6.1.1 Arbetsberedningar
Både intervjuerna, observationerna samt den teoretiska referensramen visar på att Arbetsberedningar är en typ av informationsbärare som används för arbetsinstruktioner på byggarbetsplats idag. Intervjuerna visade dock att upplevelsen är den att dessa sällan utförs. Detta kan till viss del, enligt observation, förklaras av den prioritering som Lindbäcks valt att göra där arbetsberedningar i huvudsak endast utförs för större moment så som; grundläggning, takbyggnad, montage av bostadshus och så vidare. En annan anledning till denna upplevelse kan vara kopplad till olika projekts komplexitet. Fler arbetsberedningar kan exempelvis tänkas behövas för ett komplicerat och omfattande projekt i jämförelse med ett ”typhusprojekt” som utförts ett flertal gånger. Att upplevelsen är den att arbetsberedningar sällan utförs skulle även kunna bero på att yrkesarbetarna på det aktuella projektet anses ha ”goda kompetens och erfarenheter”, vilket även framkom under intervjuerna. På samma sätt kan därför tänkas att en oerfaren arbetsstyrka är i större behov av fler arbetsberedningar än de som Lindbäcks i regel upprättar idag.
Uppgifter som arbetslagets storlek, behövda maskiner och handverktyg, hjälpmedel, materialåtgång och risker var de punkter som yrkesarbetarna lyfte fram under intervjuerna som den information kring arbetsuppgifter som lämnas idag. Avsnittet Arbetsinstruktioner
hos Lindbäcks idag visar även att uppgifter som tillgänglig tid, ritningar, SOBar, beskrivning
av arbetsmetoden, startvillkor samt eventuella certifikat som krävs för arbete även är punkter som beskrivs och arbetats igenom vid en arbetsberedning. Enligt ovan beskrivet anger Persson (2012) bland annat att kvalitetskrav från AMA, branschregler, montageanvisningar och så vidare även är sådant som en arbetsberedning kan innefatta. Med andra ord uttryckte ingen av de intervjuade att varken beskrivning av arbetsmetoden eller genomgång av konstruktionens uppbyggnad brukar tas upp vid en arbetsberedning, trots att merparten av beredningens innehåll bygger på genomgången av de byggnadstekniska aspekterna. Sammantaget är det bara en liten del av en arbetsberedningarnas innehåll som yrkesarbetarna lyfter fram som sådant som de tagit fasta på från genomgångar av arbetsuppgifter, som de anser att arbetsberedningar brukar innehålla. Ingen av dem nämnde heller tidsaspekten eller kravbilden för arbetsmomentet som någonting viktigt eller någonting att beakta vid förberedelse av arbetsuppgifter eller vid genomgång av en arbetsberedning. Detta skulle kunna tolkas som att yrkesarbetarna främst ser till utförandet av den tänka uppgiften. Detta eftersom yrkesarbetarna vid intervjuerna främst nämner sådan som direkt påverkar arbetets framskridande, medan kringliggande
42 faktorer inte visar sig lika intressanta, eller viktiga, för dem. Detta skulle kunna tyda på att dagens arbetsberedningar inte uppfyller yrkesarbetarnas efterfrågan hos en arbetsinstruktion.
6.1.2 Ritningar
En annan typ av informationsbärare som identifierades under observationerna och intervjuerna var projektets ritningar. Så som dessa beskriver används ritningarna som en bas för information för den aktuella konstruktionsdelen, vid byte av arbetsuppgift och vid klargörande av frågetecken. Enligt observation innebar detta att platsledningen visade, bekräftade eller utredde, tillsammans med yrkesarbetarna, de moment som berördes. Ritningarna användes därför främst som hjälpmedel för illustration för beskrivning av tillvägagångssätt eller uppbyggnad. Till skillnad från arbetsberedningarna gjordes dessa genomgångar endast på yrkesarbetarnas begäran. Dessa typer av genomgångar eller undersökningar görs även, enligt intervjuerna samt observationerna, yrkesarbetare emellan. Dessa typer av genomgångar innebär alltså att ingen genomgång utförs om inte yrkesarbetarna själva engagerar sig i sitt arbete och visar intresse för att utreda frågetecken och tillvägagångssätt. Detta skulle kunna leda till att kvaliteten på det utförda arbetet påverkas negativt, vilket enligt Hallin och Karrbom Gustavsson (2015) samt Persson (2012) ligger på platsledningens ansvar. Att leda och styra arbetet på detta sättet bygger på att platsledningen har en god relation till yrkesarbetarna och aktivt säkerställer att kvaliteten uppfylls och arbete utförs på rätt sätt.
Ritningar innehåller dessutom inte någon beskrivning av arbetsmomentets tillvägagångssätt, vilket även Nordstrand (2008) beskriver. Ritningarna beskriver den slutliga produktens uppbyggnad, inte dess funktion och inte heller hur den ska utföras. Ritningar kan därför inte ensam uppfylla syfte med en arbetsinstruktion men kan ses som ett viktigt komplement för överskådliga beskrivningar och gestaltningar av produkten. Samtliga intervjuade under studien uttryckte att de vid uppstarten av en arbetsuppgift brukar studera de ingående ritningarna för att skapa förståelse för den arbetsuppgift som skall utföras. För användandet av ritningar som arbetsinstruktion kan dock tänkas krävas en kunskapsrik och erfaren platsledning för att säkerställa momentets utförande samt att projektet når sina uppsatta mål. Ritningarna används således idag som en första informationsbärare och som ett hjälpmedel för beskrivning av byggkonstruktionens uppbyggnad, de skapar en helhetsbild trots att de inte beskriver tillvägagångssättet.
6.1.3 Morgonmöten
Den sista typen av informationsbärare som identifierade under observationerna för arbetsmoments utförande var kommunikationen vid de dagliga morgonmötena. Som
43 observationerna beskriver kunde yrkesarbetarna här lyfta fram eventuella problem och funderingar, som ibland i grupp eller efter mötet avslutats, kunde redas ut. Likt användningen av ritningar innebar detta att funderingarna endast lyftes fram på yrkesarbetarnas begäran och bristerna vid användningen av ritningar som arbetsinstruktion återfinns därför även för denna metod. Ansvaret ligger alltså även för denna metod hos yrkesarbetarna att själv lyfta frågor till platsledningen, om sådana uppstått. Viktigt är dock att påpeka att frågetecken eller funderingar som lyftes under dessa möten kunde diskuteras och kommuniceras med hela arbetsgruppen. Detta gav därför tillfälle för andra att komma med lösningar och förslag och kommunikationen mellan olika arbetslag och samband med andra aktiviteter kunde på så vis lättare samordnas. Alla yrkesarbetare samt platsledning får här ta del av samma information och kan tillsammans ta fram en plan för hur arbetsmomentet kan genomföras. Morgonmöten kan, likt ritningar, inte själv verka som arbetsinstruktion men är ett bra forum och komplement för arbetet där frågetecken kan lyftas fram.
6.1.4 Standardoperationsblad (SOB)
En typ av arbetsinstruktion som beskrevs under Arbetsinstruktioner hos Lindbäcks idag var användningen av Standardoperationsblad (SOBar). Varken intervjuerna eller observationerna visar på att SOBar används ute på byggarbetsplats idag, trots att de finns sådana för ett antal arbetsmoment där Lindbäcks arbetsmetoder beskrivs. Enligt ovan beskrivet används däremot SOBar som arbetsinstruktion i Lindbäcks fabriker idag. En av förklaringarna till denna skillnad mellan fabrik och byggarbetsplats kan vara det som Oskarsson et al. (2013) beskriver med linjebaserad- respektive platsorienterad byggproduktion, vilket beskriver två skilda arbetssätt.
Enkelt och generellt beskrivet innebär detta att alla i fabrikerna arbetar vid sin bestämda station och utför samma arbetsuppgift hela tiden, likt ett löpande band. Detta innebär att varje ny person på en station får en instruktion, en SOB, för just sin arbetsuppgift. Allt eftersom arbetsuppgiften upprepas kommer inlärning av arbetsuppgiften att ske och arbetet kommer allt eftersom bli effektivare. Detta är vad Persson (2012) och Yelle (1979) beskriver som lärkurvan och inkörningseffekterna. Inkörningseffekterna för stationen kan vara stora men på grund av upprepningen kommer tiden för utförandet allt eftersom minska enligt denna teori. Till följd av det bestämda följet och upprepningen i fabrikerna finns goda förutsättning för att steg-för-steg beskriva tillvägagångssättet på ett detaljerat sätt, vilket just SOBarnas struktur skapar en god förutsättning för.
Ute på byggarbetsplats däremot utförs arbetsuppgifter, förenklat beskrivet, av olika yrkesarbetare för varje projekt och där aktiviteterna kan variera i jämförelse med de i fabrik.
44 Grovt beskrivet kommer därför en ny lärkurva skapas för varje arbetslag vid varje aktivitetsbyte. Trots att aktiviteter utförts tidigare ändras förutsättningarna till varje projekt vilket påverkar inkörningseffekterna. De ändrade förutsättningarna och variationen i arbetet skulle kunna vara anledningar till att SOBar inte används lika mycket på byggarbetsplats som de görs i fabrik. Förutsättningarna att beskriva arbetsuppgifternas tillvägagångssätt steg-för-steg påverkas om alla arbetsuppgifter inte kan utföras på samma sätt varje gång på grund av ändrade arbetsförhållanden mellan olika projekt.