B12.1 Uppföljning enligt art- och habitatdirektivet, fågeldirektivet samt av skyddade områden
För att kunna utvärdera skötsel och förvaltning av nationalparken och natur- reservatet mot gällande syfte och uppsatta mål, ska uppföljning och utvär- dering göras i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer för uppföljning av skyddade områden. Detta sker dels inom ramen för uppföljning av Natura 2000-områdets arter och livsmiljötyper, dels inom ramen för nationell upp- följning av skyddade områden enligt nationella och regionala program för uppföljning. Vid uppföljning ska i första hand av Naturvårdsverket tillhanda- hållna och godkända manualer användas.
Vid utförda skötselåtgärder och restaureringsinsatser ska därutöver särskild utvärderande uppföljning göras. Även denna ska följa av Natur- vårdsverket utarbetad metodik om sådan finns. Ett urval av rödlistade eller andra arter av särskild betydelse/intresse bör följas upp med därtill lämpliga metoder.
Besökarantalet bör följas upp årligen på olika platser i nationalparken genom att använda besöksräknare. Kvalitativa besökarstudier (enkätstudier) bör genomföras regelbundet i syfte att fånga upp besökarnas förväntningar, intryck, attityder och synpunkter på förhållandena i parken (service, upp- levelser, ordning, information etc). Uppföljnings- och utvärderingsarbetet utförs av förvaltaren och med ledning av Naturvårdsverkets allmänna råd och handböcker.
B12.2 Forskning, miljöövervakning och övrig dokumentation Inom nationalparken är det enligt föreskrifterna förbjudet att utan Länsstyrelsens tillstånd utföra vetenskapliga undersökningar eller miljö- övervakning. Tillstånd bör inte lämnas till undersökningar som riskerar att motverka syftet med nationalparken.
Tabell 10. Dokumentationsbehov enligt Naturvårdsverkets rapport 4281 Typ av dokumentation Status
Geomorfologisk karta Ej påbörjad
Vegetationskarta Färdigställd
Skoglig taxering Ej påbörjad
Flora över kärlväxter Inväntar tryckning
Beskrivning av djurlivet inklusive vedlevande
insekter och mollusker Pågående vad gäller fåglar
Kontroll av slitage Pågående
Fotodokumentation Pågående
Tyrestaområdets värden är delvis väl dokumenterade, men luckor finns i kunskapsunderlaget. Vissa tidigare studier är ofullständiga och opublicerade. Naturvårdsverket angav i Rapport nr 4281 – Dokumentation av de svenska nationalparkerna – dokumentationsbehov för Tyresta.
PÅGÅENDE VERKSAMHET
•
Fyra av sjöarna inom nationalparken ingår i ett nationellt provtag- ningsprogram, IKEU ”Programmet för integrerad kalkningseffektupp- följning”. Ansvarig är Havs- och vattenmyndigheten och utförare är Stockholms universitet (ITM) samt SLU. Sjöarna är Årsjön, Långsjön (NP), Trehörningen och Stensjön.•
Provfiske genomförs kontinuerligt av Länsstyrelsen i Åvaån sedan 1995 (men även tidigare anteckningar finns), sjöarna (sedan 1998) och kust- vattnen (sedan 2002). Vid fiskfällan räknas vandrande havsöring.•
I Åvaån görs årlig vattenprovtagning gemensamt av Stiftelsen Tyrestaskogen och Länsstyrelsen avseende vattenkemin.•
Tjäderpopulationens utveckling studeras i Stiftelsen Tyrestaskogens regi.•
Andra fåglars bevarandestatus enligt EU:s habitatdirektiv. Trädlärka, spillkråka, orre, ugglor. Övervakas i Stiftelsen Tyrestaskogens regi.•
Övervakningsprogram angående DDT- och PCB-substanser m.m. hos starar. Ingår i nationell miljöövervakning. Naturvårdsverket är ansvarigt, Naturhistoriska riksmuseet är utförare.•
SMHI:s mätstation vid Stormyra registrerar vattengenomströmning.•
Nederbörden och dess innehåll av föroreningar studeras i två områden inom ramen för nationell miljöövervakning, Naturvårdsverket är ansva- rigt, IVL är utförare.•
För studier av hur bete av älg och rådjur påverkar vegetationens utveck- ling finns tre inhägnade områden, två i brandfältet och ett i skog utanför brandfältet. Ansvarig för studierna är Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå. I hörnen av dessa hägn finns även särskilda fotopunkter som dokumenterats av Stiftelsen Tyrestaskogen år 2001.•
För att följa vegetationens utveckling i brandfältet finns även 28 koordinat satta fotopunkter som dokumenteras av Stiftelsen Tyrestaskogen vart femte år.•
En uppföljning har skett i brandområdet med fokus på insekter och svampar kopplat till den stora mängden av död ved. Ansvarig är SLU i Umeå med medel från Naturvårdsverket.•
Analys kring arkeologisk utgrävning av tidiga boplatser i området. Ansvariga arkeologer är Mattias Pettersson och Roger Wikell.•
Slitagestudier (fotodokumentation) i Stiftelsen Tyrestaskogens regi. Nya dokumentationsbehov•
Ett program för uppföljning av vissa rödlistade arter.•
Inventering av marina naturmiljöer och naturvärden innefattande bottenmiljöer, förekomst av fisk m.m.•
Kulturhistorisk bakgrund för östra delen av Tyrestaområdet.•
Inventering av vedlevande insekter.•
Återinventering av tidigare kända lokaler för svartoxe enligt åtgärds- program 2010–2014, (Naturvårdsverkets rapport 6334).•
Inventering av landmollusker.•
Inventering av vedsvampar.•
Inventering av kulturväxter i Tyrestaområdets torpmiljöer. B12.3 BesökarstudierI syftet med nationalparken respektive naturreservatet ingår som en viktig del att ge besökarna möjligheter till värdefulla upplevelser. Det är angeläget att i samband med förvaltningen på lämpligt sätt följa upp t.ex. antalet besökare, hur de rör sig, vad besökarna får ut av sitt besök samt hur deras upplevelser påverkas av olika faktorer.
Under 2003 genomfördes en enkätundersökning i Tyresta by (se avsnitt A6.1) om besökarna till Tyresta och hur de upplevt besöket. Under 2008 genomfördes i Naturvårdsverkets regi en undersökning för att ta reda på mera om besökarna i landets naturum och deras upplevelser av besöket. Under 2009-2010 har förvaltaren räknat antalet passerande längs vissa stigar i området. Sommaren 2014 genomförde förvaltaren en kvalitativ besökar- studie med enkäter inom ramen för Naturvårdsverkets pilotprojekt där flera nationalparker ingick. Räkning av gång- och cykeltrafikanter samt bil- och busstrafik sker vid huvudentrén i Tyresta by.
Riktlinjer och åtgärder
Kvantitativa och kvalitativa besökarstudier bör genomföras regelbundet av förvaltaren. Syftet är att få data som underlag för förvaltningen av området. Räkning av besökare längs vandringsleder och av motorfordon längs vägar bör göras regelbundet och i vissa delar kontinuerligt med hjälp av elektro- niska och mekaniska räknare. Ett riktvärde för lämpligt intervall för större enkätstudier är vart femte år.
B12.4 Revidering av skötselplanen
Skötselplanen ska gälla tills vidare. Efter tio år bör en utvärdering av skötsel- planen genomföras för att ge underlag till en bedömning av behovet av revidering.