även hur de olika stegen i processen beskrivs och formuleras. Detta är även någonting som Gough och Hamrell (2010) beskriver vid framtagandet av SOPar. Som de beskriver är de viktigt att klargöra vem/vilka som ska använda instruktionen för att sedan kunna anpassa perspektivet och ”tilltalet” efter detta. Detta skulle kunna ses som att SOP beskriver en kombination mellan SOB (hårda
52 parametrarna) och inlärningsstil eller ”lärmönster” (mjuka parametrar). För framtagandet och beskrivningen av en SOP som Gough och Hamrell (2010) beskriver handlar det om att den som ska utföra uppgiften förstår instruktionen. Enligt tidigare analys av instruktionernas innehåll kan tänkas att beaktningen av ”lärmönster” och hur processen beskrivs främst bör beaktas för de beskrivande delarna så som; vid upprättandet av steg-för-steg-beskrivningen i form av hur och vad illustrationerna beskriver, hur kritiska moment belyses samt hur projekt- och produktspecifika krav och lösningar presenteras.
Den sammanfattande analysen visar på att arbetsinstruktionerna bör utformas med hjälp av illustrationer som beskriver arbetsuppgifternas tillvägagångssätt. Enligt ovan beskrivet och analyserat kan även sammanfattas att Illustrationerna för instruktionerna bör fånga utförandet i handling och endast innefatta korta instruerade direktiv och tips för utförandet, för att på ett beskrivande sätt tilltala de som föredrar fysisk aktivitet för effektiv inlärning. Instruktionerna bör samtidigt, enliga analyserna, beskrivas steg-för-steg med kortare motiveringar och förklaringar till utförandet för att skapa en helhetsbild och förståelse för konstruktionens uppbyggnad.
53
7 Slutsatser
Detta avslutande kapitel sammanfattar analyserna och diskussionerna från föregående avsnitt utifrån studiens tre frågeställningar. Slutsatserna ska besvara de inledande frågeställningarna vilka slutligen knyts ihop för att uppfylla syftet med studien. Som avslutande del presenteras förslag på framtida forskning inom området.
7.1 Hur ges information för arbetsuppgifter på byggarbetsplats idag
och vad innefattar dessa?
Sammanfattande visar studien på att information för arbetsuppgifter på byggplats idag främst förmedlas genom en kombination av auditiv och visuell kommunikation mellan yrkesarbetare och mellan yrkesarbetare och platsledning. Detta sker främst i form av ritningsgenomgångar, vid frågetecken eller förberedelse av arbetsuppgift, men även genom de dagliga morgonmötena. Dessa typer av genomgångar sker dock endast på yrkesarbetarnas begäran vilket innebär att ansvaret ligger på dem att utreda eventuella problem eller frågetecken. Som informationsbärare används idag även arbetsberedningar som en förberedelse innan arbeten påbörjas, men enligt studiens resultat är upplevelsen den att dessa sällan utförs. Avsnittet Arbetsinstruktioner hos Lindbäcks idag visar även på att Standardoperationsblad finns tillgängliga på byggarbetsplatserna men observationerna på det aktuella projektet visar på att dessa sällan, om inte alls, används idag.
Den information som ges idag innefattar enligt intervjuerna är främst genomgång av material och olika typer av hjälpmedel. Observationerna visar även på att uppgifter så som genomgång av arbetsmetoder och konstruktionens uppbyggnad är sådan som brukar gås igenom vid den auditiva och visuella kommunikationen, men där främst på yrkesarbetarnas begäran. Utöver detta visar även beskrivningen av Lindbäcks arbetsberedningar att uppgifter så som bland annat; tillgänglig tid, arbetslagets storlek, riskanalyser, start- och slutvillkor, kontrollpunkter och behövda utbildningar för arbetet gås igenom vid dessa tillfällen. Att intervjuresultaten och tillgängliga mallar och teorier för dagens informationsbärare och arbetsinstruktioner inte stämmer överens tyder enligt analysen på att formella genomgångar och förberedelser inför arbetsuppgifter utförs allt för sällan och att dagens metoder och mallar inte uppfyller yrkesarbetarnas behov, vilket i dagsläget innebär att flera olika informationsbärare behövs för att uppfylla behovet.
54