Punkt ett till åtta nedan presenterar de frågor och svar som framkom under studiens intervjuer. Mallen till frågorna som användes under intervjuerna presenteras i Bilaga 1. Arbetsuppgift, eller byta av arbetsuppgift, som nämns återkommande i intervjufrågorna nedan menas aktivitetsbyte. Detta kan, enligt ovan, vara allt från de större aktivitetsbytena så som takbygge till montage av hus i form av moduler, från montage till invändigt arbete
36
fasadskivor. Byte av arbetsuppgift kan alltså vara stort som smått och de intervjuade fick
därför sätta sina svar i relation både till stora och små aktiviteter. Eftersom kvalitativa intervjuer genomfördes hölls intervjuerna mer i samtalsform och de frågor som presenteras nedan ställdes därför i mer avslappnade former än vad intervjusvaren antyder. Ledning i from av förklaringar till frågorna presenterades även under intervjuerna för att på ett enklare sätt förklara och vidareförmedla syftet med de olika frågorna och starta en konversation med den intervjuade för att denne skulle svara så riktigt och fullständigt som möjligt på frågorna.
1. Vilka förberedelser skulle du säga behövs när du ska byta arbetsuppgift?
Sammantaget lyfte alla fem personer som intervjuades att de undersöker vad de ska utföra för arbetsuppgift genom att studera ritningar, att de undersöker vilka material som ska användas, samt vilka verktyg som behövs. Två av fem nämnde även att de kontrollerar med arbetsledningen att de material de behöver finns på plats samt framkomligheten att utföra uppgiften. En av personerna lyfte även fram att denne brukar undersöka om det finns något speciellt att tänka på vid utförandet.
2. Om du stöter på problem i ditt arbete som gör att du inta kan fortsätta som planerat, hur löser du vanligtvis detta? Hur brukar lösningen presenteras?
Alla fem intervjuade sa att de i första hand funderar själva för att hitta en lösning. Tre av fem svarade att de efter detta brukar fråga en kollega om råd som utfört liknande uppgifter tidigare. Alla fem svarade att de som sista alternativ brukar fråga plastledningen om hjälp och råd, men en av de fem uttryckte dock att platsledningen sällan kan lösa problemen utan att de främst bekräftar en föreslagen lösning eller att problemet löses tillsammans.
Fyra av fem menade att lösningar från platsledning brukar presenteras med hjälp av ritningar medan den femte personen uttryckte ”Om jag får problem finns svaret oftast inte på ritning”. Denne menade att de problem som ofta uppstår är gällande sådant där ritningar inte finns och berättade då att lösningen brukar diskuteras på plats med platsledning eller lösas på egen hand.
3. Hur ofta upplever du att du får en genomgång av de moment du ska utföras? fås de för alla? Fås de för tillräckligt många?
37 Alla intervjuade menade på att de idag sällan får instruktioner innan genomförandet av nya, eller vid byte av, arbetsuppgifter och syftade då främst på arbetsberedningar. Fyra av dessa uttryckte att de tror att detta beror på att merparten av arbetsstyrkan på det aktuella projektet är rutinerade personer som varit på Lindbäcks en längre tid.
Två av de intervjuade uttryckte att dessa hade önskat att de hade haft genomgång av uppgifterna innan de påbörjas, för att få en tydlig beskrivning av det tänkta tillvägagångssättet. De andra tre berättade att de inte känner behov av genomgångar utan att de hellre frågar platsledningen om ett sådant behov uppstår för en specifik uppgift. Dessa menade samtidigt att detta mycket berodde på deras erfarenhet av Lindbäcks metoder men där de uttryckte att instruktioner säkert hade varit bra för nyanställda och mindre erfarna personer.
4. Vad brukar gås igenom vid en eventuell genomgång av en arbetsuppgift? Är denna information tillräcklig detaljerad? Om inte, vad tycker du dig sakna?
På denna fråga svarade de flesta olika. Även här relaterade de flesta yrkesarbetare till arbetsberedningar där en av dem svarade att denne inte kunde komma på någonting speciellt som brukar gås igenom. En av dem beskrev att denne främst kom ihåg genomgången av momentets risker med tillhörande riskbedömning och åtgärder. En annan beskrev att genomgångarna brukar innehålla arbetslagets storlek, behövda maskiner och handverktyg och hjälpmedel i form av exempelvis ställningar och platsens tillgänglighet. De två sista beskrev att den främsta genomgången brukar vara en materialgenomgång där dimension och åtgång beskrivs samt vilka verktyg som behövs för utförandet.
Alla var dock överens om att de på ett eller annat sätt hade velat att genomgångarna hade varit annorlunda. En av dem beskrev att denne önskade att det hade funnits mer tid för genomgång av konstruktionens uppbyggnad och det tänkta tillvägagångssättet och menade på att det idag är mycket fokus på att komma igång med arbetet medan en stunds genomgång hade kunnat innebär att onödiga misstag undviks. En av dem önskade att instruktionerna och genomgångarna hade varit lika detaljerade och beskrivande som SOBarnas steg-för steg-beskrivning. Två av de intervjuade påpekade även att de hade velat att projektspecifika delar och detaljer presenterades i instruktionerna, så som högre kvar eller viktiga saker att beakta under utförandet. En av dem berättade att denne skulle vara intresserad av metodutveckling och hur de kan förbättra arbetsutförandet och kvaliteten på de arbete som utförs. ”Om det finns enklare och bättre sätt att utföra ett arbete på borde detta tas upp i instruktionerna så alla kan ta del av det.” En av de intervjuade berättade även
38 att denna hade önskat en tydligare genomgång av konstruktionens uppbyggnad, ingående material, åtgång samt de hjälpmedel som behövs för utförandet.
5. I vilket format tror du att en arbetsinstruktion skulle vara mest användbar? Tror du att detta format passar sig bäst digitalt eller analogt?
Tre av de fem intervjuade menade på att de tror att bilder med tillhörande text digitalt i telefonen skulle vara mest användbart för dem ute på byggarbetsplatserna. De motiverade detta i förhållande till exempelvis en animerad film där de menar på att; det går fortare att titta på en uppsättning stillbilder, det är lättare att se tillbaka på ett specifikt steg eller moment när de presenteras i form av bilder eftersom en animering innebär att de skulle behöva spola i filmen för att hitta sekvensen. Den menar även på att de kan zooma in på detaljer på bilder i telefonen medan detta inte lika enkelt kan göras på en film. En av dem såg dock ett hinder för detta och menade på att detta kräver att alla yrkesarbetare har en arbetstelefon för att ta del av instruktionerna. Två av dem nämnde även att denna funktion hade varit enkel att använda i telefonen om det funnits en applikation där samtliga instruktioner fanns samlade.
De två återstående personerna uttryckte att dessa tror att en animerad film med tillkommande text hade varit mest användbar för att förstå tillvägagångssättet för olika moment. De uttryckte dock att instruktionerna förmodligen bara skulle användas av nya yrkesarbetare, och menade på att rutinerade personer, oavsett utformning, förmodligen inte skulle vara intresserade av en instruktion.
6. Hur stort arbetsmoment anser du är lämpligt för att beskrivas i en och samma arbetsinstruktion?
Här menade alla intervjuade att det är viktigt att instruktionerna är uppdelade i mindre delar, att inte alla aktiviteter för ett visst moment beskriv i en och samma instruktion eftersom det då blir väldigt stor och omfattande. De menade därför på att de vill att momenten ska vara uppdelade så att de är enkla att följa utan att behöva gå igenom allt för många olika delar innan du hittar de du söker. En av dem påpekade även att uppdelningen beror på planeringen av arbetsuppgifterna. Denne menade då att det kan vara bra att instruktionerna är uppdelade i mindre delar för att lättare hitta bland de olika. ”Om jag bara ska sätta golvsockel vill jag inte behöva gå igenom instruktionerna för både fönstersmyg och dörrfoder för att hitta den, även om allt tillhör det invändiga arbetet”.
39
7. Upplever du att du har ett behov av att se hela moment fullskaligt med alla detaljer eller tycker du att endast principer för arbetet är tillräckligt för en arbetsinstruktion? På denna fråga hade de intervjuade ganska samlade svar. Alla fem uttryckte att de anser att det är viktigt att se momenten överskådligt men med extra fokus på viktiga detaljer. En av dem motiverade detta genom att lyfta fram att alla yrkesarbetare ute på byggarbetsplatserna har yrkesbevis som snickare, till skillnad från fabrikerna, och menade på att alla har viss förkunskap och att endast detaljer för sådant som har betydelse för konstruktionen är viktigt att märka på.
En annan åsikt som en av de intervjuade lyfte fram var risken vid användningen av allt för detaljerade beskrivningar med en exakt beskrivning av tillvägagångssättet, så som SOBar som denne relaterade detta till. ”Jag tycker att de är en farlig väg att införa SOBar eftersom de innebär att snickarna inte behöver tänka själva och ett problem som uppstår och som inte finns i SOBen kanske då sätter stopp för arbetet. Man kan bara det man läst och man behöver inte använda huvudet så då utvecklas man heller inte.”
8. När och hur ofta tror du att du skulle ha användning av en sådan instruktion?
Fyra av de fem lyfte fram att de skulle använda instruktionerna om de ställs inför en arbetsuppgift de aldrig utfört tidigare eller om det är långt mellan gångerna som de utför en viss typ av moment. Tre av dem berättade även att de skulle kunna använda instruktionen under utförandet om de stöter på problem och vet med sig att de sett en lösning på problemet i instruktionen eller för att kontrollera eventuella osäkerheter under utförandet. Den fjärde tror inte att denne skulle använda instruktionen under utförandet av momentet utan att den fortfarande skulle ha lättare för att fråga kollegan eller platsledningen eftersom denne anser att användandet av instruktioner tar för lång tid.
Den sista av dem berättade att denne tror sig ha svårt att använda en instruktion om den inte gås igenom tillsammans med platsledningen eftersom denne gärna jobbar självständig och löser eventuella problem på egen hand eller i samråd med platsledning.
40
6 Analys och diskussion
Denna del har till uppgift att analysera och diskutera det empiriska materialet med hjälp av studiens teori. Här kommer således resultaten från intervjuerna och observationerna att analyseras och diskuteras utifrån studiens tre frågeställningar. Analysens struktur och rubriksättning illustreras i Figur 13 nedan där underrubrikerna representerar faktorer som uppkommit i det empiriska materialet, samt under datainsamlingen, som ansågs relevanta för besvarandet av studiens frågeställningar. Slutsatserna från respektive frågeställning ligger sedan till grund för studiens sammanfattande slutsats.
41