Arbetsinstruktioner för beskrivning av
arbetsmetoder på byggplats
En studie av arbetsinstruktioners uppbyggnad utifrån yrkesarbetares behov
Josefine Sundlöf
Civilingenjör, Väg- och vattenbyggnad 2020
Luleå tekniska universitet
Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
I
Sammanfattning
Åtgärdande av fel som uppstår på grund av missar av beställare, projektörer och entreprenörer i bygg- och anläggningsprojekt uppnår idag till stora kostnader. En av orsakerna till detta är bristande kompetens. Denna studie handlar om att undersöka hur kunskap från yrkesarbetare och information kring arbetsmoment kan fångas upp genom att undersöka hur arbetsinstruktioner kan tas fram och utvecklas för att skapa förståelse och kunskap för moment inom byggproduktionen.
Detta examensarbete har skrivits i samarbete med, och i uppdrag av, Lindbäcks bygg där en undersökning av arbetsinstruktioner ute på byggarbetsplats har genomförts. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur arbetsmetoder på byggarbetsplats kan beskrivas för att motsvara yrkesarbetarnas behov.
Arbetet har genomförts som en kvalitativ studie där det empiriska materialet har inhämtats genom kvalitativa intervjuer och observationer. Litteraturstudier har genomförts med datainsamling för att skapa förståelse för olika typer av arbetsinstruktioner men även olika metoder för inlärning har studerats.
Resultaten visar på att information kring arbetsuppgifterna på byggarbetsplats idag främst ges via en kombination av auditiv och visuell kommunikation mellan yrkesarbetare och platsledning, på yrkesarbetarnas begäran. Enligt studiens resultat efterfrågar yrkesarbetarna främst byggnadsteknisk information. Analysen och resultaten visar på att informationen bör presenteras i form av steg-för-steg-beskrivningar av arbetsmetoderna, där fokus bör ligga på konstruktionsmässiga- och utförandetekniska detaljer. Resultaten visar även på att yrkesarbetarna efterfrågar instruktioner med hög nedbrytningsgrad av olika arbetsmoment där de olika stegen presenteras illustrativt, i form av bilder i serie eller animerade filmer.
Analysen av resultaten lyfter även fram att instruktionerna bör fånga utförandet i handling med korta instruerade direktiv för att minska risken för missförstånd och vara anpassade efter olika personers sätt att lära och förstå.
Den genomförda studien visar på att behovet av information kring utförande av arbetsuppgifter idag uppfylls genom en kombination av flera olika informationskanaler. En strukturerad uppbyggnad av detaljerade arbetsinstruktioner skulle kunna samla och koncentrera merparten av denna information, vilket kan öka möjligheterna att arbetsuppgifterna utförs på samma sätt varje gång samt att alla yrkesarbetare får samma information. Studien visar även på att det vid framtagandet av arbetsinstruktioner för byggplats både är viktigt att beakta instruktionens innehåll men även hur och för vem instruktionerna tas fram, detta för att säkerställa att arbetsinstruktionen skapar förståelse och bidrar med kunskap till den som utför arbetsuppgiften.
II
Abstract
The correction of faults in construction project arising from failures of clients, projectors and contractors achieves great costs. One of the reasons for this is lack of competence. This study is focused on the competence of construction workers by examining how work instructions for building production elements can be developed to achieve understanding and knowledge.
This thesis has been written in collaboration with Lindbäcks bygg, where a survey of work instructions at the construction site has been done. The purpose of the study has been to investigate how working methods can be described to fulfill the construction workers requirements at the construction site.
The work has been conducted as a qualitative study where the empirical material has been obtained through qualitative interviews and observations. Literature studies have been conducted to create understanding of different types of work instructions, but also different learning methods have been studied.
The results show that information at the construction site is mainly provided through a combination of auditory and visual communication between construction workers and between construction workers and supervisors, at the request of the construction workers.
According to the study's results, the construction workers mainly ask for technical information about the building. The analysis and the results show that the information should be presented in a form of step-by-step descriptions of the working methods, where the focus should be on structural- and design technical details. The results also indicate that the construction workers demand instructions with high degradation where the different steps are presented illustratively, in the form of pictures in series or animated movies. The analysis of the results also highlights that the instructions should capture the operation in action with short instructed directives to reduce the risk of misunderstanding and to be adapted to different people's ways of learning and understanding.
The study shows that the need for information about the working methods is now being met through a combination of several information channels. A clear structure of detailed work instructions could collect and concentrate this information, which can increase the possibility that the tasks are performed in the same way every time and that all construction workers receive the same information. The study also shows that it is important to consider the content of the instruction, and how and for whom they are produced, to ensure that the work instructions create understanding and contribute knowledge to the person performing the task.
III
Terminologi
Aktivitet/moment – beskriver vad som ska göras. För att tillverka en produkt krävs en, eller flera, aktiviteter (Nordstrand, 2008). För att utföra en aktivitet krävs en, eller flera, resurser skriver Nordstrand (2008), vilket exempelvis kan vara gipsning av vägg. I en tidplan brukar en aktivitet beskrivas med resurser som varaktighet och personalbehov, medan aktivitetens materielbehov beskriv i produktionskalkylen och maskinbehovet i eventuell maskinplan.
Metod/arbetsmetod – är de tillvägagångssätt som ett arbete utförs på för att nå ett visst mål (Nationalencyklopedin, u.å.a). En metod beskriver hur ett arbete ska utföras till skillnad från aktivitet som beskriver vad som ska utföras, enligt ovan beskrivning.
Volym/modul – är de namn som Lindbäcks använder på de enheter som deras byggsystem består av. En volym/modul kan vara en hel lägenhet, en del av en lägenhet, ett trapphus eller liknande. Alla hus som Lindbäcks bygger består av ett i förväg bestämt antal volymer/moduler som tillsammans bildar byggnaden. Volymerna/modulerna kan vara av olika storlek och form, i allt från 2 till 4,4 meter bred och allt från 2 till 10 meter lång.
Volymerna/modulerna är även av olika färdigställandegrad när de kommer till byggarbetsplatserna med målet att vara så kompletta som möjligt.
Platsledning/arbetsledning – innefattar de tjänstemän som arbetar på byggarbetsplatserna, exempelvis arbetsledare och platschef och ansvarar för de administrativa delarna i projekten och driva projektet mot dess mål.
Yrkesarbetare – syftar i detta arbete till personer med yrkesmässig utbildning inom bygg.
Projekt – Enligt Lidelöw, Stehn, Lessing och Engström (2015) har ett projekt en början och ett slut samt ett mål som ska uppnås med begränsade resurser. Ett projekt i detta fall refererar till ett byggprojekt och har alltså avgränsningar både i tid, plats och ekonomi.
IV
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Bakgrund och problemformulering ... 1
1.2 Syfte och frågeställningar ... 2
1.2.1 Frågeställningar ... 2
1.3 Avgränsningar ... 3
2 Teori ... 4
2.1 Projektledning ... 4
2.1.1 Produktionsplanering ... 5
2.2 Beskrivning av Arbetsinstruktion ... 9
2.3 Inlärning och förståelse ... 11
2.3.1 Inlärningsstilar ... 12
2.4 Tidigare forsning kring olika instruktionsmetoder ... 14
3 Kontextbeskrivning ... 18
3.1 Industriellt byggande ... 18
3.2 Det studerade företaget ... 20
3.3 Det aktuella projektet ... 21
3.4 Arbetsinstruktioner hos Lindbäcks idag ... 21
4 Metod ... 25
4.1 Datainsamling ... 25
4.2 Undersökningsmetod ... 26
4.2.1 Kvalitativ intervju ... 27
4.2.2 Observationer ... 28
4.3 Analysmetod ... 29
4.4 Metodkritik ... 31
4.4.1 Etiskt perspektiv ... 31
4.4.2 Validitet ... 31
4.4.3 Reliabilitet ... 32
5 Resultat ... 33
V
5.1 Observationer ... 33
5.2 Intervjuer ... 35
6 Analys och diskussion ... 40
6.1 Hur ges information för arbetsuppgifter på byggarbetsplats idag och vad innefattar dessa? ... 41
6.1.1 Arbetsberedningar ... 41
6.1.2 Ritningar ... 42
6.1.3 Morgonmöten ... 42
6.1.4 Standardoperationsblad (SOB) ... 43
6.2 Vad bör arbetsinstruktioner innefatta för att motsvara yrkesarbetarnas behov? ... 44
6.2.1 Enligt beskrivningen av Arbetsberedningar ... 45
6.2.2 Enligt beskrivningen av Standardoperationsblad ... 46
6.2.3 Arbetsinstruktionernas innehåll utifrån yrkesarbetarnas önskemål ... 47
6.3 Hur bör arbetsinstruktioner utformas för att motsvara yrkesarbetarnas behov ... 48
6.3.1 Yrkesarbetarnas syn på utformningen ... 48
6.3.2 Enligt identifierade inlärningsstilar ... 51
7 Slutsatser ... 53
7.1 Hur ges information för arbetsuppgifter på byggarbetsplats idag och vad innefattar dessa? ... 53
7.2 Vad bör arbetsinstruktioner innefatta för att motsvara yrkesarbetarnas behov? ... 54
7.3 Hur bör arbetsinstruktioner utformas för att motsvara yrkesarbetarnas behov? ... 54
7.4 Sammanfattande slutsats ... 55
8 Förslag på framtida forskning inom området ... 56
9 Referenser ... 57 Bilaga 1. Intervjufrågor ... A
VI
Figurförteckning
Figur 1. Exempel på uppbyggnaden av en WBS enligt ”top-down” strukturen (Siami- Irdemoosa et al., 2015). ... 6 Figur 2. Illustration av Lärkurvan som visar sambandet mellan arbetsmängd och tidsåtgång per utförd enhet (Persson, 2012). ... 8 Figur 3. Exempel på faktorer som påverkar inkörningseffekterna (Persson, 2012) ... 8 Figur 4. Den totala byggtiden i förhållande till antalet utföranden för de olika instruktionsmetoderna (Watson et al., 2009) ... 15 Figur 5.Antalet användningar av instruktionerna i förhållande till antalet utföranden för de olika instruktionstyperna (Watson et al., 2009). ... 15 Figur 6. Antalet fel i utförandet i relation till antalet upprepningar av uppgiften beroende på instruktionsmetod (Watson et al., 2009). ... 16 Figur 7. Karaktäristiska delområden inom industriellt bostadsbyggande. ... 19 Figur 8. Lindbäcks ledarskapshus "One way" (Ek, 2016). ... 21 Figur 9. En sammanfattad beskrivning av SOBarnas strukturella uppbyggnad i en av fabrikerna. ... 22 Figur 10. Beskrivning av Elementens uppbyggnad för en SOB (Lindbäcks, 2018). ... 23 Figur 11. Metodens arbetsgång samt kopplingen mellan frågeställningarna, teori, resultat, analys samt slutsatser. ... 30 Figur 12. WBS med tidslinje över de aktiviteter som utförts på det aktuella projektet. ... 33 Figur 13. Analysens struktur och rubriksättning ... 40 Figur 14. Sammanställning av arbetsinstruktionernas identifierade och efterfrågade innehåll enligt de genomförda intervjuerna. ... 44 Figur 15. Illustrativt exempel på utformning och innehåll ... 50
Tabellförteckning
Tabell 1. Sammanställning av antalet intervjuade och antalet arbetade år på Lindbäcks bygg.
... 28
1
1 Inledning
Syftet med inledningen är att skapa förståelse för bakgrunden till studien och beskriva vad den förväntas uppnå. Bakgrunden beskriver den allmänna fakta som studien grundar sig på och mynnar sedan ut i problemformuleringen där orsaken och de bakomliggande faktorerna till studien beskrivs. Därefter beskrivs studiens syfte som konkretiseras i tre frågeställningar.
Slutligen beskrivs avgränsningarna där undersökningens områden preciseras och beskrivs.
1.1 Bakgrund och problemformulering
Åtgärdande av fel som uppstår på grund av missar av beställare, projektörer och entreprenörer i bygg- och anläggningsprojekt uppnår idag till stora kostnader. Boverket (2018) skriver att 2–5% av byggprojektens produktionskostnader består av interna åtgärdskostnader och att uppskattningsvis 10% av produktionskostnaderna är knutna till ineffektiv resursanvändning. Boverket (2018) sammanfattar detta med att;
”De sammanlagda fastighetsekonomiska kostnaderna för interna och externa åtgärdskostnader samt kostnader knutna till ineffektiv resursanvändning uppgår till 59–73 miljarder kronor per år räknat på 2016 års produktionsvolymer.” (Boverket, 2018, s.70) Den dominerande orsaken till fel, bister och skador är tidsbrist, bristande kompetens och bristande resurser i planerings-, projekterings- och produktionsskedet (Boverket, 2018).
Denna studie bygger därför på att undersöka hur information kring genomförandet av arbetsuppgifter på byggarbetsplats kan fångas upp och beskrivas. Detta för att sprida kunskaper kring arbetsmomenten på byggarbetsplatserna och på så sätt bidra till en ökad kompetens. Fokus för denna studie ligger därför i att fånga upp yrkesarbetares behov av arbetsinstruktioner för beskrivning av information kring arbetsuppgifter.
Detta examensarbete har skrivits i samarbete med, och i uppdrag av, Lindbäcks bygg där en undersökning av arbetsinstruktioner ute på byggarbetsplats har genomförts. Detta innebär att de uppgifter som presenteras är direkt kopplade till Lindbäcks bygg och deras behov och efterfrågan. Arbetet är även kopplat till forskningsprojektet Uppkopplad byggplats och framtagandet av digitala arbetsinstruktioner. Där finns ett intresse av denna undersökning som en utgångspunkt för behovet av arbetsinstruktioner inom byggbranschen, för att öka kompetensen kring hur instruktioner kan utformas för att motsvara yrkesarbetarnas behov.
Lindbäcks bygg är idag Europas ledande producent av flerbostadshus som utvecklar och erbjuder miljövänligt och resurssnålt byggande med trästomme för en hållbar framtid (Lindbäcks, u.å.a). Lindbäcks bygg omsätter idag över en miljard kronor och omsättningen
2 har vuxit med över 200 % de senaste tio åren (Allabolag, 2017). Lindbäcks bygg har idag fem kontor runt om i Sverige (Lindbäcks, u.å.b) och två fabriker i Piteå där den senaste invigdes i december 2017 (De Frumerie, 2017). Till följd av tillväxten har antalet anställda i bolaget ökar från 146 år 2008 till 426 år 2017, där den främsta ökningen har skett de senaste två åren (Allabolag, 2017).
Lindbäcks bygg är industriella träbyggare och arbetar dagligen med styrning och logistik för att säkerställa takten och arbetet i fabrikerna. Detta tankesätt ligger även som grund ute på byggarbetsplatserna men där arbetet är mer varierade och med flera faktorer som påverkar arbetsflödet. Detta innebär att de arbetsmoment som utförs och de arbetsmetoder som används på byggarbetsplatserna inte är lika styrda och lika återkommande som de i fabrik.
Arbetet ute på byggarbetsplatserna kräver därför idag personer med god kunskap och erfarenhet av arbetsmetoderna för att klara arbetet, säkerställa kvaliteten och hålla byggtiderna. Det skapas dock problem när allt fler yrkesarbetare ute på byggarbetsplatserna anställs, till följd av företagets tillväxt, och som aldrig varit inom produktionen tidigare, inte har samma kompetens och inte känner till deras rutiner och arbetsmetoder.
1.2 Syfte och frågeställningar
Detta examensarbete syftar till att undersöka hur arbetsmetoder på byggarbetsplats kan beskrivas för att motsvara yrkesarbetarnas behov ute på byggarbetsplatserna. Som övergripande syfte ska examensarbetet skapa förståelse för behovet att utveckla arbetsinstruktioner, för beskrivning av arbetsmoments genomförandet, och undersöka hur dessa kan utformas.
Arbetsinstruktionerna syftar till att beskriva arbetsmoments genomförande och utformningen av dessa och ska i huvudsak vara anpassade efter brukarnas behov.
Arbetsinstruktionerna ger dessutom möjlighet för platsledning och övriga i organisationen att skapa förståelse för aktiviteter, moment och metoder. Genom att kartlägga arbetsmetoderna ökar även möjligheterna till att utveckla metoderna och göra dessa mer dynamiska och anpassade för yrkesarbetarna ute på byggarbetsplatserna.
För att uppfylla syftet med studien har nedanstående frågeställningar tagits fram.
1.2.1 Frågeställningar
1. Hur ges information för arbetsuppgifter på byggarbetsplats idag och vad innefattar dessa?
2. Vad bör arbetsinstruktioner innefatta för att motsvara yrkesarbetarnas behov?
3. Hur bör arbetsinstruktioner utformas för att motsvara yrkesarbetarnas behov?
3
1.3 Avgränsningar
Examensarbetet har gjorts i samarbete med, och i uppdrag av, Lindbäcks bygg där de efterfrågade en undersökning av hur deras arbetsmetoder på byggplats kan kartläggas och beskrivas. Meningen med arbetsinstruktioner är att de ska beskriva arbetsmomentets tillvägagångssätt och en förutsättning för att dessa ska användas är därför att det finns en upprepning av momenten. Lindbäcks är industriella byggare där deras byggmetoder är organiserade för att upprepas vilket kan ses som en fördel vid denna typ av undersökning.
Undersökningar och utvärderingar av arbetsmetoderna i Lindbäcks fabriker har tidigare genomförts och en önskan om en studie kring användandet av arbetsinstruktioner ute på byggarbetsplats var därför önskvärd. Detta val innebar dock att studien avgränsades och resultaten kommer därför inte att representera varken hela byggbranschen eller hela Lindbäcks bygg.
Undersökningen har även avgränsats genom att det empiriska materialet endast inhämtats från ett specifikt byggprojekt. Dock drivs byggindustrin, som Oskarsson, Aronsson och Ekdahl (2013) beskriver, till största delen i projektform, vilket innebär att varje ny byggnad är en egen produkt och ett eget projekt. Detta innebär nya arbetsplatser efter varje avslutat projekt vilket då medför nya arbetskollegor och platsledning. De uppgifter som lämnades kan därför anses även baserade på erfarenheter från andra projekt, och inte enbart de undersökta, och resultaten kan därför även anses representativa för ett större antal projekt hos Lindbäcks bygg.
Enligt syftet för studien ligger fokuset på att undersöka hur arbetsmetoder på byggarbetsplats kan beskrivas i arbetsinstruktioner. Eftersom undersökningen bygger på att undersöka yrkesarbetarnas behov baseras resultaten på deras tankar och önskemål. På grund av den begränsade tiden för utförandet av undersökningen och med hänsyn till uppdragsgivarens önskemål, att skapa förståelse för yrkesarbetarnas behov beaktas och undersöks inte åsikter och tankar från övriga berörda parter, så som platsledningen på byggarbetsplatsen, i denna studie.
4
2 Teori
Teoriavsnittet syftar till att ge den teoretiska informationen som krävs för att besvara studiens frågeställningar. Teorin handlar om att fånga upp redan dokumenterade erfarenheter och reda ut begrepp och modeller som är centrala för undersökningen.
Teoriavsnittet är indelat i tre delar och inleds med en allmän beskrivning av Projektledning och produktionsplanering inom byggindustrin. Sedan följer en beskrivande del där begreppet Arbetsinstruktion reds ut och beskrivs för studien. Teoriavsnittet avslutas med en tredje del som behandlar Inlärning och förståelse, vilket fångar upp olika och sätt att se på inlärning samt inlärningsteorier.
2.1 Projektledning
Avsnittet projektledning syftar till att beskriva hur ett byggprojekt drivs, vem som leder arbetet och hur detta görs. Avsnittet beskriver hur ett byggprojekt typiskt sett planeras och ger en ökad förståelse till de olika verktyg som finns idag som ligger till grund för undersökningen om arbetsinstruktioner.
Ett projekt med ett förbestämt mål kallas enligt Hallin och Karrbom Gustavsson (2015) för ett målstyrt projekt. När ett byggprojekt startar på byggarbetsplatsen är det ett typiskt målstyrt projekt eftersom det just har ett tydligt uppsatt mål som ska nås med begränsade resurser. Det är projektledarens ansvar att leda och styra projektet mot dess mål (Hallin &
Karrbom Gustavsson (2015). För att ett byggprojekt ska kunna utföras till en rimlig kostnad, på rätt tid och med rätt kvalitet krävs god projektledning, framförallt planering och beredning (Persson, 2012).
Ledning handlar om relationskompetens, alltså förmågan att leda människor skriver Hallin och Karrbom Gustavsson (2015). Styrning å andra sidan skriver de handlar om strukturkompetens, vilket innebär att på ett strukturerat och rationellt sätt upprätthålla kontrollen över projektet. På Lindbäcks, likt många andra byggföretag, finns idag rutiner, riktlinjer och mallar för kalkyler, tidplaner, inköp och så vidare gällande upprättande och uppföljning. Dessa är alla exempel på verktyg för styrning på byggarbetsplatsen. För ledning däremot finns inte några direkta verktyg, eftersom denna del handlar om förmågan att hantera sociala aspekter i ett projekt, vilket då inte är lika lätt att beskriva eller upprätta mallar för.
Som ledare av projekt är det alltså viktigt att både ha en god strukturkompetens och en god social kompetens för att driva projekt mot dess mål menar Hallin och Karrbom Gustavsson (2015).
5 2.1.1 Produktionsplanering
En produktionsplanering för ett projekt består av en flera olika delar. Några av dessa är tid- och resursplan och kvalitetsplanering skriver Persson (2012). Nordstrand (2008) skriver att denna planering är nödvändig för att; beställarens tidskrav ska kunna uppfyllas, projektet ska kunna uppnå god ekonomi och rätt kvalitet, skapa god arbetsmiljö, minska mängden störningar, vara underlag för anskaffning av resurser till bygget och vara underlag för styrningen av byggandet. Produktionsplaneringen är alltså grunden för styrningen av projektet och därmed en av grundstenarna för hela projektledningen.
Produktionstidplanen är projektets huvudtidplan och används för att styra projektet.
Produktionstidplanen består av projektets aktiviteter, vilket är de moment som behöver utföras för att åstadkomma resultatet. Aktiviteterna presenteras i dess inbördes ordning med tillhörande tider, alltså dess varaktighet. Även resurser så som arbetskraft kan presenteras i huvudtidplanen men dessa kan även redovisas separat, lika så en maskinplan som beskriver de maskiner som behövs för de olika arbetsmomenten. (Persson, 2012;
Nordstrand, 2008)
Perssons (2012) generella tips vid framtagandet av tidplaner är att alltid börja med att upprätta en strukturplan, innan tidplanen upprättas, för att reda ut ordningsföljd och beroenden. Ett sätt att upprätta denna strukturplan på är att göra en Work Breakdown Structure (WBS). WBS är ett sätt att fördela och sortera ett projekts övergripande arbeten i flera mer hanterbara hierarkistrukturerade aktiviteter (Jung och Woo, 2004; Siami- Irdemoosa, Dindarloo och Sharifzadeh, 2015). Siami-Irdemoosa et al. (2015) skriver att detaljnivån på strukturen bör motsvara projektets övergripande syfte men samtidigt vara hanterbar. De skriver att en WBS vanligen är uppbyggd efter en ”top-down” struktur där de översta är de mest övergripande med en högre detaljeringsgrad och uppdelning neråt i strukturen. Figur 1 nedan presenterar ett exempel på uppbyggnaden av en WBS från ett tunnelprojekt hämtad från Siami-Irdemoosa et al. (2015).
6
Figur 1. Exempel på uppbyggnaden av en WBS enligt ”top-down” strukturen (Siami-Irdemoosa et al., 2015).
Kvalitetsplanering innefattar planering av kvalitet, miljö och arbetsmiljö. För en entreprenörs kvalitetsplan finns vissa förutbestämda krav för i de administrativa föreskrifterna för utförandeentreprenad respektive totalentreprenad. En kvalitetsplan bör även exempelvis innehålla rutiner för dokumenthantering, rutiner för samordning av underentreprenörers kvalitetssystem, kontrollplaner och arbetsberedningar. Miniminivån för kontrollplanens omfattning bestäms av lagar och förordningar. Utöver dessa kan byggherre, beställare och/eller brukare ställa krav för att säkerställa projektets egenskaper och livslängd. I kontrollplanen anges de kvalitetskritiska aktiviteterna för projektet och utifrån dessa analyseras vilka aktiviteter som ska arbetsberedas. (Persson, 2012)
Tid- och resursplaneringen kartlägger när aktiviteter ska utföras och med vilka resurser.
Arbetsberedningar beskriver i detalj hur arbetet ska utföras vilka tas fram och bestäms tillsammans med yrkesarbetarna (Persson, 2012; Nordstrand, 2008). Persson (2012) menar att i stort sett alla aktiviteter på en byggarbetsplats, mer eller mindre, ska förberedas med en arbetsberedning. Han skriver då att enklare aktiviteter inte kräver något större planeringsarbete men för de flesta arbetsmoment är det viktigt att säkerställa att resultatet uppnås med de avsedda resurserna. Nordstrand (2008) skriver att det redan vid byggstart bör bestämmas vilka aktiviteter som ska granskas och förberedas med en arbetsberedning.
7 Persson (2012) skriver att arbetsberedningar främst bör upprättas för aktiviteter som;
• Är kritiska
• Bör kvalitetssäkras
• Brukar kräva stor inkörningstid
• Har stor volym eller tar lång tid
• Har nya material, metoder och dylikt
• Innehåller riskfyllda moment
Arbetsberedningar kan medföra många fördelar skriver Persson (2012), så som;
• Säkring av kvalitets- och miljökraven
• Källa till metodförbättringar
• Förkortat inkörningstid
• Underlag för driftplanering, materialavrop, arbetsinstruktioner och erfarenhetsåterföring
• Störningar förebyggs
Det är arbetsledningens uppgift att förbereda arbetsberedningarna genom att samla in den information som krävs för att genomföra arbetsuppgiften. Detta kan bland annat vara ritningar och beskrivningar, kvalitetskrav från AMA, branschregler, montageanvisningar, broschyrer och instruktionsfilmer, produktionsplanering så som tid-, leverans-, maskin- och projektplaner, kvalitets- miljö- och arbetsmiljöplan, APD-plan samt riskanalyser. Under genomförandet av arbetsberedningen; definieras startvillkor, görs en riskanalys, beskrivs alla ingående moment i aktiviteten, bestäms vilken bemanning som behövs samt deras behörighet och utbildning, vilka material och hjälpmedel, så som maskiner, verktyg och utrustning, som behövs för aktiviteten, kontrollpunkter – vilka krav som finns för den färdiga produkten, hur hantering av avfall skall ske, om samordning med andra moment är aktuellt, eventuell överlämnande till nästa arbetsmoment samt en uppföljning av arbetsmomentet efter en till två veckor. (Persson, 2012)
Någonting annat som Persson (2012) berör gällande planering och beredning av bygg- och anläggningsprojekt vid bedömningen av aktiviteters resursbehov och varaktighet är inkörningseffekterna, eller lärkurvan. Lärkurvan innebär att tidsåtgången per enhet sjunker i en jämn takt när ett arbetsmoment utförs gång efter gång. (Persson, 2012; Yelle, 1979).
fenomenet illustreras i figur 2 nedan.
8
Figur 2. Illustration av Lärkurvan som visar sambandet mellan arbetsmängd och tidsåtgång per utförd enhet (Persson, 2012).
Inkörningseffekterna påverkar lärkurvan och kan bland annat bero på att arbetslaget blir vana, finner enklare metoder och inte behöver läsa ritningar så ofta skriver Persson (2012).
Effekterna kan bero på flera olika faktorer men de flesta kan påverkas genom planering, skriver Persson (2012). Ett stort arbetslag och många materialkomponenter är exempel som skapar stora inkörningseffekter, ett litet arbetslag med få materialkomponenter skapar små inkörningseffekter. Ytterligare exempel beskrivs i figur 3 nedan.
Stort Arbetslag Litet
Komplicerat Arbetsmönster Enkelt
Många Koppling till andra arbeten Få
Komplicerad Utrustning Enkel
Många Materialkomponenter Få
= STOR inkörning = LITEN inkörning
Figur 3. Exempel på faktorer som påverkar inkörningseffekterna (Persson, 2012)
Effekterna är mycket olika beroende på arbetsmoment och det lönar sig att arbeta med planering och beredning av aktiviteter med stor inkörningseffekt skriver Persson (2012). Han skriver även att ett sätt att starta längre ner på lärandekurvan, alltså att redan från början sänka den totala tiden för arbetsmomentet, är att använda arbetsinstruktioner och planera arbetet för hand.
9
2.2 Beskrivning av Arbetsinstruktion
Enligt Nationalencyklopedin (u.å.b) är en instruktion en anvisning om lämpligt tillvägagångssätt, med tyngdpunkten på övning och upplärning. En arbetsinstruktion kan därför beskrivas som en typ av instruktion som beskriver lämpligt tillvägagångssätt för att utföra ett visst arbete. Crossen och Lin (1997) menar att lättförståeliga och kontinuerligt uppdaterade arbetsinstruktioner bidrar till förbättrad produktkvalitet. De skriver att den ideala instruktionen fångar upp ”stamkunskaper”, sådant som är uppenbart för en erfaren person, och översätter dessa till tillverkningsprocedurer för en nyanställt eller oerfaren.
I denna studie syftar en arbetsinstruktion till att beskriva hur ett visst moment på byggarbetsplatsen ska utföras. Arbetsinstruktionen beskriver inte om eller när i tid momentet ska göras i förhållande till andra arbetsmoment, utan den täcker endast det aktuella arbetsmomentet. Detta betyder att arbetsinstruktionen inte beskriver hela byggprojektet eller är någon tidplan. Arbetsinstruktionerna ska fungera som ett komplement till det övriga administrativa arbetet och som beskrivningar för yrkesarbetare, och platsledning, gällande hur arbetsmoment ska genomföras.
IKEA använder sig av montageanvisningar där stillbilder i följd med olika steg beskriver hur en möbel ska monteras. På Youtube finns mängder av beskrivningar och instruktioner i videoformat som beskriver hur exempelvis en tidplan kan göras i Excel eller hur en fläktkåpa monteras. Kokböcker beskriver ofta i textform hur olika maträtter ska tillagas och vilka ingredienser som ingår. Läraren i ett klassrum beskriver ofta muntligt i olika steg hur problem kan lösas och uppgifter utföras. Detta är alla exempel på olika typer av instruktioner med olika format. Där ibland finns bilder, video, text och muntliga instruktioner, där var och en har sina fördelar för den aktuella situationen. Det finna med andra ord många olika typer av format för instruktioner och beskrivningar och där en av frågeställningarna för denna studie omfattar undersökning av vilket format som, enligt yrkesarbetarna själva, är bäst lämpad för arbetsinstruktioner på en byggarbetsplats.
I studien kan även andra ord och benämningar för arbetsinstruktion förekomma där iblanda instruktion men dessa syftar till samma sak.
Vid den årliga kvalitetskongressen 1998 höll Donna M. Nash föredraget How to write clear work instructions. Hon inledde föredraget med att poängtera att om en instruktion kan missförstås, kommer den att göra det. Med detta ville hon skapa förståelse för vikten av tydliga och korrekta instruktioner. En av de rekommendationer som Nash (1998) lyfte fram vid framtagandet av tydliga arbetsinstruktioner var att alltid börja med att göra ett flödesdiagram för den tänkta uppgiften. Detta för att redan från start göra en kartläggning
10 av uppgiften och, om möjligt, effektivisera arbetet innan hela dokumentationen är gjord.
Nash (1998) lyfte även fram att det är vanligt att den som upprättar instruktionen också är mycket insatt i arbete vilket gör att denne lätt missar detaljer som görs automatiskt och att instruktionen på så sätt inte blir fullständig. För att komma undan detta skriver Nash (1998) att de kan vara en god idé att personer som inte alls är insatta i ämnet sitter med under upprättande och även testar instruktionen innan den fastslås.
Den basinformation som Nash (1998) nämner i sitt framförande är instruktionens; Syfte (Varför den upprättas), Omfattning (Vem, eller vad, den omfattar), Ansvar (Vem som upprättar, implementerar och/eller kontrollerar instruktionen och dess innehåll) och Proceduren (Vad som ska göras).
Malmsköld, Örtengren och Svensson (2012) skriver att ett sätt att dokumentera standardiserade arbeten är genom användningen av Standard operating sheets (SOS). De skriver att SOS består av detaljerade beskrivningar av de sekvenser, med tillhörande operationer, som ska genomföras för utgörande av uppgiften. Eriksson, Sandberg, Mukkavaara, Jansson och Stehn (2019) skriver att ett sätt att kommunicera standardiserade tillvägagångssätt för industriellt husbyggande är genom Standard operating sheets. Vilket på svenska kallas Standardoperationsblad (SOBar). En SOB beskriver steg-för-steg, med kompletterande bilder, vad, hur och varför en uppgift ska utföras (Eriksson et al., 2019;
Jansson, Viklund och Lidelöw, 2016). SOBar följer med andra ord en likande struktur som den som Nash (1998) beskrev i sitt framförande. Jansson et al. (2016) skriver att SOBar är ett Lean-verktyg som syftar till att förbättra processen som helhet genom användning av standardiserade delar. Så som Jansson et al. (2016) beskriver följer SOBarna strukturen likt WBS som beskrevs ovan. Den består av en hierarkisk nedbrytning av aktiviteters olika arbetsmoment som beskrivs i respektive SOB.
På likande sätt som Nash (1998) beskriver sina procedurer fungerar även Standard operating procedures (SOP), eller Standardoperationsprocedurer på svenska. SOPar är formella dokument som steg-för-steg beskriver hur ett arbete ska utföras (Gough och Hamrell, 2009).
SOParna ska innehålla uppgifter så som vad, när och hur arbetsuppgiften ska utföras samt hur den ska dokumenteras skriver Gough och Hamrell (2009). De skriver även att varje SOP ska vara så specifik att den är tydlig och begriplig men samtidigt så flexibel att den är användbar.
Första steget vid framtagandet av en SOP är att klargöra vem/vilka som ska använda den skriver Gough och Hamrell (2010). Detta för att skapa förståelse för vem som behöver kunna förstå den för att senare kunna klargöra för vad dessa personer behöver veta skriver Gough och Hamrell (2010). Nästa steg handlar om att använda rätt perspektiv och ”tilltal” vid
11 framtagandet av en instruktion (Gough och Hamrell, 2010). Instruktionerna ska vara tydligt och rakt skrivna och det ska framgå vem som uppgiften riktar sig till, är det den som läser instruktionen (jaget) eller om instruktionen gäller för ett större antal personer menar Gough och Hamrell (2010). För att göra instruktionen effektiv, tydlig och rak krävs även ett kontrollerat språk (Gough och Hamrell, 2010). Detta steg handlar bland annat om att;
instruktionens titel ska vara informativ och följa ett mönster, att fokus ska ligga på att beskriva processen inte motivera dess syfte, hur krav ska uppfyllas, inte vad de innebär, använda rätt verb för beskrivning av processen samt begränsa antalet handlingar per steg i instruktionen (Gough och Hamrell, 2010). Sista steget vid framtagandet av SOPar handlar om att granska och fastställa dem (Gough och Hamrell, 2010). Detta steg handlar om det som även Nash (1998) lyfte fram, att det är viktigt att utvärdera instruktionen så att den går att förstå samt att eventuella missförstånd klargörs innan instruktionen fastslås. Avslutande skriver Gough och Hamrell (2010) att optimala procedurer/instruktioner skapas när skrivandet är aktivt, verbstyrt och kortfatt.
Sammanfattande kan SOBar beskrivas som framtagandet av den övergripande strukturen, den hierarkiska uppbyggnaden av arbetsinstruktionerna, medan SOParna beskriver själva proceduren. Enkelt beskrivet redogör SOBarna för strukturen medan SOParna beskriver instruktionernas innehåll.
2.3 Inlärning och förståelse
Detta avsnitt har till syfte att beskriva inlärningsprocessen och fånga upp några intressanta studier som gjorts gällande inlärning med olika instruktionsformat.
Eftersom arbetsinstruktionerna har till uppgift att beskriva hur arbetsmoment ska utföras är en viktig del av dessa just hur de beskrivs. Instruktionerna behöver därför vara utformade så att de skapar förståelse för yrkesarbetarna, att de lär sig hur arbetsuppgifterna ska utföras.
Honey och Mumford (1982) menar att effektivt lärande bara äger rum om lärbehoven blivit ordentligt identifierade, vilket är relaterade till individernas lärstilar. Detta innebär att det vid framtagandet av arbetsinstruktioner, och beskrivningarna av dessa, är viktigt att beakta de olika inlärningsstilarna eller ”lärmönstren” som finns på arbetsplatsen.
Inlärning är enligt Nationalencyklopedin (u.å.c) ett aktivt tillägnande av kunskap eller färdigheter. Inlärning syftats alltså i detta fall till ”minnesökning”, alltså att ta till sig kunskap som kan användas senare i livet, lära för att minnas. Pritchard (2009) skriver att inlärningsprocessen startar långt före de att skolan börjar och fortsätter än längre än skolan varar, att det är en snabb process, som sker parallellt med skolan, på ett stort antal olika sätt.
12 De alldagliga och vanliga beskrivningarna av inlärning är att det är en process vilket bidrar till kunskapsökning eller att lära sig utföra någonting, så som att cykla skriver Pritchard (2009).
Andra definitioner som även uppkommit vid studien av inlärningsprocessen är (Pritchard, 2009):
• Ett ändrat beteende till följ av upplevelser och övning
• Kunskapsförvärv
• Kunskap erhållen genom studier
• Att ta till sig kunskap om, eller färdigheter i, någonting genom studier, undervisning, instruktioner eller upplevelser
• Processen att ta till sig kunskap
• En process där beteende förändras, formas eller kontrolleras
• Den individuella processen där förståelse konstrueras baserat på erfarenhet från ett stort antal källor
Inlärning i denna studie syftar till förståelse i from av ökad kunskap. Flera av de ovanstående definitionerna passar således in på denna beskrivning, mycket eftersom många av dessa går in i varandra. Viktigt är dock att klargöra att det finns många olika definitioner för denna process och på samma sätt finns flera olika inlärningsstilar eller inlärningsmetoder.
2.3.1 Inlärningsstilar
Pritchard (2009) skriver att inlärning kan ske på många olika sätt men att vi ofta har en, eller ibland två, inlärningsstilar som vi föredrar. På liknande sätt som för inlärning kan även inlärningsstil definieras och beskrivas på många olika sätt. I denna studie kan Inlärningsstil beskrivas som ett sätt, eller en metod, på vilket en individ lär sig någonting, vilket också är en av de definitioner som Pritchard (2009) nämner. Den föredragna inlärningsstilen blir därför det särskilda sättet som en individ föredrar, eller har lättast, för att lära sig om den får välja.
Pritchard (2009) skriver dock att personer kan föredra olika stilar beroende på situation och problem, vilket innebär att den föredragna stilen kan variera från fall till fall.
Pritchard (2009) beskriver olika inlärningsstilar och hänvisar bland annat till Honey och Mumford (1986) och deras fyra olika inlärningsstilar. Honey-Mumfords fyra inlärningsstilar kan beskrivas som (Honey och Mumford, 1982; Pritchard, 2009; Huang och Busby, 2007):
• Den aktiva (activists)
• Den reflekterande (reflectors)
• Den praktiska (pragmatists)
• Den logiska (theorists)
13 Den aktiva beskriver personer som föredrar att lära sig genom att göra/utföra någonting, till skillnad från exempelvis att läsa och skriva. Sådana personer gillar att fördjupa sig i många olika uppgifter och att arbeta i grupper för att dela idéer och testa dessa tillsammans med andra. De gillar att komma framåt med uppgifter, att få saker gjorda, och föredrar därför inte att planera. Aktiva personer blir lätt uttråkade av repetitiva uppgifter men är för de mesta öppensinnade och entusiastiska. (Honey och Mumford, 1982; Pritchard, 2009; Huang och Busby, 2007)
Den reflekterande är en person som föredrar att avvakta och observera och samlar gärna på sig så mycket information som möjligt innan de uttrycker sig. De är personer som föredrar att se ”hela bilden” genom att inkludera både tidigare upplevelser och andra personers perspektiv. Styrkan hos reflekterande personer är att deras slutsatser alltid bygger på omsorgsfulla datainsamlingar och analyser. Reflekterande personer tar lång tid på sig att bestämma sig men deras val är alltid baserade på sunda överväganden av deras egen kunskap och åsikter och vad de tagit del av genom att lyssna på andras åsikter och idéer.
(Honey och Mumford, 1982; Pritchard, 2009; Huang och Busby, 2007)
Praktiska personer är angelägna om att finna och få användning av nya idéer och ser konsekvenserna av dessa idéer eller nya teorier innan de bedömer dess värde. Praktiska personer är mest bekväma med problemlösning och styrkan hos dessa är att de är självsäkra vid användningen av nya idéer och integrerar gärna dessa i sitt tänkande. (Honey och Mumford, 1982; Pritchard, 2009; Huang och Busby, 2007)
Den logiska kan beskrivas som en person som föredrar att anpassa och integrera observationer i olika ”fack”, eller ramar, för att göra det möjligt att se samband mellan olika observationer. Logiska personer tillägna sig ny kunskap genom att försöka anpassa denna till olika redan existerande ”fack”. Dessa personer beskrivs som att de har snygga och välorganiserade hjärnor och kan ibland inte slappna av eller gå vidare förrän de löst en antagen uppgift och kan beskriva lösningen i enkla termer. De logiska personerna är obekväma med subjektiva eller tvetydliga uppgifter men har ett sunt tillvägagångssätt gällande problemlösning där de är logiska och löser en uppgift i taget. (Honey och Mumford, 1982; Pritchard, 2009; Huang och Busby, 2007)
Pritchard (2009) beskriver att Honey-Mumford modellen kan användas för att klassificera personers inlärningsstil. De fyra inlärningsstilarna är klart olika i förhållande till varandra, men de flesta personer har drag från alla fyra dimensionerna skriver Pritchard (2009).
14 Pritchard (2009) beskriver även de tre inlärningsstilarna, visuell-, auditiv- och kinetisk inlärning från NLP, Neuro-Linguistic Programming. Neuro-Linguistic Programming är koncentrerade på hur vi kommunicerar med varandra och hur detta påverkar vårt lärande.
Visuell inlärning innebär, så som namnet antyder, inlärning genom att se. Sådana personer har med andra ord god visuell förmåga och minne och föredrar att information presenteras i exempelvis diagram, grafer, kartor, affischer eller bildskärmar. Auditiv inlärning innebär därmed inlärning genom hörseln, genom att lyssna. Personer med god auditiv förmåga har gått minne för diskussioner, lektioner, intervjuer, historier och ljudinspelningar de föredrar även repetition, sekvenser och sammanfattningar. Kinetisk inlärning innebär inlärning genom att utföra någonting, så som den aktiva inlärningsstilen som beskrevs tidigare.
Sådana personer föredrar fysisk aktivitet och har ofta problem att sitta stilla, och exempelvis läsa en bok och behöver därför regelbundna pauser vid sådana tillfällen. (Pritchard, 2009;
Gilakjani, 2012).
En utökning från NLP:s beskrivning av inlärningsstilar är V-A-R-K systemet skriver Pritchard (2009). Här inkluderas även Läsning (Reading) till de tre inlärningsstilarna visuell, auditiv och kinetisk. Pritchard (2009) skriver även att vi använder oss av alla fyra stilarna vid inlärning vid olika situationer och vissa använder några eller någon metod mer än andra. V-A-R-K systemet utvärderar därmed hur mycket vi använder de olika stilarna skriver Pritchard (2009), vilket ger en inblick i olika individers sätt att lära.
2.4 Tidigare forsning kring olika instruktionsmetoder
Watson, Butterfield, Curran och Craig (2009) har i deras studie jämför animerade instruktioner, statiska diagram/stillbilder och instruktioner i textform för att undersöka om dynamiska arbetsinstruktioner är fördelaktiga jämfört med statiska. Watson et al. (2009) skriver i sin studie att de inte syftar till inlärning i form av ett läromedel för att skapa kunskap och minnas utan som en lyckad uppfattning av instruktionsinformation för att utföra en uppgift snabbt och korrekt. Sammantaget visar studien på att animerade instruktioner ger ett snabbare utförande av uppgiften första gången men redan efter tredje gången har denna fördel gått förlorad. Resultatet från experimentet presenteras i figur 4 nedan.
15
Figur 4. Den totala byggtiden i förhållande till antalet utföranden för de olika instruktionsmetoderna (Watson et al., 2009)
Watson et al. (2009) undersökte även ”antalet användningar av instruktionen”, alltså hur många gånger per uppgift som personerna som utför uppgifterna behöver titta på instruktionerna, i sin studie. I detta fall var antalet användningar för den animerade instruktionen minst i början, jämfört med de övriga, men störst bland de tre i slutet. Antalet användningar minskade således inte lika snabbt för den animerade som för de andra två, där instruktionerna via text gav den lägsta användningen, (se Figur 5).
Figur 5.Antalet användningar av instruktionerna i förhållande till antalet utföranden för de olika instruktionstyperna (Watson et al., 2009).
Studien visar även på att antalet fel för den animerade instruktionen är lägst första gången uppgiften utförs, i jämförelse med de övriga instruktionsmetoderna, men att de olika instruktionsmetoderna i stort ger samma antal fel efter flertalet upprepningar (se Figur 6).
16
Figur 6. Antalet fel i utförandet i relation till antalet upprepningar av uppgiften beroende på instruktionsmetod (Watson et al., 2009).
Wong, Marcus, Ayres, Smith, Cooper, Paas och Sweller (2009) studie visar att animerade instruktioner ger bättre resultat jämfört med statiska, men här vid inlärning av motoriska färdigheter, som i detta fall var vikning av origami. Deras studie visar på att de animerade instruktionerna gav ett snabbare utförande, att fler personer klarade uppgiften och att dessa bättre kunde minnas de olika stegen i uppgiften, när de efter ett första utförande fick genomföra uppgiften igen utan instruktioner. Försök för icke-motoriska färdigheter gjordes även i form av minnesundersökningar men där den animerade instruktionen inte visade samma fördel.
Rodrigues, Barros och Revoredo (2015) undersökte i sin studie om det finns någon signifikant skillnad mellan förståelsen för affärsprocesser om de presenteras i textform och grafiskt. De fann att personer som tidigare inte använt grafiska instruktioner, så kallade ”icke experter”, inte visade på någon skillnad gällande förståelsen för de olika instruktionsformerna.
Däremot visade studien positiva resultat för den grafiska instruktionen för personer med erfarenhet av sådana, så kallade ”experterna”. Denna undersökning visar alltså på att det krävs tidigare erfarenhet av grafiska instruktioner för att de ska ge positiva resultat för förståelsen av processer, jämfört med textbaserade.
Trots att det idag finns många valmöjligheter gällande olika instruktionsmetoder är det fortfarande viktigt att beakta de grundläggande inlärningsprinciperna skriver Merrill (2008).
”Those learning activities that best promoted learning in the past are those learning activities that will best promote learning in the future.” (Merrill, 2008, s.267)
Med detta menar han att det inte finns någon signifikant skillnad mellan ”studerande” förr och nu, och att det inte heller kommer att finnas det inom en rimlig framtid gällande just inlärningsmekanismerna. Han menar på att det är osannolikt att dagens unga personer har
17 helt olika inlärningsmekanismer jämfört med sina föräldrar, och menar på att en sådan evolution tar tusentals år och inte en generation. Det Merrill (2008) vill belysa i sin artikel är att det fortfarande är viktigt att implementera de kända instruktionsstrategierna vid framtagandet av dagens moderna instruktioner.
18
3 Kontextbeskrivning
Kontextbeskrivningen innefattar en beskrivning av studiens övergripande situation samt Lindbäcks aktuella användning av arbetsinstruktioner. Kontextbeskrivningen inleds med en generell beskrivning av det industriella byggandet för att därefter presentera Lindbäcks som företag, det aktuella projektet där studien genomförts och slutligen en beskrivning av Lindbäcks aktuella arbetsinstruktioner.
3.1 Industriellt byggande
Industriellt byggande är det byggande som primärt har organiserats för att repeteras. Detta leder till ett starkare processfokus där produkterna blir viktigare och ett minskat projektfokus. Industriellt byggande handlar om integration av flera olika delar och det blir därför effektivt att arbeta med standardisering av produkter och processer samt att automatisera rutinarbeten. (Lidelöw et al., 2015)
”Industriellt husbyggande innebär en välutvecklad byggprocess med en genomtänkt organisation för effektiv styrning, beredning och kontroll av ingående aktiviteter, flöden, resurser och resultat med användning av högförädlade komponenter med syfte att skapa maximalt värde för kunderna.” (Lidelöw et al., 2015, s. 130; Boverket, 2008, s.47)
Ovanstående citat är definitionen av industriellt byggande och inkluderar tekniska, organisatoriska och processrelaterade aspekter. Definitionen belyser även vikten av god planering och noggranna förberedelser samt användningen av utvecklade komponenter.
Beskrivningen förmedlar även vikten av helhetssyn och kundvärde, vilket är drivkraften i processen. (Lidelöw et al., 2015; Boverket, 2008)
Definitionen av industriellt bostadsbyggande kompletteras sedan med åtta karaktäriserande delområden vilka illustreras i figur 7 nedan. Det industriella företagets produkt produceras med hjälp av plattformen vilket beskriver de delar som företaget återupprepar och ständigt förbättrar. Genom systematik skapar således ett industriellt byggföretag stabila och standardiserade processer, vilket är en grundförutsättning för ständig utveckling och förbättring. Många av de åtta delområdena nedan är beroende av varandra vilket innebär att en satsning inom ett område kan skapa effekter även i andra. Det handlar därför om att standardisera hur arbetet görs, och inte den slutliga produkten. (Lidelöw et al., 2015)
19
Figur 7. Karaktäristiska delområden inom industriellt bostadsbyggande.
Eftersom detta arbete fokuserar på arbetsinstruktioner kan detta anses vara ett bidrag till Kunskapsplattformen i form av Erfarenhetsåterföring men främst till Teknikplattformen och där Användningen av informations- och kommunikationsteknik, eller ICT.
Erfarenhetsåterföring handlar om att fånga upp och dokumentera erfarenheter och kunskap för att kunna dela den med andra, alla ska inte behöva uppfinna hjulet på nytt. Lidelöw et al.
(2015) skriver att erfarenhetsåterföring är en av de svåraste delprocesserna att skapa flöde i.
De skriver att det ofta är svårt att få till erfarenhetsåterföringen i det projektbaserade byggandet eftersom den som har erfarenheten och den som behöver den är olika aktörer.
Det industriella byggandet har en möjlighet till detta eftersom den integrerar flera funktioner i samma företag skriver Lidelöw et al. (2015). Boverket (2008) skriver att det industriella bostadsbyggandet i stor utsträckning handlar om att använda och förfina teknik, metoder och lösningar. För denna vidareutveckling krävs kontinuerliga uppföljningar och mätningar i det arbete som utförs och där erfarenhetsåterföring är en viktig del av detta skriver Boverket (2008).
Lidelöw et al. (2015) och Boverket (2008) skriver att effektiva processer kräver tillförlitlig och snabb tillgång till information. De skriver att moderna ICT-verktyg möjliggör effektiv hantering av förändringar, uppdateringar och utbyte av information. Boverket (2008) skriver:
20
”Ett avancerat utnyttjande av moderna ICT-verktyg stödjer processerna med tillförlitlig information och bidrar till förutsättningarna för effektiv produktion och minimering av fel och är en förutsättning för hantering av komponenter och delar i tekniska plattformar som kräver strukturerad och pålitlig hantering.” (Boverket, 2008, s.50)
Lidelöw et al. skriver att det idag bland annat finns ICT-verktyg för att:
• Planera och följa upp företagets ekonomiska flöde
• Stödja försäljning
• Rita upp och beskriva produkter, exempelvis CAD
• Katalogisera och versionshantera data kring en produkt
• Kontrollera inköp och lager samt beställning av varor
• Kombinera ekonomihanteringen med de fysiska resurserna
Som nämndes ovan kan satsningar inom ett visst delområde även påverka andra delar vilket kan vara viktigt att beakta i undersökningen av arbetsinstruktioner.
3.2 Det studerade företaget
Lindbäcks är ett familjeägt företag i fjärde generationen som startade för 95 år sedan som en byasåg i Kallfors. Idag är Lindbäcks Sveriges ledande företag av industriellt byggda flerbostadshus i trä. Hjärtat i verksamheten är att bygga industriella flerbostadshus i trä från de norrländska skogarna. (Lindbäcks, u.å.c)
Lindbäcks affärsidé är att utveckla och erbjuda kunderna rationellt byggande och sunt boende för en hållbar framtid (Lindbäcks, u.å.d). Visionen är att tänka och agera långsiktigt för att bli kundens förstahandsval för att bygga, bo och leva (Lindbäcks, u.å.e).
Lindbäcks tror på norrländsk hållbarhet till hela världen där hållbarhet innefattar hela livscykeln – från ett ekologiskt och socialt perspektiv till ett ekonomiskt helhetsperspektiv.
Lindbäcks hållbarhetsperspektiv utgår från fyra värderingar; Kunden i fokus, Respekt och tillit, Hållbar framtid och Innovation och drivkraft (Lindbäcks, u.å.f). Detta bildar också grunden till deras så kallade ledarskapshus ”Lindbäcks One way” vilket illustreras i figur 8 nedan. (Ek, 2016).
21
Figur 8. Lindbäcks ledarskapshus "One way" (Ek, 2016).
Principerna som sedan bildar husets golv, väggar och tak är; Långsiktigt tänkande, Kontinuerligt flöde, Beslut i samförstånd, Standardiserade arbetssätt, Rätt från mig samt Lärande organisation genom ständiga förbättringar. (Ek, 2016)
3.3 Det aktuella projektet
Det aktuella projektet där studien genomfördes består av två spegelvända huskroppar med tillhörande carportar, miljöhus samt cykelhus, beläget i centrala delar av Piteå. Vardera hus består av 32 lägenheter fördelat på fyra plan med ett femte plan med fläktrum för installationer och lägenhetsförråd. Projektet genomförs som totalentreprenad där även mark och grund ingår, vilket innebär att projektet både omfattar invändiga och utvändiga arbeten. Under projektet har antalet yrkesarbetare varierat mellan fem till 15 personer i blandade åldrar vilket har inneburit att både personer med längre och kortare arbetslivserfarenhet har kunnat delta i undersökningen.
3.4 Arbetsinstruktioner hos Lindbäcks idag
Som nämndes tidigare i beskrivningen av det valda företaget är en av delarna i Lindbäcks ledarskapshus standardiserat arbetssätt, och där bland standardisering av arbetsmetoder.
För beskrivningen av arbetsmetoderna använder Lindbäcks bland annat Standardoperationsblad (SOBar) som fungerar som en instruktion för den aktuella aktiviteten.
SOBarna i Lindbäcks ledningssystem är uppbyggda efter de aktiviteter som produktionen består av med tillhörande underaktiviteter, eller element som Lindbäcks valt att kalla dem.
Figur 9 nedan beskriver ett exempel på hur strukturen av SOBarna ser ut i en av fabrikerna.
Här är den första indelningen gjord efter fabrikens olika stationer. Alla olika aktiviteter för
22 stationen har sedan sin egen SOB med underliggande element som beskriver metoderna för utförandet. Liknande uppdelning som den för fabrikerna finns även för de SOBar som upprättats för byggarbetsplatserna.
Figur 9. En sammanfattad beskrivning av SOBarnas strukturella uppbyggnad i en av fabrikerna.
Varje Standardoperationsblad beskriver en aktivitet, som i sin tur är uppdelat i olika element, eller underaktiviteter. Varje element består sedan av sina efterföljande aktiviteter som beskriver vad som ska göras. För varje sådant element beskrivs sedan vad som är viktigt att tänka på, hur detta ska göras och varför. Kritiska moment belyses även extra, riskhanteringen beskrivs och illustrationer för moment som är svåra att beskriva i text kan förekomma. Ett exempel på hur ett element för SOB – Montering av kök presenteras i figur 10 nedan.
1. Väggtillverkning
SOB - Spantring vägg
• Element 1 -
• Element 2 -
• o.s.v.
SOB - ...
• Element 1
• Element 2
• o.s.v.
o.s.v.
2. Tak
SOB - ...
• Element 1
• o.s.v.
o.s.v.
3. Väggtillverkning
spec. o.s.v.
23
Figur 10. Beskrivning av Elementens uppbyggnad för en SOB (Lindbäcks, 2018).
I Lindbäcks fabriker följer arbetet en bestämd ordning och produktionen kan därför jämföras med den mer traditionella tillverkningsindustrin, vilket kan beskrivas som linjebaserad.
Oskarsson et al. (2013) skriver att det i tillverkningsindustrin ofta förflyttas material och komponenter utifrån standardiserade flöden, vilket det även gör i Lindbäcks fabriker idag.
Ute på Lindbäcks byggarbetsplatser följer produktionen den mer traditionella byggindustrins arbetssätt vilket Oskarsson et al. (2013) menar innebär att resurser, så som material, utrustning och yrkesarbetare, förflyttas från bygge till bygge. Detta innebär att Lindbäcks både följer en linjetillverkning och en platsorienterad, eller funktionsorienterad, tillverkning i sin produktion vilket medför olika arbetssätt och olika sätt att hantera de karaktäriserande delområdena för industriellt husbyggande som presenterades ovan.
En annan instruktion som används på byggarbetsplatserna är arbetsberedningar med tillhörande ritningar. Arbetsberedningar ute på Lindbäcks byggarbetsplatser ska fas fram för större moment som är att betrakta som kritiska. Vilka dessa moment är finns inte föreskrivet men kan exempelvis vara; grundläggning av bostadshus, montage av volymer och taktillverkning. För upprättande av arbetsberedningarna har Lindbäcks en mall som lyfter fram aktiviteternas (Lindbäcks, u.å.h);
• Start- och slutdatum
• Arbetslagets storlek
• Ritningar
• Tillgänglig SOB
• Montageanvisning
• Beskrivning av arbetsmetoden
• Riskanalys
• Startvillkor
• Slutvillkor
• Kontrollpunkter
• Eventuella certifikat som krävs för arbetet
• Resurser (material, verktyg, maskiner och övriga hjälpmedel)
• Avstämning av arbetsberedningen
Arbetsberedningarna ska, enligt tidigare beskrivning i avsnittet om produktionsplanering, upprättas tillsammans med yrkesarbetarna. Dessa ska i detalj beskriva hur arbetet ska utföras men det finns ingen vidare instruktion över hur beredningarna ska beskrivas eller dess omfattning.
24 Den enklaste typen av instruktion som används på byggarbetsplatserna är projektets ritningar. Till skillnad från de ovan nämnda finns ingen mall eller beskrivning över hur dessa ska användas som instruktion utan ritningarna används främst av yrkesarbetarna för beskrivning av konstruktionens utformning och som ett verktyg för illustration för utredning av frågetecken. Ett byggprojekts ritningar redovisar bygg- och konstruktionsdelarnas läge, form, dimensioner, konstruktion, antal och inbördes samband och ibland principer för montering och hopfogning (Nordstrand, 2008). Kortfattade förklarande texter och hänvisningar finns också på ritningarna men uppgifter om kvalitet, toleranser och arbetsutföranden återfinns inte på ritningarna utan dessa presenteras i projektets beskrivningar skriver Nordstrand (2008). Sådana beskrivningar kan exempelvis vara byggbeskrivning, teknisk beskrivning och rumsbeskrivning. Ritningar är även projektspecifika vilket innebär ny utformning beskrivning till varje projekt.
25
4 Metod
Under metodavsnittet beskrivs studiens tillvägagångssätt, det vill säga hur undersökningen har genomförts. Under metodavsnittet beskrivs vilka litteraturstudier som gjorts och hur information har inhämtats. Därefter beskrivs och motiveras den valda metoden för datainsamlingen och analysen och avsnittet avslutas med metodkritik där etiskt perspektiv, validitet och reliabilitet diskuteras.
4.1 Datainsamling
För att genomföra undersökningen och uppfylla syftet gjordes först litteraturstudier inom området. Litteraturstudierna har sedan fortlöpt under större delar av undersökningen, allt eftersom nya tankar och funderingar uppkommit och resultat tagits fram. Denna typ av arbetssätt kallas enligt Björklund och Paulsson (2012) för abduktion. Abduktion innebär således att viss teori tas fram innan resultatet, för att sedan försöka verifiera denna med hjälp av teorierna, medan vissa fakta tas fram efter resultatet samlats in och utformas därför efter denna. Litteraturstudie av möjliga metoder genomfördes även och för beskrivning av tillvägagångssättet.
Litteraturstudien för den teori som studien behandlar inleddes med en begreppsutredning, för att skapa förståelse för viktiga begrepp som användes i studien samt för att skapa ramar för dessa. Detta gjordes även för att säkerställa att definitionerna och förklaringarna av begreppen var i enlighet med den aktuella studien och de vedertagna definitionerna som finns. Det huvudsakliga begreppet som studerades var Arbetsinstruktion där undersökningar av tidigare arbetsinstruktioner för beskrivning av tillvägagångssätt studerades.
Eftersom studies frågeställningar innebär att undersöka hur information ges, vad denna innefattar, vad arbetsinstruktionerna bör innefatta samt hur de bör utformas gjordes även litteraturstudien kring inlärning och förståelse samt projektledning. Avsnittet om inlärning och förståelse syftar till att beskriva vad inlärning är, beskriva några olika inlärningsstilar som finns samt tidigare forskning inom området. Detta eftersom meningen med instruktionerna är att de ska skapa förståelse för den som tar del av den och eftersom alla lär olika är det viktigt att detta tas i beaktning vid analys av resultat och sammanställning av slutsatser.
Studien om projektledning syftar till att skapa förståelse för denna process och beskriva hur leding och styrning görs på byggarbetsplats idag samt hur produktionsplaneringen ser ut i branschen.
En undersökning av hur Lindbäcks arbetar med arbetsinstruktioner idag gjordes även att för att beskriva företagets nuläge. Detta innebar både en studie av hur instruktioner ges i fabrik
26 och på byggarbetsplatserna för att sedan kunna använda detta som underlag för hur information ges idag samt vad denna innefattar.
Den litteratur som användes under studien bestod till största del av vetenskapliga artiklar samt böcker, i både elektronisk och analog form. För beskrivning av Lindbäcks och deras arbetsmetoder användes dokument och artiklar från Lindbäcks slutna nätverk. Detta eftersom denna information endast är riktad till personer inom koncernen.
4.2 Undersökningsmetod
Inför en undersökning står författaren eller uppdragstagaren inför ett metodval, på vilket sätt ska undersökningen genomföras? Enligt Holme och Solvang (1997) finns flera olika sätt att ta itu med samhällsvetenskapliga frågor och dessa brukar kallas kvalitativa respektive kvantitativa metoder. Enligt Björklund och Paulsson (2012) är kvantitativa studier de som omfattar information som kan mätas eller värderas numeriskt medan kvalitativa studier används för att skapa djupare förståelse för ett specifikt problem, en händelse eller en viss situation.
För denna studie har den kvalitativa arbetsmetoden valt eftersom studien, för att fylla sitt syfte, innebär analys av olika personers uppfattning, behov och kunskap. Enligt Holme och Solvang (1997) har dessutom den kvalitativa metoden sin styrka i att den visar på totalsituationen, vilket de skriver ger en ökad möjlighet till förståelse av sociala processer och sammanhang. Holme och Solvang (1997) skriver även att denna metod innebär ett intensivt studerande av varje undersökningsenhet vilket i sin tur är resurskrävande och leder till en koncentration av några få enheter. Metoden innebär alltså att endast ett fåtal enheter kan undersökas för att studien inte ska bli allt för omfattande. Gällande just denna begränsning av antalet undersökningsenheter hade den kvantitativa metoden varit bra eftersom den, enligt Holme och Solvang (1997), just har sin styrka i möjligheten till det stora antalet enheter vid undersökningen. Dock brister denna metod enligt Holme och Solvang (1997) i att den är opasslig till undersökningar av sociala processer och att den endast ger så kallad tvärsnittsinformation. Detta innebär att användningen av en kvalitativ metod i denna studie skulle innebära att eventuell information och vädringar vid exempelvis kvalitativa intervjuer inte skulle fångas upp på samma sätt eller inte alls.
De kvalitativa metoderna är dessutom flexibla i jämförelse med de kvantitativa som präglas av strukturering skriver Holme och Solvang (1997). Flexibilitet är av stor vikt för denna studie och Holme och Solvang (1997) skriver att flexibiliteten i de kvalitativa metoderna innebär att undersökningens upplägg kan ändras under dess genomförande i den mening att exempelvis frågeställningar kan ändras eller läggas till under genomförandet av studien. De skriver dock
