Yrkesarbetarnas syn på utformningen

Enligt resultaten från intervjuerna önskade alla yrkesarbetare digitala illustrerande arbetsinstruktioner. Wong et al. (2009) menar att animerade instruktioner ger ett snabbare utförande i jämförelse med statiska men där Watson et al. (2009) visar på att fördelen i tiden för utförandet går förlorad redan efter tredje gången som uppgiften upprepas. Intervjuerna visar på att tre av fem önskade bilder med kompletterande text medan de två återstående trodde på att instruktioner i animerad form hade varit mer användbar, främst för en oerfaren yrkesarbetare. Detta visar på att fördelningen mellan de två typerna är väldigt lika vilket även skulle kunna förklaras av ovanstående teori. En animerad instruktion är den mest fördelaktiga för utförandetiden första gången uppgiften utförs men efter en tid är de två instruktionsformerna likvärdiga. Som Watson et al. (2009) visar är dessutom antalet fel, eller misstag, densamma mellan dessa två instruktionsmetoder över tid. Vilket generellt betyder att kvaliteten på det utförda arbetet inte påverkas av den givna instruktionens format. Rodrigues et al. (2015) visar på att grafiska instruktioner kräver tidigare erfarenhet för att ge en fördel i jämförelse med instruktioner i textform. Med andra ord kan detta innebära att animerade arbetsinstruktioner kräver viss inkörning för att uppnå de positiva effekterna, och yrkesarbetarna behöver således först skapa förståelse för animeringens uppbyggnad för att sedan förstå dess innebörd. Att den knappa majoriteten av de intervjuade menar på att instruktionerna bör utformas som bilder med kompletterade text kan således bero på tidigare instruktioners format. Exempelvis är Lindbäcks SOBar uppbyggda på detta sätt och yrkesarbetarna kan därför tänkas ha viss erfarenhet av användningen av dessa, medan de idag inte har några animerade instruktioner.

49 Värt att nämna är de som Watson et al. (2009) menar där antalet användningar av arbetsinstruktioner minskar för varje gång arbetet upprepas. Detta skulle kunna leda till att användningen av de framtagna instruktionerna minskar i längden. Antalet användningar är dessutom lägre för illustrerande statiska instruktioner jämfört med animerade instruktioner vid upprepning, som Watson et al. (2009) visar. En anledning till denna minskning kan vara den inlärning som sker vid utförandet vilket därmed kan tolkas som att inlärningen vid den statiska instruktionen är större, vilket dock är en allt för drastisk slutsats i detta sammanhang eftersom de angivna studierna inte analyseras inlärningsnivåerna för de olika instruktionsmetoderna. Dock kan tänkas att fenomenet med lärkurvan och inkörningseffekterna även kan få betydelse i detta sammanhang. Det kan tänkas att instruktionerna inte kommer att behövas för varje upprepning som sker i följd men däremot om flera andra aktiviteter gjorts mellan upprepningarna, att det gått en längre tid sedan uppgiften senast genomfördes, kan instruktionen behövas igen, vilket även nämndes under intervjuerna. Dessutom kan det under detta ”tidsuppehåll” tänkas att uppdateringar av instruktionen gjorts vilket innebär att en ”ny” instruktion tagits fram med ny information kring arbetet. Att instruktionerna inte behövs lika mycket över tid kan dessutom ses som ett positivt resultat både för yrkesarbetarnas personliga utveckling och kunskap men även för produktionen, i kombination med att antalet fel inte ökar. Detta innebär att yrkesarbetarna skapar förståelse och lär sig de olika metoderna och processerna. Detta kan dessutom ses som att arbetets effektivitet ökar när samma arbete utförs, på kortare tid, både gällande utförandetiden och tiden för studie av instruktioner, med samma kvalitet.

Yrkesarbetarna menade även att det med bilder är lättare att se tillbaka och söka efter specifika delmoment i instruktionerna samt att detaljer och dylikt lättare kan fångas upp genom att zooma in på bilder. Alla intervjuade menade att fokus för instruktionerna bör ligga i att fånga betydelsefulla detaljer, sådant som påverkar konstruktionen eller den slutliga utformningen, samt att momentet presenteras överskådligt för att skapa en helhetsbild. Alla intervjuade ansåg dessutom att de är viktigt att instruktionerna är uppdelade i mindre delar. ”Om jag bara ska sätta golvsockel vill jag inte behöva gå igenom instruktionerna för både fönstersmyg och dörrfoder för att hitta den, även om allt tillhör det invändiga arbetet” berättade en av de intervjuade. Utifrån detta resonemang bör därför instruktionerna följa en hierarkisk uppbyggnad där varje aktivitet bryts ned likt WBS, enligt Jung och Woo (2004), Siami-Irdemoosa, Dindarloo och Sharifzadeh (2015), eller Lindbäcks SOBar idag, där en ny instruktion skapas för vardera aktiviteten.

För att samla alla instruktioner och göra den tillgänglig för alla yrkesarbetare ute på byggarbetsplatserna menade två av de intervjuade att dessa borde samlas i en applikation i telefonen, vilket dock kräver att alla har en arbetstelefon. Att instruktionerna skulle finnas

50 digitalt där samtliga yrkesarbetare har tillgång skapar dessutom en god förutsättning för den kontinuerliga uppdateringen där alla hela tiden har tillgång till den senaste versionen samt att informationen på ett lättare sätt kan kommuniceras till alla berörda. Detta skulle även kunna bidra till erfarenhetsåterföring genom exempelvis en rapporteringsfunktion där yrkesarbetarna själva kan ge förslag på förbättringar som läggs in i instruktionen. Erfarenhetsåterföring och informations- och kommunikationsteknik (ICT) är dessutom enligt Lidelöw et al. (2015) och Boverket (2008) en del av det industriella byggandets affärsmodell, vilket innebär att denna funktion även skulle bidra till affärsmodellen.

Sammanfattande visar analysen på att digitala illustrerande arbetsinstruktioner både är det format som yrkesarbetarna efterfrågar men som även enligt ovan kan anses som fördelaktiga format för inlärning och förståelse. Som lyftes fram under intervjuerna önskade yrkesarbetarna att fokus bör ligga på betydande konstruktionsmässiga detaljer samt att det för användbarheten är viktigt att instruktionerna är uppdelade i mindre delar, alltså att den har hög nedbrytningsgrad. Enligt analysen bör därför instruktionerna struktureras hierarkiskt, likt WBS eller dagens SOBar. Figur 15 nedan visar en illustrativ sammanfattning av ovanstående utformning och nedbrytning. I figurens övre del visas den strukturella nedbrytningen, till vänster en övergripande beskrivning och till höger en illustrativ bild över hur arbetsmomentet ska utföras.

51