Inför en undersökning står författaren eller uppdragstagaren inför ett metodval, på vilket sätt ska undersökningen genomföras? Enligt Holme och Solvang (1997) finns flera olika sätt att ta itu med samhällsvetenskapliga frågor och dessa brukar kallas kvalitativa respektive kvantitativa metoder. Enligt Björklund och Paulsson (2012) är kvantitativa studier de som omfattar information som kan mätas eller värderas numeriskt medan kvalitativa studier används för att skapa djupare förståelse för ett specifikt problem, en händelse eller en viss situation.
För denna studie har den kvalitativa arbetsmetoden valt eftersom studien, för att fylla sitt syfte, innebär analys av olika personers uppfattning, behov och kunskap. Enligt Holme och Solvang (1997) har dessutom den kvalitativa metoden sin styrka i att den visar på totalsituationen, vilket de skriver ger en ökad möjlighet till förståelse av sociala processer och sammanhang. Holme och Solvang (1997) skriver även att denna metod innebär ett intensivt studerande av varje undersökningsenhet vilket i sin tur är resurskrävande och leder till en koncentration av några få enheter. Metoden innebär alltså att endast ett fåtal enheter kan undersökas för att studien inte ska bli allt för omfattande. Gällande just denna begränsning av antalet undersökningsenheter hade den kvantitativa metoden varit bra eftersom den, enligt Holme och Solvang (1997), just har sin styrka i möjligheten till det stora antalet enheter vid undersökningen. Dock brister denna metod enligt Holme och Solvang (1997) i att den är opasslig till undersökningar av sociala processer och att den endast ger så kallad tvärsnittsinformation. Detta innebär att användningen av en kvalitativ metod i denna studie skulle innebära att eventuell information och vädringar vid exempelvis kvalitativa intervjuer inte skulle fångas upp på samma sätt eller inte alls.
De kvalitativa metoderna är dessutom flexibla i jämförelse med de kvantitativa som präglas av strukturering skriver Holme och Solvang (1997). Flexibilitet är av stor vikt för denna studie och Holme och Solvang (1997) skriver att flexibiliteten i de kvalitativa metoderna innebär att undersökningens upplägg kan ändras under dess genomförande i den mening att exempelvis frågeställningar kan ändras eller läggas till under genomförandet av studien. De skriver dock
27 att detta kan vara en svaghet eftersom det innebär att information från de olika enheterna kan vara svår att jämföra.
För att uppnå syftet med arbetet och besvara dess frågeställningar har kvalitativa intervjuer genomförts. Detta för att med hjälp av olika frågeställningar fånga upp behov, uppfattningar och kunskap inom det söka området. Dessutom har jag, som genomförande av studien, varit närvarande på byggarbetsplatsen under hela undersökningen, både som studerande men även som deltid arbetsledare, och därför kunnat genomföra observationer av de arbete som utförts. Dessa observationer har sedan använts som en del av resultatet som ett komplement till intervjuerna.
4.2.1 Kvalitativ intervju
För att undersöka hur arbetsmetoder på byggarbetsplats kan beskrivas, skapa förståelse för behovet av arbetsinstruktioner samt undersöka hur dessa kan motsvara hantverkarna behov har bland annat metoden semi-strukturerad intervju valts. Enligt Björklund och Paulsson (2012) innebär denna intervjuform att ämnesområden på förhand är bestämda medan frågorna formuleras eftersom och tas upp när intervjuaren anser detta lämpligt. Denna intervjuform valdes eftersom den ger en större frihet gällande kompletteringar och ändringar i jämförelse med den strukturerade som enligt Björklund och Paulsson (2012) innebär att alla frågor är förbestämda både gällande formulering och ordning. Den semi-strukturerade formen är dock mer förbestämd än den osemi-strukturerade intervjun som enligt Björklund och Paulsson (2012) har helt formen av ett samtal där alla frågor uppkommer efterhand. Den semi-strukturerade formen ger således mer stöd till intervjuaren jämfört med den ostrukturerade formen men mindre än den helt strukturerade intervjuformen. För att undersöka hur information ges idag, vad denna information innefattar, vad arbetsinstruktioner bör innefatta samt hur dessa bör utformas förbereddes intervjufrågor. Intervjufrågorna presenteras under bilaga 1. För undersökningen har fem intervjuer genomförts med yrkesarbetare på det aktuella projektet. Intervjuerna har skett enskilt för att på bästa sätt spegla och fånga den enskildes tankar och upplevelser. För att om möjligt minska svagheten i den kvalitativa metoden, med de begränsade antalet undersökningsenheter, har valet av intervjupersoner varit central och avgörande. Som Holme och Solvang (1997) beskriver kan fel undersökningspersoner leda till att hela studien blir värdelös i förhållande till utgångspunkten. Urvalet ska därför varken ske slumpmässigt eller tillfälligt skriver Holme och Solvang (1997). Det bör istället göras systematiskt utifrån några förutbestämda kriterier menar de. Eftersom studien endast har genomfört på en byggarbetsplats, och inte flera olika, var även antalet tillgängliga yrkesarbetare varit begränsat. Detta innebar att urvalet av yrkesarbetare gjordes med hänsyn till
28 arbetslivserfarenhet hos Lindbäcks, och där både personer med kortare och längre erfarenhet intervjuades. Urvalet av personer med kortare arbetserfarenhet på den undersöka byggarbetsplatsen var relativt låg, vilket kan ha påverkat resultatet. De fem personer som intervjuades var mellan 22 och 57 år gamla och hade arbetat åt Lindbäcks i allt från tre år till 33 år, vilket framgår av tabell 1 nedan. Viktigt att poängtera det faktum att arbetet på byggarbetsplats drivs i projektform vilket enligt tidigare beskrivning innebär att uppgifter som lämnade under intervjuerna både är baserade på upplevelser från det aktuella projektet men även erfarenheter från andra projekt, vilket innebär att resultaten därför kan anses representativa för ett större antal projekt.
Tabell 1. Sammanställning av antalet intervjuade och antalet arbetade år på Lindbäcks bygg.
Intervjuperson nr: Antalet arbetade år på Lindbäcks:
1 8
2 15
3 3
4 7
5 33
Som Lantz (2013) beskriver är det inte lätt att ställa frågor, lyssna och anteckna samtidigt. Intervjuerna i denna studie har därför bandats för att säkerställa att ingen information under intervjuerna går förlorade. Lantz (2013) skriver dessutom att enbart föra anteckningar innebär att data reduceras på ett osystematiskt sätt eftersom intervjuaren omöjligt kan fånga upp varje ord som sägs. Vilket i sin tur ökar risken för att svar förvrids och feltolkningar görs.
4.2.2 Observationer
Som kompletterande metod till intervjuerna har även observationer på den aktuella arbetsplatsen genomförts. Detta för att på ett objektivt sätt observera hur information ges idag samt vad denna information innefattar. Observationer har även gjorts för att undersöka kringliggande beteenden och mönster som kan ha betydelse och påverka för besvarande av studien frågeställningar.
Björklund och Paulsson (2012) skriver att observationer kan genomföras på många olika sätt, två av dessa är öppen- och dold observation. Öppen observation innebär att den observerade är informerad om att denne blir observerad (Björklund och Paulsson, 2012;
29 Holme och Solvang, 1997). Dold observation är motsatsen till öppen och innebär att observationerna ”sker i smyg” och den observerade är såldes inte informerad om att denne blir observerad (Björklund och Paulsson, 2012; Holme och Solvang, 1997).
För den aktuella studien genomfördes öppna observationer eftersom denna metod, som Holme och Solvang (1997) beskriver, ger en större frihet, jämfört med den dolda.
”Man kan gå omkring fritt, ställa frågor och titta på hur saker och ting fungerar i gruppen. Man behöver inte lägga mer band på sig själv än vad vanlig hövlighet och god ton kräver.” (Holme och Solvang, 1997, s.113)
Detta innebar att de observationer som genomföres kunde vara mer ärlig och rättfram vilket ansågs väsentligt för undersökningen av hur information ges idag samt vad denna information innefattar. De observerade har dessutom haft kännedom om den studie som gjorts under byggprojektets genomförande, både genom de intervjuer som genomförts men även genom medvetenheten att jag, som genomförande av studien, varit närvarande under hela undersökningsperioden. För genomförandet av en öppen observation krävs att observatören är accepterad i den grupp där observationerna ska ske samt att denne har tillit från gruppen skriver Holme och Solvang (1997). För denna studie har acceptansen uppnåtts genom medvetenheten om studiens genomförande på det aktuella projektet. Tilliten har uppnåtts under genomförandet av studien genom ett aktivt deltagande i de aktiviteter och moment som genomförts samt genom rollen som deltids arbetsledare på projektet.