4.4.1 Etiskt perspektiv
Det finns alltid ett etiskt perspektiv att beakta vid genomförandet av intervjuer och observationer och Bell (2006) menar att det är viktigt att säkerställa att deltagarna vid en intervju är fullt medvetna om syftet med forskningen. Det är alltså viktigt att förklara för respondenterna vad undersökningen handlar om, varför just de intervjuas, vilken typ av frågor som ska ställas och vad den information som kommer fram ska användas till skriver Bell (2006). Holme och Solvang (1997) menar också att det vid observationer är viktigt att visa hänsyn för den som observeras eftersom det är dennes handlingar och uttryck som skall fångas i dessa.
Intervjuerna i denna studie har till syfte att fånga upplevelser av dagens arbetsinstruktioner och det framtida behovet av och hos dessa. Målet är därför att de som intervjuas och observeras ska dela med sig av eventuella brister, kritik och åsikter kring dagens sätt att arbeta och även förslag och tankegångar till en förbättring. För att öka chanserna till ärliga, öppna och fullständiga svar från intervjuerna, samt reaktion och beteende från observationerna, försäkrades anonymitet och frivilligheten till att ställa upp på intervjuerna. Vilket dessutom är två punkter som Holme och Solvang (1997), bland annat, lyfter fram som visar på respekt för den enskildes integritet. Anonymiteten innebär i detta fall att inga namn kommer att presenteras i arbetet och att eventuell kritik inte kommer att presenteras till den berörda parten. Intervjusvaren kommer alltså endast att användas för att besvara studiens frågeställningar. Innan intervjuerna påbörjades beskrevs syftet med studien och intervjuernas betydelse och bidrag till undersökningen. Detta för att ytterligare trycka på vikten av uppriktighet och fullständighet vi svaren på intervjufrågorna.
4.4.2 Validitet
Validitet eller giltighet är ett mått på om en viss fråga mäter eller beskriver det som den är avsedd att beskriva skriver Bell (2006). Samtidigt skriver hon att detta är en förhållandevis vag definition och hänvisar istället till Sapsford och Judd (1996) som menar att validitet är utformningen av en forskningsansats i syfte att ge trovärdiga slutsatser och att de resultat som en undersökning leder till ska utgöra starkt stöd för de tolkningar som görs. Med detta menas att det är viktigt att undersöka att den data som används i studien verkligen beskriver, det som undersökningen vill visa på, alltså att tolkningen av den data som används inte är förvriden i förhållande till de som författaren till informationen menar. Detta innebär också att det är viktigt att undersöka vad som inte kan dras slutsatser om från den använda informationen.
32 För att öka studiens validitet har bland annat datatriangulering beaktats. Datatriangulering innebär att två eller flera datakällor som beskriver eller belyser samma sak används för att stärka dess trovärdighet (Björklund & Paulsson, 2012). Ett annat sätt att stärka studiens validitet är att formulera tydliga och klara frågor för intervjuerna skriver Björklund och Paulsson (2012). Detta har gjorts genom att ”provpersoner” och handledare har granskat intervjufrågorna för att undersöka om de anser att frågorna tillsammans lyfter fram studiens syfte. Denna metod är enligt Bell (2006) ett grovt tillvägagångssätt, men ger en fingervisning om frågornas tillförlitlighet och giltighet.
4.4.3 Reliabilitet
Reliabilitet kan enligt Bell (2006) även benämnas som tillförlitlighet och är ett mått på i vilken utsträckning som ett instrument eller ett tillvägagångssätt ger samma resultat vid upprepning av undersökningen. Eftersom detta är en kvalitativ studie med målet att skapa djupare förståelse och strävar efter att fånga upp olika personers uppfattningar är det svårt att säkerställa att liknande resultat skulle fås om studien upprepades. För att därför göra detta har bland annat tydliga avgränsningar gjorts som beskriver vilken bransch och företag som studien gjorts för. Detta för att tydliggöra att resultaten och slutsatserna endast är direkt gällande för den aktuella avgränsningen.
En tydlig metodbeskrivning är ett annat sätt som ökar tillförlitligheten, eftersom detta ökar sannolikheten för att tillvägagångssättet vid upprepning blir densamma. Som tidigare nämndes är datatriangulering någonting som ökar validiteten, men det kan även öka reliabiliteten skriver Bell (2006) eftersom det bekräftar att den data som används är trovärdig och som då tillsammans med resultaten bidrar till trovärdiga slutsatser. Holme och Solvang (1997) Skriver dock att det viktigaste sättet att öka reliabiliteten är att vara så noggrann och uppmärksam som möjligt under hela forskningsprocessen. Med andra ord att alla val motiveras och att den metod som används efterföljs, kompletteras efter eventuell ändring och beskrivs så verklighetstroget som möjligt.
33
5 Resultat
Under resultatavsnittet presenteras studiens undersökande del, alltså svaren från intervjuerna samt de observationer som gjordes. Observationerna skapar en inblick i de iakttagelser som gjorts kopplat till studiens första frågeställning, gällande hur information ges idag och vad denna innefattar, men även kopplat till den tredje frågeställningen, i form av hur yrkesarbetarna efterfrågar och hanterar information. Efter detta avsnitt presenteras svaren från de intervjuer som gjordes för undersökningen. Svaren presenteras som en sammanfattande text för respektive intervjufråga för att skapa en överblick över resultaten samt för att skapa ett flöde i läsningen.
5.1 Observationer
En övergripande WBS i tidsordning för några av de observerade aktiviteter och moment som genomförts under studien presenteras i figur 12 nedan. Denna illustration visas även för att skapa förståelse för studien intervjufrågor och relationen mellan de beskrivna begreppen som använts. Aktiviteterna presenteras på en tidslinje så som de utförts på det aktuella projektet. Storleken på aktiviteternas rutor är inte i relation till den verkliga tiden utan visar endast deras inbördes relation och beroenden mellan varandra.
34 En av de observationer som gjordes under studiens genomförande vara att SOBar aldrig användes på det aktuella projektet samt att det idag endast finns SOBar för ett begränsat antal arbetsmoment ute på byggarbetsplatserna. Enligt uppgift från platsledning används SOBar däremot som arbetsinstruktioner i Lindbäcks fabriker.
Bland de första observationer som gjordes var att Lindbäcks främst utför arbetsberedningar för större moment med betydelse för byggnadens konstruktion, som sedan beställaren kan ta del av som ett säkerställande av arbetets kvalitet. Dessa moment är exempelvis takbygget, grundläggningen av bostadshus och montage av bostadshus. Arbetet med takbygget och grundläggningen hade redan påbörjats när studien startade och därför kan inte kommentarer kring arbetsberedningarna för dessa moment presenteras. Däremot gjordes grundliga arbetsberedningar för alla underliggande moment för montage av bostadshus där alla delar som presenterades i beskrivningen av Arbetsinstruktioner hos Lindbäcks idag genomarbetades tillsammans mellan platsledning och de berörda yrkesarbetarna. Dessutom hölls ett uppstatsmöte inför montaget där genomfartsvägar för lastbilar, arbetsordning, uppställning och säkerhetsrutiner presenterades för samtliga som, på något sätt, var involverade i processen.
Utöver arbetsberedningarna för montage av bostadshus hölls inte några konkreta genomgångar för utförandet av arbetsuppgifter under genomförande av studien. Däremot gjordes mängder av ”icke formella” auditiva genomgångar och studier av ritningar mellan arbetsledning och yrkesarbetarna, på yrkesarbetarnas begäran, för utredning av eventuella frågetecken eller hinder och vid byte av arbetsuppgifter. Dessa genomgångar innebar då studie av ritning för klargörande av arbetsuppgift och slutligt resultat, materialgenomgång för säkerställande att erforderligt material fanns tillgängligt och, i vissa fall, genomgång av sådana maskiner som inte finns i yrkesarbetarnas personliga maskinuppsättning. Dagligen höll platsledningen även morgonmöten där yrkesarbetarna kunde lyfta fram eventuella problem och funderingar, som ibland i grupp eller efter mötet avslutats, kunde redas ut. Under dessa möten kunde alla typer av frågetecken kring arbetet lyftas fram exempelvis gällande materielleveranser, konstruktioners uppbyggnad, framkomlighet, bristande kvalitet i det egna utförandet, förseningar i arbetet och så vidare.
En annan typ av observation som gjordes var hur yrkesarbetarna hanterar information och på vilket sätt de efterfrågar information vid frågetecken eller förberedelse av arbetsuppgifter. För detta kunde olika inlärningsstilar eller ”lärmönster” identifieras där främst stilarna Aktiva, Praktiska, Kinetiska och Visuella kunde urskiljas vid observationer. Den Auditiva inlärningsstilen har även observerats bland vissa av yrkesarbetarna i form av att de har gott minne för vad som sagts och förklarats. Det Aktiva och Kinetiska framträder
35 främst i yrkesarbetarnas förmåga till praktiskt arbete och deras näst intill illvilja till planering, genomgång och knappa tid till funderingar. Efter observation kan ses att många av yrkesarbetarna arbetar efter principen ”learning by doing” och är därför mindre intresserade av en förklaring av arbetsuppgiften innan uppstart. Förmågan till god problemlösning är även något som uppmärksammats bland yrkesarbetarna där nya idéer och förslag till förbättrade och förenklade arbetsmetoder ofta står i fokus. Bland de äldre yrkesarbetarna har även förmågan till självständig problemlösning observerats där de inte, på samma sätt som de yngre, söker bekräftelse av den förslagna idén innan utförande. Den Visuella stilen har främst uppmärksammats genom förmågan att läsa och tolka 2D ritningar.
Den reflekterande inlärningsstilen i form av förmågan, och viljan, att se hela bilden och förstå alla sammanhang har även observerats hos vissa av yrkesarbetarna. Detta visar sig främst i förmågan att se ”ett steg framför” i arbetet där de på förhand kan se konsekvenser av vissa handlingar. Däremot har den Logiska inlärningsstilen och inlärning genom läsning inte kunnat observeras bland yrkesarbetarna.
Vid observation identifierades att lärstilarna att Aktiva, Praktiska, Kinetiska och Visuella stilarna främst identifierades hos de yngre yrkesarbetarna medan de Auditiva och
Reflekterande stilarna hos de något äldre.
För de två fasadarbeten som genomfördes på den aktuella arbetsplatsen, vilka finns angivna i Figur 12 ovan, uppmärksammades även varierande inkörningseffekter. De två arbetslagen som arbetade med fasadskivor respektive limträpanel bestod båda av två yrkesarbetare per grupp. Observation visade att arbetslaget som arbetade med limträpanelen bland annat hade ett enklare arbetsmönster, enklare utrustning och färre materialkomponenter. Fasadskivorna krävde nämligen specialutrustning och skulle placeras efter ett givet mönster med färgvariationer. Detta arbete krävde därför mer förberedelser och planering för genomförande av arbetsuppgiften, vilket innebar att denna aktivitet hade en längre inkörningsperiod.